Det finns kopplingar mellan Enterprise Architecture (EA) och Service Oriented Architecture (SOA) och de b

1

• Det finns kopplingar mellan Enterprise
  Architecture (EA) och Service Oriented
  Architecture (SOA) och de båda ger ett stöd för G
  gemensamt. Ambitionen är att allt vi kan göra
  gemensamt ska vi göra gemensamt. Kod,
  processmönster, information, arbetssätt, mätetal,
  miljöer, testfall o.s.v.
• Samtidigt är grundkoncepten bakom EA, SOA och G
  inget nytt. Sådana tankar har funnits länge.

2

• Det här är en bild över Skattverkets 200
  viktigaste system samt myndigheter/företag i
  omvärlden som vi kommunicerar med.
• Strecken mellan rektanglarna beskriver att någon
  form av informationsutbyte sker mellan dessa
  system. Fler informationsutbyten mellan samma
  system ger bara ett streck.
• De olika färgerna på strecken är bara till för
  att göra bilden överskådligare och lättare att
  läsa.
• OBS! Bilden är inte 100-procentigt pålitlig. Den
  är gjord genom en sammanställning av information
  från våra produktblad. (Det finns/ska finnas ett
  produktblad per system). Denna information är
  dock inte alltid korrekt. I produktbladet för
  system A kunde det stå att den hämtade
  information från system B men om detta nämndes
  ingenting i produktbladet för system B.
• Även om informationen inte är helt korrekt så är
  det den enda sammanställning som finns.

3

• Som ni ser har jag fått pussla ordentligt med
  schemat för att få plats med allting.

4

• Den här presentationen ska försöka ge lite olika
  perspektiv på dessa akronymer. Givetvis den
  historiska. (Jag har ju påbörjat den
  utbildningen) men också en titt på grundkoncepten
  från lite andra vinklar.

5

• Enterprise Architecture saknas på svenska Wiki.
• An enterprise architecture (EA) is a rigorous
  description of the structure of an enterprise,
  which comprises enterprise compnents, the
  externally visible properties of those
  components, and the relationships between them.
  EA describes the terminology, the composition of
  enterprise components, and their relationships
  with the external environment, and the guiding
  principles for the requirement (analysis),
  design, and evolution of an enterprise. This
  description is comprehensive, including
  enterprise goals, business process, roles,
  organizational structures, organizational
  behaviors, business information, software
  applications and computer systems.. By producing
  an enterprise architecture, architects are
  providing a tool for identifying opportunities to
  improve the enterprise, in a manner that more
  effectively and efficiently pursues its purpose.
  (Wiki)
• Gartner defines EA as the process of translating
  business vision and strategy into effective
  organizational change by creating, communicating
  and improving the key requirements, principles
  and models that describe the organizations
  future state and enable its evolution. The
  artificial walls between business and IT are
  crashing down, and, said Philip Allega, research
  vice president at Gartner. EA is the bridge to
  integrate business and IT EAs original promise
  was its ability to provide future safe guidance
  given the desires and vision of an organizations
  senior leadership team. (Från The Institute For
  Enterprise Architecture Developments.
  http//www.enterprise-architecture.info/)

6

• Tjänsteorienterad arkitektur (service oriented
  architecture, SOA) innebär att ett distribuerat
  IT-system organiseras som en struktur av
  kommunicerande tjänster. En tjänst är här en
  betjänande funktion som är väldefinierad,
  självständig och oberoende av sin omgivning.
  Kommunikationen kan innebära ett enkelt
  godkännande av data eller involvera två eller
  flera tjänster som samordnar en aktivitet. I ett
  system uppbyggt enligt SOA är resurser
  tillgängliga för andra system inom ett nätverk
  som oberoende tjänster, och kan anropas och
  adresseras på ett standardiserat sätt. Syftet med
  SOA är att uppfylla de affärsmässiga kraven på
  ett IT-system. En av styrkorna med SOA är att den
  mer än andra tekniker uppmuntrar till att
  återanvända redan befintliga tjänster/system. SOA
  förknippas ofta med webbtjänster baserade på XML,
  SOAP, WSDL och UDDI, men är i princip inte
  begränsad till endast dessa tekniker. (Wiki)

7

• Inom väldigt många andra områden har man sedan
  länge kommit på att det finns vissa gemensamma
  behov som det är ekonomiskt lönsamt att lösa
  gemensamt. I tätbebyggda områden är det otänkbart
  att vi skulle skapa våra egna lösningar för t.ex.
  vattenförsörjning, avlopp, sophämtning m.m.
• För Skatteverket började insikten komma 1993 när
  jag kom tillbaka från barnledighet och den som
  vikarierat på min tjänst blev över. En
  insiktsfull chef satte min vikarie till att
  utreda om det inte fanns ärenderelaterad
  information som var gemensam för alla
  verksamheter med ärendehantering.
• Det fanns det och inte bara information utan
  också processer.
• Det blev inledningen till en resa där vi har
  upptäckt fördelar med att ha mer och mer
  gemensamt, t.ex. mätetal. Om olika verksamheter
  kan jämföras med varandra är det lättare att
  identifiera förbättringsområden. Varför kräver
  vår ärendehanteringsprocess så mycket resurser
  och tid i denna del av processen när x- och
  Y-verksamheterna fixar samma hantering på en
  bråkdel av tiden?

8

• Detta avsnitt behandlar forntiden fram till
  slutet på det förra årtusendet.
• Det hände mycket redan på den tiden IT hette ADB
  och datorn var en datamaskin.

9

• Det vanligaste i tidiga grottmålningar och
  hällristningar var att man beskrev processer.
  Vanligen jakter eller ceremonier av olika slag.
  Alltså V-skiktet!
• Här har man dock gett sig på A-skiktet genom att
  beskriva en skomakare. Detta har man gjort genom
  att rita av de verktyg han använde för att utföra
  en viss funktion i skomakeriet.
• Verktygen ligger på högra sidan av gubben och
  ovanför hans händer. Det som sticker upp mitt i
  bilden var nog någon form av extratjänst.

10

• Arkimedes princip beskriver den kraft som
  påverkar ett föremål vilket sänks ned i en
  vätska. Den säger att "ett föremål nedsänkt i
  vätska påverkas av en uppåtriktad kraft, som är
  lika stor som tyngden av den undanträngda
  vätskan". Lyftkraftens storlek F är alltså
  proportionell mot volymen V av den del av
  föremålet som är nedsänkt i vätskan genom
  sambandet F  ? V g, där ? är vätskans densitet
  och ?V därmed den undanträngda massan medan g är
  jordens tyngdacceleration. Principen upptäcktes
  av Arkimedes.
• Matematiska funktioner är våra tidigaste exempel
  på tjänster. De har ett tydligt gränssnitt på
  vad man ska stoppa in och en tydlig beskrivning
  av det resultat som kommer ut. (Stoppar man in en
  för fet karl så får man vatten på golvet).
• Dessa tjänster är också flyttbara och kan
  användas av alla i olika miljöer och situationer.

11

• Som sagt man upptäckte tidigt att det var
  lämpligt att ordna t.ex. vattenförsörjningen
  gemensamt i städer.

12

• Autocoder was the name given to certain
  assemblers for a number of IBM computers of the
  1950s and 1960s. The first Autocoders appear to
  have been the earliest assemblers to provide a
  macro facility
• The first Autocoders were released in 1955 for
  the IBM 702 and in 1956 for the almost compatible
  IBM 705. They were designed by Roy Goldfinger who
  earlier had worked on New York University's (NYU)
  NYAP assembler.These machines were variable word
  length commercial machines, as were many of the
  computers for which an Autocoder was released..
• The most well known Autocoder is that of the IBM
  1401, undoubtedly due in part to the general
  success of that series of machines. Autocoder was
  the primary language of this computer, and its
  macro capabilities supported use of the
  Input/Output Control System which eased the
  programming burden. Another assembler, Sybolic
  Programming System (SPS), was also available for
  the 1401 and used the same mnemonics but a
  different input format. It lacked Autocoder's
  features and was generally used only on machines
  with less than the minimum 4000 characters of
  memory needed to use Autocoder. (Wiki)

13

• Each alphanumeric character in the 1401 was
  represented by six bits, called A, B, 8, 4, 2 and
  1. The A and B bits were called zone bits and the
  8, 4, 2 and 1 bits were called numeric bits. This
  encoding was developed from the IBM 80 column
  punched card's use of zone and digit punches,
  with Binary-Coded-Decimal (BCD) used for the
  digits 1 through 9.
• Associated with each character were two other
  bits, called C for odd parity check and M for
  word mark.
• Each memory location then, had the following
  bits
• C B A 8 4 2 1 M.
• Some operations used specific memory locations
  (those locations were not reserved and could be
  used for other purposes). Read a card stored the
  80 columns of data from a card into memory
  locations 001-080. Index registers 1, 2 and 3
  were in memory locations 087-089, 092-094 and
  097-099 respectively. Punch a card punched the
  contents of memory locations 101-180 into a card.
  Write a line printed the contents of memory
  locations 201-332. (Wiki)

14

• Skogshögskolan slogs ihop med Lantbrukshögskolan
  och Veterinärhögskolan 1977 till Sveriges
  Lantbruksuniversitet och verksamheten flyttade
  till Umeå.
• Datorn (IBM 1401) stod emellertid kvar i de gamla
  lokalerna åtminstone en stor del av 1978 och jag
  nyttjade an av de tjänster den kunde erbjuda
  multipel regressionsanalys.
• Vi var ute efter att skaffa en ny
  värderingsmodell för lantbruksfastigheter till
  den allmänna fastighetstaxeringen 1981.
  (Värdering av lantbruk är extremt svårt jämfört
  med småhusvärdering. 1. Det finns så många
  komponenter bostadshus, ekonomibyggnader av
  alla slag, åker, skog, betesmark och annan mark.
  2. Det finns flera olika marknader för lantbruk.
  Små bostadsändamål, medelstora driva
  jordbruk, stora kapitalplacering. 3. Det finns
  mycket färre köp att analysera.)
• Vi var mitt uppe i ett hektiskt arbete när datorn
  försvann men tjänsten överlevde. Ett tag
  mellanlandande den hos en annan dator jag tror
  stod i Stockholm men snart hamnade den i Umeå hos
  UMDAC.
• Jag fick en skrivare med ett telefonmodem så jag
  kunde ringa upp UMDAC på en vanlig telefon. När
  jag fått svar lägga telefonluren i modemet och
  börja knacka ner mina instruktioner. Sedan var
  det bara att vänta på svar. Svaret kom på
  skrivaren med såpat papper (ej arkivvärdigt).
  Analysera svaret och sedan knacka ner nya
  instruktioner.

15

• Vi hade en stor fördel när vi skrev
  fastighetstaxeringslagen. Det fanns i princip
  ingen tidigare lagstiftning (enbart 5 i
  kommunalskattelagen). Vi fick börja från början.
• Kap 2 7 ger olika regler men också den ordning
  de ska utföras i (processen).
• 2 kap. Indelning av byggnader och mark
• 1 Byggnader skall indelas i byggnadstyper och
  mark i ägoslag på sätt som anges i 2 - 4 .
  Indelning får inte ske på grundval av tillfällig
  användning.
• 2 Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som
  anges i det följande.
• Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en
  eller två familjer. Till sådan byggnad ska höra
  komplementhus såsom garage, förråd och annan
  mindre byggnad. Byggnad som är inrättad till
  bostad åt minst tre och högst tio familjer ska
  tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden
  ligger på fastighet med åkermark, betesmark,
  produktiv skogsmark eller skogligt impediment.
  Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet
  eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan
  inte utgöra småhus

16

• Det tredje kapitlet reglerar skatteplikt. Sedan
  kan vi i det fjärde kapitlet börja bygga
  taxeringsenheter, alltså det som ska taxeras för
  sig.
• 4 kap. Taxeringsenhet och beskattningsnatur
• 1 Taxeringsenhet är vad som skall taxeras för
  sig. Fastighet skall utgöra taxeringsenhet, om
  inte annat föreskrivs.
• 2 Har skilda delar av en fastighet olika ägare
  skall fastigheten uppdelas i taxeringsenheter
  enligt ägarförhållandena.
• 3 För bildande av taxeringsenheter skall
  fastigheter och fastighetsdelar med samma ägare
  inom samma kommun föras samman. Den sammanförda
  egendomen skall utgöra en taxeringsenhet, om inte
  annat sägs i 4 - 9 .
• 4 Taxeringsenhet ska omfatta antingen skatte-
  och avgiftspliktig eller skatte- och avgiftsfri
  egendom. Lag (20071416).
• Taxeringsenhet
• 5 Taxeringsenhet ska omfatta byggnadstyper och
  ägoslag enligt en av följande kombinationer, om
  inte annat sägs i andra och tredje styckena, och
  ha en av följande beteckningar för typ av
  taxeringsenhet 1. småhus och tomtmark för sådan
  byggnad (småhusenhet)
• 2. ägarlägenhet och tomtmark för sådan byggnad
  (ägarlägenhetsenhet) 3. hyreshus och tomtmark
  för sådan byggnad (hyreshusenhet) 4.
  industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för
  sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt
  sådan fiskefastighet som avses i 10 lagen
  (1970995) om införande av nya jordabalken
  (industrienhet) 5. täktmark samt industribyggnad
  och övrig byggnad på sådan mark
  (industrienhet) 6. specialbyggnad och tomtmark
  för sådan byggnad (specialenhet) 7.
  ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, produktiv
  skogsmark och skogligt impediment
  (lantbruksenhet) 8. kraftverksbyggnad, tomtmark
  till kraftverksbyggnad och fallrätt samt
  taxeringsenhet vars värde till övervägande del
  utgörs av rätt till andels- eller
  ersättningskraft (elproduktionsenhet).

17

• Det femte kapitlet ger allmänna regler om
  värderingen. Det sjätte talar om hur vi bildar
  värderingsenheter alltså det som ska värderas för
  sig. Det sjunde berättar om allmänna
  värderingsregler.
• 6 kap. Värderingsenhet
• 1 Värderingsenhet är den egendom som skall
  värderas för sig. En värderingsenhet skall endast
  omfatta egendom som ingår i en enda
  taxeringsenhet.
• 2 Varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus,
  industribyggnad och övrig byggnad med värde av
  minst 50 000 kronor ska utgöra en
  värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5
  .
• Komplementhus på småhusenheten ska i regel ingå i
  samma värderingsenhet som det mest värdefulla
  småhuset på taxeringsenheten.
• Småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga
  byggnader vilkas värde inte uppgår till 50 000
  kronor, ska ingå i samma värderingsenhet som den
  mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår
  den mest värdefulla byggnadens värde inte till 50
  000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten
  utgöra en värderingsenhet. Lag (2009105).

18

• 7 kap. Allmänna värderingsregler
• Värdefaktorer
• 1 Värderingen skall ske med utgångspunkt i
  värdefaktorer. Med värdefaktorer avses egenskaper
  som är knutna till fastigheten och som har
  betydelse för marknadsvärdet.
• Värdeområden
• 2 Riket skall indelas i värdeområden för
  byggnader och ägoslag, som skall värderas med
  ledning av riktvärden.
• Värdeförhållandena inom ett värdeområde skall i
  allt väsentligt vara enhetliga. Värdeområde skall
  därför bestämmas så att inverkan av de
  värdefaktorer, som särskilt beaktas vid
  riktvärdets bestämmande, skall kunna bedömas
  enligt enhetliga regler.
• Riktvärden m.m.
• 3 För byggnader och ägoslag som avses i 8?15
  kap. ska taxeringsvärde bestämmas med
  utgångspunkt i riktvärden. Dessa ska för varje
  värderingsenhet bestämmas för kombinationer av
  värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar
  inom värdeområdet och som har särskild betydelse
  för marknadsvärdet.

19

• 8 kap. Riktvärde för småhus
• 3 Inom varje värdeområde skall riktvärden
  bestämmas för skilda förhållanden för en eller
  flera av följande värdefaktorer.
• Storlek Storleken bestäms med hänsyn till ytan av
  småhusets boutrymmen och biutrymmen.
• Ålder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika
  återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn
  till småhusets nybyggnadsår, omfattningen av
  tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär
  en utökning av boutrymme samt tidpunkten för
  dessa. Åldersklassen för småhus med en ålder
  motsvarande högst 20 år får inte göras större än
  att den motsvarar 5 år.
• Standard Standarden bestäms med hänsyn till
  småhusets byggnadsmaterial och utrustning. För
  ett nybyggt småhus skall finnas minst femton
  standardklasser.
• Byggnadskategori Byggnadskategorin bestäms med
  hänsyn till om småhuset utgör friliggande småhus,
  kedjehus eller radhus.
• Fastighetsrättsliga förhållanden
  Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med
  hänsyn till om den värderingsenhet för tomtmark
  på vilken småhuset ligger utgör självständig
  fastighet eller inte. Utgör värderingsenheten
  inte självständig fastighet skall hänsyn även tas
  till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen
  fastighet. Detta gäller dock inte om
  värderingsenheten är belägen inom ett område med
  byggnader av likartad karaktär som ligger i en
  grupp och som har uppförts samtidigt eller under
  en begränsad tidsperiod (grupphusområde). Småhus
  som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet
  skall jämställas med småhus som ligger på
  tomtmark som utgör självständig fastighet. Om det
  på en lantbruksenhet finns endast ett småhus,
  anses det utgöra brukningscentrum. Om det finns
  flera småhus på en lantbruksenhet, utgör det
  värdefullaste småhuset brukningscentrum, såvida
  inte annat visas.
• Värdeordning Med värdeordning avses husets
  ordningsnummer i värdehänseende inom tomten.

20

• 18 kap. Allmän och förenklad fastighetsdeklaration
  , m.m.
• 1 Till ledning vid allmän och förenklad
  fastighetstaxering ska ägaren utan föreläggande
  lämna deklaration (allmän respektive förenklad
  fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta
  gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober
  året före det år då allmän eller förenklad
  fastighetstaxering äger rum fått förslag till
  fastighetstaxering. Deklaration ska dock inte
  lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten
  och som enligt 3 kap. 2 är undantagen från
  skatte- och avgiftsplikt eller för fastighet som
  vid föregående års taxering inte åsatts högre
  taxeringsvärde än 1 000 kronor.
• Deklaration ska inte heller lämnas för fastighet
  för allmänna kommunikationsändamål eller för
  distributionsbyggnad, värmecentral eller
  reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 är
  undantagen från skatte- och avgiftsplikt eller
  för byggnad på annans mark då byggnadens värde
  understiger 50 000 kronor.
• Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss
  har nämnts husbyggnad som används för annat än
  kommunikationsändamål ska dock deklaration
  lämnas.
• Efter föreläggande är också den som inte på grund
  av första stycket har deklarationsskyldighet,
  skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

21

• 1 kap. Bestämmelser om värderingen
• Allmänna bestämmelser
• 1 Beteckningar i denna förordning har samma
  innebörd som motsvarande beteckningar i
  fastighetstaxeringslagen (19791152).
• 2 Riktvärde skall bestämmas för
  värderingsenhet. För olika slag av
  värderingsenheter skall riktvärden finnas för
  skilda förhållanden beträffande de i 8-15 kap.
  fastighetstaxerings- lagen (19791152)
  föreskrivna värdefaktorerna. Riktvärdena skall
  bestämmas med utgångspunkt i de
  riktvärdeangivelser som enligt 7 kap. 3
  fastighetstaxeringslagen för varje värdeområde
  skall redovisas på riktvärdekartor, i tabeller
  och på sätt som anges i detta kapitel.
• En tabell skall innehålla
• 1. riktvärden för en värderingsenhet
  (riktvärdetabell) eller
• 2. relativa värden för en värderingsenhet, en
  byggnad eller byggnadsdel, ett hektar, en
  kvadratmeter eller en kubikmeter
  (relationstabell) eller
• 3. endera av kapitaliseringsfaktorer,
  brytningsfaktorer, nedräkningsfaktorer,
  omräkningsfaktorer, belägenhetsfaktorer eller
  storleksfaktorer.

22

• Vi hade en egenutvecklad förprocessor, DOPA,70
  som bland annat stöttade vår programmeringsutveckl
  ing enligt JSP.71 I JSP fanns en del verb
  (DOWHILE, IFNDIFF)72 som COBOL-kompilatorn inte
  kunde ta hand om direkt så att DOPA tog han dom
  specialverben och översatte till Cobolitiska.
  Sedan hade vi även ett fipotek73 på den tiden,
  alltså en fil-post-term-katalog och DOPA tog hand
  om information från alla programmen som
  kompilerades och lade upp informationen i en
  speciell databas som höll ordning på
  strukturerna, system, program, filer, poster,
  termer som man sedan kunde söka i och få fram
  vilka poster berörs exempelvis om vi gör en
  förändring i en specifik term. (Citat från Kjell
  Ekström ur Transkript av ett vittnesseminarium
  vid Tekniska museet i Stockholm den 17 januari
  2008 (kth.diva-portal.org/smash/get/diva2126928/F
  ULLTEXT01 )
• 73 Fipotek fil- post- termkatalog, dvs. en
  katalog över alla befintliga termer med syftet
  att definiera termer som fick användas och att få
  till stånd ett konsekvent användande av termerna
  inom alla systmområden.

23

• Målet för arbetsgruppen AKTIV AKTer I
  Verksamheten har varit att ta fram ett ramverk
  för ärendehantering inom skatteförvaltningen.
  Fokusering har skett på indelning av verksamheten
  i ett antal kärnfunktioner med tillhörande styr-
  och stödfunktioner
• En modellering har genomförts som ett första steg
  för att kartlägga och definiera
  skatteförvaltningens
• kunder och intressenter
• verksamhetsprocesser
• ärendetyper
• roller och ansvar i utvecklings- och
  förvaltningsarbetet
• (ur sammanfattningen till slutrapporten)

24

• Strategisk styrning
• Kännetecknande för Strategisk styrning är att den
  inte kan inordnas i någon gemensam processyn. Den
  är starkt knuten till olika initiativ och
  aktiviteter av ledningen.
• Syftet med den strategiska styrningen är att
  bestämma mål, formulera policies och modeller
  samt att utforma allmänna strategier för att
  uppnå dessa.
• Verksamhetsstrategin kan delas upp i flera
  delstrategier, såsom
• förenklingsstrategi
• servicestrategi
• kontrollstrategi
• strategi för effektiv styrning
• IT-strategi
• personalstrategi
• organisationsstrategi.
• (ur slutrapporten)

25

• 5.1 Grundläggande begrepp
• I utrednings- analysarbetet har en övergripande
  begreppsmodell definierats med de mest centrala
  begreppen för ärendehantering.
• Begreppsmodellen återges i figur 10 nedan.
  Definitioner till begreppen återfinns i
  ordlistan, kapitel 15
• (ur slutrapporten)

26

• Process nr 10 Fånga massinformation
• I den gemensamma processen ska översättning ske
  av produktionsbestämd information som inkommer
  till myndigheten i betydande volym.
• Översättning sker till riksgemensamt
  standardiserat maskinläsbart data och
  standardiserade elektroniska bilder. Resultatet
  dokumenteras i rådatalager och bildarkiv.
• Inflöde är de produkter och den information som i
  process 9 Ta emot information har klassats
  som masshanteringsprodukter och ska hanteras i
  processen.
• Hanteringsinformation från olika stödsystem
  stödjer processen.
• (ur slutrapporten)

27

• AKTIV startades på enheten för personbeskattning
  inom verksamhetsområde Skatt. (Alltså på
  verksamhetssidan).
• Under projektets gång gjordes en omorganisation
  så att IT-nära utveckling på verksamhetsidan
  samlades i en egen IT-enhet (S/IT). Arbetet med
  AKTIV slutfördes på denna enhet.
• Vid en större omorganisation fördes S/IT över
  till IT-avdelningen som en speciell stabsenhet
  (strategienheten). Tyvärr förlorades därmed den
  nära kopplingen till verksamhetssidan
  (beställarna).
• Verksamhetens beställare har fram till de senaste
  åren därför varit mycket svaga i frågor som rör
  utvecklandet av det gemensamma vilket fått 2
  allvarliga följder
• Det som utvecklats har inte varit tillräckligt
  generellt för att kunna användas av flera.
• Beställarna har inte känt sig delaktiga i
  utvecklingsarbetet och det har därför varit
  mycket svårare att sälja in gemensamma lösningar.

28

• UNIX var inte ensam bov i dramat men en starkt
  bidragande orska till förvaltningen begynnande
  förfall.
• Införandet av UNIX sammanföll också med ett
  generationsskifte i ledning och styrning. Det
  blev ett avbrott i vårt traditions- och
  kulturarv.

29

• RUP glömde nog inte beställarna men
  IT-organisationen slog in på en ny väg utan att
  säkerställa att det gjordes tillsammans med
  beställarna.
• Jag fick följande tänkvärda ord från en
  medarbetare (Rutger Langland) som kommentar till
  denna bild
• "Om jag vill föra en människa mot ett bestämt mål
  måste jag först finna honom där han är och börja
  just där. Den som inte kan det lurar sig själv
  när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att
  hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än
  vad han gör, men först och främst förstå det han
  förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte
  att jag kan och vet mycket mer. Vill jag ändå
  visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag
  är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli
  beundrad av den andre istället för att hjälpa
  honom." - Sören Kirkegaard, Dansk Filosof
  1813-1855

30

• Detta avsnitt behandlar utvecklingen från 1998
  tills nu med fokus på gemensamma lösningar.

31

• Vi försökte verkligen att undvika
  verksamhetsspecifik kod i lösningarna men pressen
  från ansvariga för de system som skulle utnyttja
  den gemensamma lösningen blev för svår. Framför
  allt gjordes en hel del verksamhetsspecifika
  kontroller i systemet.
• Vi hanterade alla möjliga indatakanaler inom in-
  och utdata skanning (med eller utan tolkning),
  magnetmedia (band eller disketter), direkt
  elektronisk överföring i olika former och
  telefon. Vi hade också vår egen hantering av
  certifikat.
• En anledning till att vi inte kunde undvika
  verksamhetsspecifika kontroller i lösningen kan
  ha varit att tekniken med generell regelhantering
  med hjälp av regelmotorer inte var redo. Vi
  håller nu på att göra en förstudie kring detta.
  Vi har precis samma behov av detta i den
  gemensamma mottagningskomponenten som vi nu
  håller på att bygga givetvis på en hel del
  andra håll.
• Försäkringskassan har sedan några år kommit i
  gång med denna teknik och haft stora framgångar
  inom de områden där lagar (och andra regler) är
  välstrukturerade, t.ex. tandvårdsförsäkringen.

32

• SHS byggdes i ett Public Private Partnership
  (PPP) projekt. Det förvaltades först av ett
  SHS-råd, sedan av Statskontoret
  Kammarkollergiet och nu Försäkringskassan. på
  något sätt är nu också Umeå Universitet inblandat
  i förvaltningen.
• SHS har sin egen Webb-p,lats - http//www.openshs.
  se/
• (ur denna) SHS (Spridnings- och Hämtningssystem)
  är ett koncept för säkert och pålitligt utbyte av
  information mellan offentliga organisationer.
  Specifikationer som bygger på Internetstandarder
  har tagits fram och utvecklats tillsammans med
  myndigheter och leverantörer för att beskriva
  önskad funktionalitet. Funktionen säkert och
  pålitligt informationsutbyte beställs dels via
  SHS-avtalen i form av produkter som installeras
  och drivs i den egna tekniska miljön, dels som
  tjänst via avtalen inom området Infratjänst.
  SHS används idag av statliga myndigheter,
  kommuner och landsting men även företag och
  organisationer vid informationsutbyte i samband
  med e-tjänster. Ramavtalen om SHS, SHS 2004 och
  Infratjänst 2003 erbjuder myndigheter, kommuner
  och landsting lättillgängliga produkt- och
  tjänstelösningar för egen utveckling och drift av
  viktiga funktioner. De definierar också en
  arbetsform för myndigheternas och
  IT-leverantörernas utveckling av specifikationer
  och produktlösningar för säker överföring av
  information över IP-nät enligt SHS-arkitekturen

33

• Från början ett samarbete mellan
  Försäkringskassan och Skatteverket under namnet
  eDok
• Ett generellt sätt att paketera elektroniska
  dokument så att de
• Har de metadata som krävdes för
• Automatiskt knytas till ärenden (eller skapa
  ärenden) i ett maskinellt ärendehanteringssystem
  och
• Kunna lagras i ett elektroniskt arkiv
• Kan hålla samman bilder av skannade dokument med
  tolkat data
• Kan hålla samman sammansatta dokument av typen
  bilagor till och bilagor till bilagor etc.
• Skatteverket hade bråttom och gick sin egen väg
  under namnet gDok

34

• Ur produktbeskrivningen
• Ärenderamverket (AR), övergripande information
• Systemområdesbeteckning ÄR
• .Ärenderamverket ansvarar för processerna för
  hantering av ärenden som ska behandlas av
  Skatteverket ? maskinellt av Skatteverkets
  verksamhetsapplikationer, och manuellt av
  handläggare med hjälp av ett grafiskt gränssnitt.
  Ärenderamverket sköter de bakomliggande processer
  som driver ärendena, medan de olika
  verksamhetsapplikationerna utför de arbetssteg
  som utgör behandlingen av ärendena.
• Produkterna används av många.
• Finns i flera olika versioner. Senaste är ÄR 7.0
  (ÄR Ärenderamverket)

35

• Tina är ett av de största utvecklingsprojekt som
  Skatteverket har genomfört.
• Det hade stora problem under utvecklingstiden och
  blev oförklarligt dyrt.
• En del av förklaringen till problemen var att
  arkitekturen inte var tillräckligt bra beskriven
  och inte underhölls under utvecklingstiden.
• Det var många delprojekt med oklara beroenden
  till annat arbete, vilket ledde till stora
  samordningsproblem.
• Den begreppsmodell som togs fram var för dålig
  och någon informations- eller datamodell togs
  aldrig fram. Det ledde till att man löste
  informationsstrukturen i varje användningsfall
  som skulle realiseras (och då givetvis på olika
  sätt).
• Samtliga symptom på fenomenet Bermudatriangeln
  kan hittas i analysen av Tina.

36

• De grundläggande orsakerna har identifierats.
  Vilket gör att vi kan börja med arbetet att
  förebygga dem. Orsakerna är
• 1a Bristande styrning
• 1b Bristande förståelse
• 2 Inte bra nog
• 3 Hålls inte ajour
• 4 Överlämning till IT funkar ej
• 5 Förvaltas ej

37

• Förutom att utveckla arkitekturen för ovanstående
  komponenter ska följande övergripande arbete
  göras
• Avvikelsehantering och planering (Tinas
  arkitektur är inte anpassad till målarkitekturen.
  Avvikelser måste hanteras).
• Kvalitetssäkring av begrepp (med expertstöd)
• Remisshantering och förankring
• Dokumentation och publicering av arkitekturen
• Regelhantering (förstudie kring en generell
  hantering av verksamhetsregler)
• Standardisering av journalanvändningen
• Standardisering av dokument
• Etablerad produktförvaltning (organisation)
• Utbildnings- och informationsmaterial
• Anpassad VU-process samt KUR med avseende på hur
  man utvecklar med gemensamma komponenter
• Genomförd information och utbildning av berörd
  personal inom SKV

38

• Här skildras tiden från 2008 med fokus på arbetet
  som föregick målarkitekturen och arbetet med att
  etablera en arkitekturstyrning.

39

• Arbetet fokuserade på att matcha verksamhetens
  mål mot strategiska krav på IT.
• Det konstaterades att det fanns ett ganska stort
  antal system som var kandidater till avveckling.
• Det konstaterades också att nuvarande IT-portfölj
  inte stödde det tänkta framtida arbetssättet
  med fokus på personen i stället för enskilda
  ärenden.

40

• De 5 andra var
• Samordna insatser som relaterar till eFörvaltning
  och kundmötet.
• Beskriva behov av IT-stöd för att möta framtidens
  arbetssätt.
• Utdela ett tydligt ansvar avveckling och
  konsolidering.
• Skapa tydligare samarbete, roller och ansvar för
  att snabbare kunna anpassa IT-stöd efter
  verksamhetens behov.
• Leda IT-utvecklingen med en tydligare och mer
  operativ styrning. Skapa en tydligare
  kostnadsbild för IT-stödet.

41

• Vi arbetar med att etablera förutsättningarna
• Förankring (fokus på ledningsnivå)
• Styrning av aktiviteter för att säkra arbete mot
  målarkitekturen
• Ansvar inom primärt verksamhets- och
  informationsarkitekturen
• Tydliga och lättkommunicerade ariktekturprinciper
  som stöd till införandet
• Business Case för kostnadsreducerande insatser,
  med fokus på kundärendeflödet

42

• I bilden visas skikten i arkitekturen V-
  (Verksamhet), I- (Information), A (Applikation)
  och T (Teknik). Den översta nivån i staplarna är
  övergripande. Ju djupare man kommer i staplarna
  desto mer ökar detaljeringsgraden.
• Även om verksamhet och IT måste samverka så
  behövs en viss fördelning av ansvaret. Det är
  inte så enkelt som att ge verksamhetssidan V- och
  I-skiktet och låta IT ta A- och T-skikten.
• Verksamhetssidan har ett mycket djupgående ansvar
  för V-skiktet (processbeskrivningar ner till
  work-flow) och möter IT i användningsfall e.dyl.
  Verksamhetssidan har också ett stort ansvar för
  I-skiktet (Begreppsmodeller och
  informationsmodell) och möter IT i datamodeller.
  Men verksamhetssidan har också ett visst ansvar i
  A-skiktet (Verksamhetens synliga funktioner)
  och i T-skiktet (övergripande krav på prestanda,
  tillgänglighet mm).
• Ansvargränsen kan sägas gå diagonalt genom
  arkitekturen (enligt bilden). Samtidigt är det en
  glidande övergång av ansvaret. Ingen knivskap
  gräns.
• På den övergripande nivån är det helt avgörande
  att helheten i arkitekturen hålls och att
  Verksamhet och IT samverkar fullt ut.

43

• Det här med arkitektur eller ännu värre
  Enterprise Architecture är skrämmande för många
  som inte har arbetat med sådana frågor.
• Genom att göra jämförelser med byggsektorn kan
  man på ett enkelt sätt belysa vad det handlar om.
• Dessa jämförelser har bemötts mycket positivt.
  Jaha är det det handlar om! Självklart vill jag
  ha ritningarna klara innan jag bygger min nya
  villa.
• Analogier kan givetvis göras med andra
  verksamheter också men just byggsektorn
  innehåller väldigt många träffande analogier inom
  en rad olika områden.

44

• Inom byggsektorn finns planer på olika nivåer,
  med lite olika syften.
• Motsvarande gäller arkitekturen. Dessa planer är
  viktiga både för utveckling och underhåll.
• Kvarter- och byggblock används inom V- och
  A-skiktet för att peka ut delområden där det kan
  finnas gemensamma lösningar, t.ex. inom kvarteret
  Kanaler. För sådana delområden kan det finnas
  särskilda regler, riktlinjer och guidelines.

45

• Våra ritningar är
• Processbeskrivningar
• Olika begrepps- och informationsmodeller
• Applikationskarta
• Ritningar över den tekniska strukturen.
• Återigen N.B. Dessa måste underhållas på alla
  nivåer. För den som bor i sin egen villa kanske
  detta inte känns så akut. Man vet ju själv vad
  man gjort med den. För en professionell
  fastighetsförvaltare med ett stort
  byggnadsbestånd är det emellertid nödvändigt.
• Att man klarar sig bra i sin egen villa utan att
  ajourhålla ritningarna beror på att man själv
  vet, d.v.s. en tydlig form av personberoende som
  vi vill undvika i organisationen. Det blir
  väldigt tydligt om villan säljs och en ny ägare
  tillträder. Då är korrekta ritningar bra att ha.

46

• Frågan om roller och ansvar i en organisation
  blir krånglig om man försöker att bryta upp
  linjeorganisationen.
• Skatteverket håller nu (samtidigt) att införa
  Pås Maintenance Management Model (PM3) och
  arkitekturstyrning.
• Båda förutsätter en matrisorganisation där delar
  av linjechefens (stuprörsägarens) ansvar förs
  över till andra funktioner i organisationen.

47

• VerkA är en funktion för en sammanhållen
  Verksamhetsutveckling och Arkitekturstyrning.
• Inom ramen för arkitekturstyrningen finns nya
  roller såsom kvarters- och blockägare samt
  informationsägare.
• VerkA har en funktion som byggnadsnämnd och kan
  ge eller vägra bygglov för ett planerat
  utvecklingsprojekt.
• Det finns därtill en överklagande-process som
  reglerar hur frågor ska lösas där VerkA inte är
  överens med den verksamhetsansvarige.
• Liksom byggnadsnämnden prövar inte VerkA enbart
  inkomna bygglovsansökningar utan spelar framför
  allt rollen av bollplank i planeringsarbetet.

48

• Arkitekturen är inte bara modeller över
  verksamheten.
• I arkitekturen ingår mängder med regler,
  riktlinjer och goda råd.
• På övergripande nivå t.ex. riktlinjer om
  arkivering och diarieföring av elektroniska
  dokument.
• På mer detaljerad nivå t.ex. style-guide för
  utveckling av eTjänster.

49

• Om man analyserar byggsektorn närmare så slås man
  av hur otroligt standardiserat allt är. (Även om
  man som jag blir galen på denna djungel av olika
  skruvhuvuden och bits så finns det en bit som
  passar till varje form av skruvhuvud)
• Om man som jag är otålig och få en snabb
  standardisering av det vi utvecklar så kan man
  bli lite irriterad om man jämför med
  byggbranchen.
• En kollega försökte lugna mig med att
  byggbranschen är en mycket gammal verksamhet
  medan IT-branschen startade på 1950- till
  1960-talet. Det ligger en hel del i det men jag
  har inte lust att vänta i 1000-tals år. Dessutom
  inleddes standardiseringen av byggbranschen på
  allvar först under 1900-talet.

50

• Detta avsnitt fokuserar på en övergripande nivå
  beskriva själva målarkitekturen.

51

• Målarkitekturens starka fokus på samverkan och
  förbättrad kundservice ger Skatteverket möjlighet
  att
• Ta en aktiv roll i att utveckla
  myndighetsövergripande samverkan
• Erbjuda ett effektivt standardiserat
  informationsutbyte med olika intressenter
• Utveckla verksamheten och erbjudanden utifrån
  tydliga kundbehov
• Öka förtroendet för Skatteverket genom en
  utvecklad kundservice
• Målarkitekturen utgår ifrån ett gemensamt
  arbetssätt, vilket skapar förutsättningar för
  att
• Driva en harmonisering och effektivisering av
  verksamheten
• Konsolidera och standardisera det underliggande
  IT-stödet
• På sikt få ett mer flexibelt IT-stöd, en snabbare
  IT-utveckling och en rimlig kostnad för IT

52

• QLM är ett av de verktyg som täcker en mycket
  stor del av utvecklingsprocessen.
• QLM ger en mycket god spårbarhet mellan olika
  modeller.
• Allt kan göras i Qualiware. Vi arbetar nu med
  att ta fram riktlinjer för vad som ska göras och
  vad som bör göras.
• Vi arbetar också med att få en spårbarhet mellan
  QLM (verksamhetsutveckling) och de verktyg som
  ska användas för IT-utveckling.

53

• Målbild verksamhetsarkitektur
• Bärande princip gemensamt arbetssätt
• Gemensamt ärendeflöde som styrs av
  verksamhetsregler
• Effektiv interaktion och kundservice via
  enhetliga kanaler
• Standardiserat informationsutbyte internt och
  externt
• Målbild informationsarkitektur
• Samling kring begreppet person möjliggör
  förbättrad service
• Enhetlig hantering av verksamhetens centrala
  information, t.ex. ärende, underlag och
  beslut
• Indelning i informationsområden för styrning
• Ramverk för informationsspridning (masterdata)
• Målbild applikationsarkitektur
• Behov av ny funktionalitet (t.ex. kundbild och
  paketering av e-tjänster)
• Möjlighet till konsolidering (framför allt inom
  kundärendeflödet)

54

• Målarkitekturen innehåller kvarter och byggblock.
  Dessa avses samspela med verksamhetsflöden
  (processer) enligt följande
• Byggblock
• Uttrycks normalt i termer av vad som görs och
  är därigenom mer stabila över tid.
• Innehåller normalt en (eller flera) processer som
  beskriver hur det görs.
• Använder information och nyttjar IT-stöd
• Verksamhetsflöde
• Binder samman ett antal byggblock i ett för
  verksamheten centralt flöde.
• Kan ses som makroprocess med ett utifrån och
  in-perspektiv.

55

• Informationsmängder och informationsstruktur
• En informationsmängd är en gruppering av liknande
  information, med liknande struktur, som används
  med liknande syfte i verksamheten. Exempel är
  information som används med syftet att beskriva
• Personer
• Ärenden
• Underlag
• Varje informationsmängd har en informationsstruktu
  r som beskriver informationsinnehållet och hur
  informationsstrukturer relaterar till varandra.
• Informationsstrukturen ska i största möjliga
  utsträckning vara gemensam för hela Skatteverket.
  
• Informationen behöver däremot inte vara gemensam.

56

• Genom att placera begreppet Person i centrum och
  koppla Kundprofil och Ärenden till denna
  informationsmängd förbättras Skatteverkets
  möjligheter att ge god service till kunder.
  Dessutom skapas nödvändiga förutsättningar för
  framtidens analys och riskhantering.
• Genom att förtydliga begreppet Ärende och
  förstärka kopplingarna till Underlag och Beslut
  möjliggörs ett mer enhetligt ärendeflöde, vilket
  är en förutsättning för att harmonisera
  underliggande IT-stöd och dessutom skapar
  möjlighet till standardiserad rapportering och
  uppföljning.
• Genom att skilja på information och
  informationsstruktur skapas möjligheter till
  synergier även i de fall där informationen av
  legala skäl måste hållas separerad, t.ex.
  Folkbokföring och Beskattning.
• Sammantaget skapas förutsättningar för ett mer
  flexibelt och kostnadseffektivt IT-stöd.

57

• All information ska ha en ägare Att det finns
  en och endast en ägare för specifik information
  klargör ansvar och befogenheter
• Informationsområden, eller delområden, definierar
  en förvaltningsstruktur för informationsmängder
  och informationsstruktur. Regeln ovan gör att
  detta ansvar blir väl definierat.
• Informationsområden och delområden kan därför
  användas som utgångspunkt vid tilldelning av
  ansvar för masterdata.
• Ett klassiskt verktyg i jakten på dataintegritet
  är inkapsling. Inga informationsmängder
  synliggörs utanför inkapslingen.
• Enheten för inkapsling (källan) kan vara ett helt
  informationsområde, ett delområde, eller en
  mindre del.
• Kornigheten på inkapslingen beror på behoven av
  skydd och/eller delning av informationen.

58

• Informationstjänster för spridning av info
  utanför informationsområdet skapas.
• Alla delade informationsmängder exponeras enbart
  i standardiserade format via informationstjänster.
  
• Informationstjänsterna publiceras i en
  tjänstekatalog som innehåller alla
  informationstjänster.
• Tjänster kan exekveras enligt principen post för
  post eller per batch.
• Alla informationstjänster skall följa
  Skatteverkets regler för behörighetskontroll och
  informationssäkerhet.
• OBS Att vara ansvarig för en tjänst är inte
  samma sak som att vara ansvarig för information
  eller struktur.

59

• Då ska vi försöka att knyta ihop säcken!

60

• Den största utmaningen ligger framför oss. Den
  handlar om att förändra vårt sätt att tänka, hur
  vi organiserar oss och de tjänster och den
  service vi tillhandahåller. Inte minst handlar
  det om att bortse från de organisatoriska gränser
  som funnits tidigare, se på oss själva från
  företagens och medborgarnas synvinkel och börja
  samverka. (ur På väg mot 24-timmarsmyndigheten,
  Regeringskansliet).
• Nyfikenhet är en framträdande egenskap hos
  framgångsrika verksamhetsutvecklare. En annan
  egenskap som krävs är att vara ifrågasättande.
  Vafför gör di på detta viset? Varför, varför,
  varför?

61

• De tio budorden
• Helhetssyn i allt arbete
• Rätt från början. Tänk efter före.
• Våga pröva och ompröva allt
• Arbete med och för användarna
• Alla ska med och veta varför
• Samverkan är värd sitt pris
• Kommunicera mera och tydligt
• God planering och systematiskt arbetet med rätt
  bemanning
• Levande dokumentation
• En god förvaltning är basen för en lyckad
  utveckling

62

• I Wiki hittar man olika definitioner beroende på
  område.
• Inom filosofin ungefär Att man vänder sig in i
  sig själv.
• Inom lantbruk finns en intressant betydelse.
  Ordet har använts för att beskriva lantbrukets
  utveckling i Indonesien, där svedjebruk och den
  specialiserade risodlingen dominerar. Externa
  ekonomiska krav har jämte det interna trycket
  från befolkningstillväxten tvingat fram en
  intensifiering av risodlingen snarare än försök
  att hitta nya vägar. Mer och mer arbetskraft
  krävs för risodlingen, vilket i och för sig
  ökar produktionen per kvadratmeter men inte
  produktionen per capita.
• Liknande fenomen uppträder i verksamhets- och
  systemutveckling och jag vill introducera
  begreppet där!

63

• EA ger ett bra stöd till både SOA och till G.
• Den ger stöd till SOA genom att det blir lättare
  att hitta de gemensamma funktioner som är
  lämpliga att skapa som gemensamma tjänster. EA
  bör också göra det lättare att skilja mellan det
  som är helt generellt och det som är
  verksamhetsspecifikt och på så sätt kunna skapa
  tjänster med optimal granularitet.
• SOA ger också stöd till G. Det är ju själva
  grundtanken med SOA att tjänsterna ska kunna
  användas av vem som helst.
• Gemensamt är oftast lönsamt. Vi bör vända på det
  gamla synsättet att Min verksamhet är unik till
  att utgå från att allting är gemensamt och
  generellt tills motsatsen kan bevisas.

64

• Spårbarheten mellan verksamhetskraven och det
  realiserade IT-stödet är en av de viktigaste
  frågorna för att
• Få kontroll på utvecklingen (och
  utvecklingskostnaderna)
• Minska kostnaderna för underhåll
• Minska personberoendet i organisationen.
• Spårbarheten måste underhållas. En flera år
  gammal begreppsmodell har tappat allt värde (vi
  kan inte lita på den). En processmodell tappar
  värde ännu snabbare.

65

• Det är inte tekniken som är det centrala i SOA.
  Det är att hitta gemensamma behov och att kunna
  skilja det generella från det specifika för att
  kunna bygga så bra tjänster som möjligt.

66

• Det är G vi egentligen vill ha, helst av allt!

67

• När jag började med data fanns det bara 3 yrken
  på dataavdelningen programmerare, driftspersonal
  och hålkortsoperatriser.
• Nu har jag identifierat följande 38 yrken på vår
  IT-avdelning (från deras senaste prislista)
• Användbarhetsdesigner
• CM/Systemintegratör
• DBA
• Designer
• Programmerare/Implementatör
• Projektledare
• Produktionsledare
• Projektledare (IS)
• Produktionsledare (ITS)

• Systemanalytiker
• Testingenjör
• Verksamhetsanalytiker
• Verktygsspecialist
• Koncernarkitekt
• Lösningsarkitekt
• IT-arkivarie
• Metodstöd/Processingenjör
• Applikationsdriftkonsult
• Infrastrukturarkitekt
• IT-säkerhetskonsult
• Processledare
• Systemadministratör
• Tekniker
• Operativ inköpare
• Strategisk inköpare
• Upphandlingsjurist
• Webbutvecklare

• Säkerhetsrådgivare
• Säkerhetshandläggare
• Projektledare (ITS)
• Materiell specialist (AS)
• Systemsakkunnig (AS)
• Verksamhetssakkunnig (AS)
• Systemförvaltare administrativa system
• Materiell specialist (ITS)
• Systemsakkunnig (ITS)
• Verksamhetssakkunnig (ITS)