* buddh=upplyst buddha=person som дr upplyst

1
(No Transcript)
2
1 BUDDHISM
buddhupplyst buddhaperson som är upplyst
livexistensfaktorer mänsklig person1 RUPA -
kropp, sinnesorgan2 VEDANA - känslor av lust och
olust3 SAMJANA - föreställningar och
urskillningsförmåga4 SANSKARA - drifter5
VIJNANA - rent medvetande det finns inget själv,
ANATTA en själlös och föränderlig entitet
3
1 BUDDHISM
4 grundsanningar1 allt levande lider2
lidandet är orsakat3 orsaken är tanken på ett
"jag", egoismen4 egot kan upplösas den
8-faldiga vägen dharma 1 den etiska
världsordningen 2 existensfaktor
återförkroppning, inte själavandring
4
1 BUDDHISM
orsakskedjan 1 okunskap 2 drifterna 3 rent
medvetande 4 andlig/fysisk individualitet 5 de
sex sinnena 6 beröring 7 sensation/känsla 8
törst 9 livshunger 10 karmisk tillblivelse 11
återfödelse 12 mänskligt liv
5
1 BUDDHISM
Gautamas 'fyra tecken 1 en åldring2 en
sjukling3 ett lik 4 en asket Skrifterna
'dharma'(lära) 'vinaya' (munkdisciplin) Sutrasd
e utsagor som uppges härstamma från Gautama själv

6
1 BUDDHISM

• Skolor och grenar
• hinayana äldst, stränga regler, tiggeri som en
  skola i självdiciplin, lust och sexualitet ska
  undertryckas
• - mahayana senare utveckling, tiggeri som
  medlidande och altruism, tro på buddhor och
  bodhisattvas som högre väsen
• - hinduisk tantrism vajrayanabuddhismen, som
  vann spridning i första hand i Nepal, Tibet Kina,
  Japan, Java och Sumatra. 

7
1 BUDDHISM

• Skolor och grenar
• tibetans buddhism element från den gamla
  shamanistiska bonreligionen? lamaismen
• de tre tillflykterna 1 buddhan (som förebild)
  2 läran (som väg) 3 församlingen (som
  traditionens förmedlare) - uttalas som 'Jag tar
  min tillflykt till buddhan, jag tar min tillflykt
  till dharma, jag tar min tillflykt till
  församlingen (sangha)'.

8
1 BUDDHISM
fem av de tio disciplinregler som gäller för
munkarna, nämligen att  1) inte döda,  2) inte
stjäla,  3) inte begå äktenskapsbrott  4) inte
ljuga,  5) inte dricka rusdrycker arhat
värdig, hinayana, en person som nått
upplysningen, avstått från allt, från den
trefaldiga världen - de sinnliga begärens värld,
formens värld och den formlösa världen
9
1 BUDDHISM
hinayana meditationen indelas i tre stadier,
närmare bestämt  1 moralisk disciplin  2
trance  3 visdom  Moralisk disciplin är i
hinayana liktydig med fullständig kontroll över
den egna kroppen, uppgivandet av sinnliga begär
samt befrielsen från illusionen om individualitet
- jag, mig och mitt.
10
1 BUDDHISM
mahayanabuddhismen Kina, Japan, Vietnam och
Tibet -utgår från föreställningen om en absolut
existens, vars egenskaper projiceras på Buddhas
gestalt Nagarjuna 200 e Kr baserade sin lära
på föreställningen om den sanna och högre
verkligheten som en absolut tomhet (shunyata),
vilket i logisk mening omöjliggör varje
affirmativ utsaga omdess natur
11
1 BUDDHISM
bodhisattvan i mahayana- en blivande buddha -
en upplyst som väljer att inte ingå i nirvana för
att i stället stanna kvar i världen med den enda
målsättningen att hjälpa andra och rädda dem ur
lidandets ström upplysning/frälsning tre
negativa attribut - icke-uppnående,
icke-påstående och icke-stödjande ett positivt
attributet allvetande.
12
2 HINDUISM
hinduernas egen beteckning för sin tro - 'evig
ordning', sanathana-dharma - reflekterar
föreställningen att varje tid frambringar nya
heliga män och lärare tre egenskaper1 en
religion som vuxit fram och traderats utan kända
grundare2 saknar fastlagda dogmer 3 är en
specifikt indisk företeelse.
13
2 HINDUISM
hinduerna uppfattar kosmos som något evigt som
ständigt förnyar sig själv hinduerna har därför
inga bestämda föreställningar om världens
yttersta ursprung eller om frälsningen som en
linjär-historisk process. 
14
2 HINDUISM
dharmaetisk världsordning som innefattar alla
religioner-  kastväsendet som social ordning,
grundsatsen för denna ordning är att alla
levande väsen är olika ända från födseln och
följaktligen har sina speciella uppgifter,
plikter, rättigheter och kunskaper
15
2 HINDUISM
-  livsstadierna, varje kast har sina speciella
religiösa och kultiska föreskrifter, reglerna
omfattar vardagslivets alla områden och yttrar
sig i klart segregerande föreskrifter, bland
annat vad gäller äktenskap eller måltider-
brahminer, ksatriyas, vaishya, shudras,
paneamas- brahminer ska så gott som uteslutande
ägna sig åt andliga göromål
16
2 HINDUISM
- ksatriyas skydda den samhälleliga ordningen
inom moderna yrken som polis och väktare, kungar
och härskare tillhör i regel detta stånd, som
ursprungligen levde på de skatter man drev in
från de lägre stånden- vaishyas bönder och
boskapsuppfödare, köpmän och näringsidkare.
Dessa övre tre kaster bildades av arierna
17
2 HINDUISM
- shudras arbetare och hantverkare i de 'lägre'
yrkesgrupperna, att betjäna de övre kasterna,
service- och omsorgsyrken, renhetsgraden hos de
olika yrkesgrupperna ligger till grund för
ytterligare en hierarkisk kastindelning inom
ståndet, vävare och krukmakare betraktas
exempelvis som överlägsna tvättare, slaktare,
fiskare eller skinnarbetare  
18
2 HINDUISM
- paneamas utövar ett 'orent' eller 'oärligt'
yrke som gatsopare, latrintömmare eller som
medlem av de olika tiggar- och tjuvkasterna 
vart och ett av de fem stånden sönderfaller i sin
tur i otaliga underavdelningar, allt som allt
mellan 2000 och 3 000 avgränsade kaster med
bestämda, föreskrivna uppgifter  
19
2 HINDUISM
karmaläran individens tillvaro och öde är en
direkt konsekvens av gärningarna i det
föregående livet det vill säga att goda
gärningar resulterar i en 'god återfödelse' i en
högre kast medan onda gärningar bestraffas med
återfödelse i en lägre kast polyteism-Krishna,
Vishnu, Lakshmi, Kali,  Brahma, Shiva,
Rudra,Sarasvati, Hanuman, Ganesha, m fl  
20
2 HINDUISM
tre former av Gud1 - som en allt
genomträngande kraft - brahman2 - som en person
med intresse för alla levande varelser -
paramatman3 - som en person som lever med sina
trogna i sitt eget rike - bhagavan  
21
2 HINDUISM
tidens cykliska process - fyra tidsåldrar,
kalpas1 krita-yuga2 treta-yuga3 dvaita-yuga4
kali-yuga alla levande varelser förr eller
senare kommer att förlösas från den ständiga
själavandringen i återfödelsens form - samsara
 
22
2 HINDUISM
Skrifter 1 Vedaböckerna på sanskritRigveda -
mellan 1500-1200 f Kr 1028 hymner - om
den kosmiska ordningens dynamik Samaveda -
offerhymner Yajurveda - ordspråkAtharvaveda -
magiska sånger i versform 
23
2 HINDUISM
2 Upanishaderna 108 st filosofiska betraktelser
ca 1000 f Kr -atman är egentligen identisk med
brahman, den eviga gudomliga kraften, varje
enskilt väsen har utgått från det ursprungliga
allomfattande väsendet och kan via yoga ingå i
det igenbefrielse 3 Brahmanas offertexter där
kulthandlingar beskrivs ca 1000 f Kr  
24
2 HINDUISM
4 Smriti episka verkMahabharata - det stora
kriget, varav ett kapitel är Bhagavad-GitaRamayan
a - berättelsen om RamaBhagavatam - berättelsen
om Krishna  
25
3 ISLAM
muslimunderkastad Gud islam bekänner sig till
den första uppenbarelsen och Guds urförbund med
Adam som den första människan, men avvisar
föreställning om arvsynd profetisk
religionMuhammed betraktas som sista länken i en
lång kedja av profeter och betecknas i sura 3340
som 'profeternas sigill'.  
26
3 ISLAM
mest betydande profeter före Muhammed Abraham
(Ibrahim), Moses (Musa), David (Daud), Salomo
(Sulayman), Johannes Döparen (Yahya) och Jesus
(Isa) två sorters profeter de enkla
profeterna (nabi), som varit verksamma som manare
och varnare i sina respektive folk, och de
speciellt utvalda, Guds sändebud (rasul)    
27
3 ISLAM
Jesus i islam - en framstående profet -
hatad av judarna - lik den den senare Muhammed-
förnekelse av Jesu död på korset- inte någon
särskild frälsargärning absolut inten egenskap
av Guds "son"  
28
3 ISLAM
Islams stora profeter Abraham (Ibrahim), Moses
(Musa), David (Daud), Salomo (Sulayman), Johannes
Döparen (Yahya) och Jesus (Isa) överensstämmelse
mellan gudomlig uppenbarelse och människans
naturliga förnuft människan är aldrig i stånd
att utforska Guds hemlighet icke-tro är
oförnuft som straffar sig i längden 
29
3 ISLAM
Islam enligt Koranen 1 Islam handlar om att göra
gott mot andra (513)2 Islam är att överse med
andra fel och brister (7199)3 Islam förnekar
inte Gud som Kristus, bara ifrågasättandet av
Guds allmakt och suveräna vilja (517)4 Islam
litar på Gud även vad gäller alla som inte når
tron, det är Han som lämnar dem åt sig själva
(takhliya) (144) 
30
3 ISLAM
Islam enligt Koranen 6 Islam är lätt att följa
för den som tror på det högsta Goda (926)7
Islam handlar om skönhet Gud har smyckat jorden
med sköna ting för att testa oss (1817)8 Islam
är ansvar två änglar skriver ner allt människan
gör, tänker och säger (5016)  
31
3 ISLAM
Det arabiska ordet Koran skrevs ursprungligen
qur'an och går tillbaka på qara'a, vilket betyder
läsa, föredraga. Koranen är följaktligen den bok
som skall läsas och föredragas. Det första ordet
i Muhammeds gudomliga uppenbarelse enligt
nedteckningen i den äldsta koraniska suran (juli
eller augusti 610), sura 96, är följdriktigt
också 'läs!', (iqra!).  
32
3 ISLAM
Koranen består av 114 suror (kapitel) av
varierande längd vilka alla betecknas med ett
karakteristiskt ord som förekommer i texten. De
är inte sammanställda i kronologisk ordning och
härstammar från olika perioder i Muhammeds
förkunnargärning Profetens ord samlades under de
första tre kaliferna för att därefter utvärderas
och systematiseras. Under den tredje kalifen
Uthmans regering (644-656) tillkom så den
slutliga sammanställningen  
33
3 ISLAM

• Koranen framhäver
• skapelsens förnuftiga ordning och samhörighet
• alla kosmiska lagar, gravitationen,
  elektromagnetismen, även själva den abstrakta
  kausaliteten (dvs orsak-verkan som en logisk
  nödvändighet), härstammar direkt från den
  gudomliga viljan och den gudomliga visheten
• -skapelsen uppfattas som en permanent fortgående
  process (latin creatio continua)

34
3 ISLAM

• världen representerar inte något sammanhang med
  egna lagar utan skapas ständigt på nytt av Gud
  vilket även gäller för människan
• allt som händer människan, även olyckor och
  oskyldiga lidanden, gott som ont, är förutbestämt
  av Gud (predestination)   

35
4 JUDENDOM
monoteism en enda gud, i tydlig motsättning
mot polyteism judisk monolatri tro på en av
gudarna - historiskt sett är monoteismen
resultatet av en utveckling från monolatrin GT
berättar vid upprepade tillfällen om Jahves strid
mot de omgivande orientaliska kulturfolkens
gudar, framför allt den babyloniske guden Baal
36
4 JUDENDOM
först med profeten Jesaja och kung Jousias
kultreform vid slutet av den babyloniska
fångenskapen blir det monolatriska gudsbegreppet
till monoteism den egentliga synden mot Gud
består i att avfalla från honom och tillbedja
andra gudar eller avgudar, vilket även inbegriper
tillbedjan av alla gudabilder - historien
guldkalven (2 Mos 32).
37
4 JUDENDOM
Noa i sin egenskap av överlevande efter
syndafloden är att betrakta som alla människors
anfader förbundet gäller alla människor,
vilket innebär att alla som följer lagen också
kan uppnå frälsning den judiska kampen att
förstå Gud kännetecknas mer än något annat av det
klassiska teodicéproblemet, frågan varför den
gode och allsmäktige guden tillåter att även
goda, rättfärdiga och fromma personer måste
utsättas för lidande i denna skapade värld 
38
4 JUDENDOM
berättelsen om Job, som prövas i sin tro av
Gud. Innebörden är denna den troende förmår inte
tolka sina lidanden som direkt bestraffning för
sina egna tillkortakommanden i det förflutna, men
han behöver Guds hjälp för att uthärda dem
lidandet som kommer över människorna är en direkt
följd av hennes etiska frihet
39
4 JUDENDOM
lidandet är möjligt i tre former, som straff,
som prövning och som de rättfärdigas botgöring
1 straffet är den form som är mest lättillgänglig
för ett rationellt förklaringsmönster 2
prövningen framställs exemplarisk i det - icke
genomförda - offrandet av lsak (1 Mos 22) och i
Jobs bok 3 lidandet som de rättfärdigas
botgöring representerar i judendomen en kollektiv
tolkning av det judiska folkets öde
40
4 JUDENDOM
människan erkänns, mäts och döms efter sina
handlingar. grundprincipen för allt mänskligt
handlande måste vara 'Guds efterliknelse'
(imitatio Dei) - inte liktydigt med viljan att
vara som Gud utan att utforma livets alla delar
enligt hans lagar syndenuppror mot Gud och den
gudomliga ordningen, men också alltid som en
förnedring av människans sanna natur
41
4 JUDENDOM
teshuvah, det hebreiska ordet för ånger
betyder följaktligen i sin ursprungliga
bemärkelse återvändande, människans återvändande
till sin sanna natur berättelsen om paradiset
och syndafalletmänniskans eviga oförmåga att
motstå frestelsen att lyssna på sina begär mer än
på Gud och låta sig påverkas att misstro Gud
utvaldheten speciell förpliktelse att följa de
gudomliga budorden
42
4 JUDENDOM
den judiska historiesynen har en utpräglad
messianism (att en räddande fridsfurste skall
komma) liksom av det Heliga landet som gudomligt
löfte och oåterkallelig gåva tron på Torans (de
fem Moseböckerna) gudomliga ursprung är en av
judendomens fåtaliga dogmer Torans skriftliga
gestalt och traderade form är i högsta grad
omstridd bland judiska teologer
43
4 JUDENDOM
strängt ortodoxa fundamentalistiskt orienterade
judar Toran överlämnades till Moses i ett stycke
och att Moses ensam överlämnade den till
människorna den kritiska bibelforskningen
Toran bärs och genomsyras av en enda anda,
nämligen den mosaiska andan, men de uppenbara
historiska och stilistiska olikheterna i texten
vittnar om att den skrivits ner av ett flertal
skriftlärda i olika tider 
44
4 JUDENDOM
de senare skrifterna Talmud (det vill säga
Mishna och Gemara) betraktas aldrig som en ny
Tora, utan alltid som tolkningar av den enda och
ursprungliga Tora lärande uppfattas inom
judendomen som religiös plikt och ett allmänt
ideal som inte bara gäller de skriftlärda. En av
föräldrarnas viktigaste uppgifter består i att
förmedla kunskap om Tora och dess tradition till
sina barn 
45
4 JUDENDOM
läraren spelar en central roll inom
judendomen, att lära och studera är en helig
förpliktelse redan för små barn, i första hand
vad gäller studiet av Tora - även profana studier
värderas högt
46
5 KINA
de två grundprinciperna yin och yang som trots
sin inbördes polära natur håller allt i rörelse i
kraft av sitt komplementära kraftspel en högsta
kosmisk princip uppfattas på olika sätt i olika
tanketraditioner, som 'högste herre' (shangdi),
som 'himmel' (tian) eller som 'väg' (dao), men
kejsaren tillmäts alltid väsentliga kultiska
uppgifter
47
5 KINA
dao som urkällan och urkraften i allt varande
ur vilken allt existerande, ursprungligen
framgått konfucianismen fokuserar på en djup
respekt inför den sociala traditionen och den
enskilda människans bildning, insikt och aktiva
medverkan för den stora helhetens bästa den
moralisk lagen i alla mellanmänskliga relationer
utgör harmonitankens huvudinnehåll
48
5 KINA
kosmos en väldig, ordnad och levande organism
organismbegreppet tvetydigt naturalism eller
panteism? kan vi tala om en kinesisk tro på
en personlig skapargud eller en skapande princip?

49
5 KINA
daoism Lao Zi betyder 'gammal mästare' och
avser en hemlighetsfull och historiskt omstridd
person. Enligt traditionen lär han ha levat
mellan 604 och 517 f Kr och ursprungligen ha
hetat Lao Dan Daodejingett av den kinesiska
filosofins mest originella verk mystik och
djupsinnig poetisk stil, 81 korta, delvis rimmade
avsnitt
50
5 KINA

• en evig källa till all existens, en kraft som
  ligger till grund för allting
• samtidigt en moralisk världsordning, det etiska
  rättesnöret för människans handlande
• dao är det eviga icke-varandets princip, den
  högsta principen för både den fysiska och etiska
  världen

51
5 KINA

• daoodefinerbar natur, både kosmisk och etisk
  auktoritet mycket svårfångat i språkliga uttryck
• beskrivning i form av talrika paradoxer blir
  nödvändigt, vilket utvecklas till den daoistiska
  skolans främsta stilmedel
• dao odelad helhet
• mångfald motsatser i världen

52
5 KINA

• gott-ont, rätt-orätt, aktivt-passivt, liv-död,
  tungt-lätt, lång-kort, högt-lågt, före-efter
  våra mentala begrepp och distinktioner, motsatser
  som betingar varandra
• världens motsägelsefulla karaktär vittnar om
  världens och människans fjärmande från det
  naturliga urtillståndets ursprungliga enhet
• politiska ideal består en djup skepsis
  gentemot allt politiskt handlande

53
5 KINA
konfucianism fem klassiska texter   1)
'Förvandlingarna' (Yi), vars ursprung härleds
till den mytiske kejsaren Fu-hsi,  2) 'Odena'
(Shi) bestående av 305 äldre oden,  3)
'Urkunderna' (Shu) bestående av olika härskares
dekret och uttalanden,  4) 'Vår- och
höstkronikan' (Chunqiu), en historisk krönika
54
5 KINA

• 5) 'Riterna' (Li) om olika religiösa och
  sociala bruk och seder som härrör från
  Konfuciusskolan. 
• konfucianismens mål utgörs av
• 1 bildning
• 2 kunskap
• 3 sanningskärlek
• 4 godhet
• 5 generositet
• 6 respektfulla umgängesformer
• 7 att vårda familjebanden

55
5 KINA
kritik av konfucianismenetik utan stöd i
gudomliga bud eller uppenbarelsen, en etik svävar
fritt utan förankring i en metafysisk
världsbild svar på kritiken Konfucius var
inte motståndare till religionen, han medgav att
himmelens vilja var en egen objektiv verklighet
som människan inte kan förstå
56
5 KINA

• han bejakade uttryckligen de traditionella
  (religiösa) riterna
• men han yttrade sig inte till förmån för
  speciella trosföreställningar, gjorde inga
  uttalanden om livet efter detta, även om han
  bejakade förfäderskulten, undvek all spekulation
  om transcendenta ting, lämnade frågan huruvida
  denna högsta princip var att betrakta som
  personlig eller inte öppen

57
5 KINA
grundläggande premissen för konfucianismen ett
ursprungligt tillstånd av harmoni och ordning har
gått förlorat vi måste återskapa detta
harmoniska urtillstånd
58
6 KRISTENDOM
den historiske Jesus från Nasaret Kristus
gudomliga funktion Jesus Kristus är
kristendomens centrala nyckelgestalt - hans
funktion står i omedelbart samband med
skapelsens och människans frälsning Jesu
bergspredikan ger han sina anhängare en ny etik,
kärlekens religion som både uppfyller och
ersätter den gamla (judiska) lagreligionen

59
6 KRISTENDOM
Jesu död och återuppståndelse han ställer sig
till svars för människornas synder han blir en
'ny Adam' eller 'siste Adam historisk
singularitet, det enastående i detta
frälsningsskeende kärnan i den kristna
historieuppfattningen Jesu död på korset
föreställning om människosonen som 'Guds lidande
soldat, respektive 'Guds lidande son




60
6 KRISTENDOM
den lidande sonen - går tillbaka på
gammaltestamentliga judiska föreställningar om
den lidande rättfärdige (Hiob) genom tillbedjan
av korset och korsfästelsescenen uppstod tidigt
vördnaden kring gudsmodern Maria som
gudsföderska' och senare den 'smärtlidande
vilket ledde till rosenkransen under medeltiden
gudsbegreppet i kristendomen har stora likheter
med judendomens



61
6 KRISTENDOM
både judendomen och kristendomen vördar en
Skapare som visste vad han gjorde och valde att
göra det - en Gud med förnuft och kärlek.
efter skapelsen såg Han att det var gott och
uttalade sin kärlek till skapelsen både
judendomen och kristendomen visar oss en Gud med
intellekt vars egentliga namn är Sanning - i den
meningen att Han ingjuter sanning i alla ting,
alla naturlagar, all historia



62
6 KRISTENDOM
i motsats till judendomens Gud bekänner sig Gud
Fader i Nya testamentet till Jesus Kristus som
sin Son och Sonen och Fadern sänder Gud sóm Helig
Ande till jordens historia den Helige
Andegudomlig person som framträder för människan
som verksam kraft, kärlekens och intellektets
kraft katolskaortodoxa kyrkanden Helige Ande
som det skapande elementet i kyrkans liv

63
6 KRISTENDOM
bejakandet av Guds anteciperande kunskap och
förutbestämmelse av allt som sker betonande av
människans frihet även friheten att vända sig
bort från Gud denna förmåga har lett till att
syndfrågan kommit att inta en i högsta grad
betydelsefull roll i kristendomens etik och
dogmatik syndmissa målet

64
6 KRISTENDOM
sakramentens kraft och kyrkoutvecklingens
kontinuitet har som centralt element den Helige
Ande sakramenten förmedlar enligt kyrkans
synsätt Kristusmysteriet katolska och ortodoxa
kyrkan praktiserar de sju sakramenten dop,
konfirmation, eukaristi (nattvard), bot, de
sjukas smörjelse (före 1963 sista smörjelsen),
ordination till det kyrkliga ämbetet samt
äktenskapet inom protestantiska kyrkor
uppfattas endast två av dessa
65
6 KRISTENDOM
sakramenten har sitt ursprung i apostlarnas
heliga handlingar vad är sakrament?
Kristendomen ser på sakramenten som den Sanning
Kristus ger genom sin Kyrka. en intim
korrespondans finns mellan den mänskliga naturen
och de kanaler genom vilka det övernaturliga
livet kommer till människan
66
6 KRISTENDOM
för att leva det himmelska liv som människan
enligt kristendomen finns till för, behöver den
kristne nya själsliga förmågor till kunskap och
kärlek, förmågor som saknas i det naturliga
intellektet och i den naturliga viljan. en ny
livsprincip och en ny handlingsprincip måste
därför skänkas till hennes själ utifrån detta
nya liv är i första hand avsett för att få
människan att kunna leva i himlen
67
6 KRISTENDOM
redan i det jordiska livet får den kristne det
övernaturliga livet som gåva och därför blir det
jordiska livets huvudsakliga projekt att ta emot
och bevara det dopet befriar från arvsynden
även om dess verkningar finns kvar i världen och
i kroppen enligt katolska och ortodoxa kyrkan
protestantiska synsätt arvsynden finns ständigt
kvar så länge vi lever på jorden
68
Klart mål 2 6?