Oceanerna

1
Oceanerna

• Mera vatten än land

2
Mera vatten än land

• 70 av jordens yta täcks av vatten (hav)
• 3 stora oceaner

3
Mera vatten än land

• Hav
• Stilla Havet, ½ av jordens vattenyta
• Atlanten
• Indiska oceanen

4
Mera vatten än land

• Bihav, tex
• Medelhavet
• Karibiska havet Nordsjön
• Nordsjön

5
Mera vatten än land

• Delar av Oceanerna tex
• Atlanten Sargassohavet
• Indiska oceanen Arabiska sjön
• Stilla havet Berings hav

6
Oceanerna

• Havsbotten

7
Havsbotten
8
Havsbotten
9
Havsbotten

• Shelf kontinentalsockel grund del av
  havsbotten närmast land.
• - viktiga fiskevatten
• - olja och naturgas

10
Havsbotten

• Kontinentalbrant
• - havsbotten stupar brant ner mot
  djuphavsslätterna

11
Havsbotten

• Djuphavsslätt
• - 80 av havsbotten
• - ej så slät - finns bergskedjor

12
Havsbotten

• Bergskedjor under vatten
• - i Atlanten Mittatlantiska ryggen,
  världens längsta bergskedja

13
Havsbotten

• Djuphavsgravar
• - Marianergraven djupast 11000 m. ( 11 km)
  under havets yta

14
Oceanerna

• Havsvatten

15
Havsvatten

• Vattnets tre former
• Ånga
• Vätska
• Is

16
Havsvatten

• 94 av jordens vatten är havsvatten saltvatten
• Resten insjöar, floder och berggrund
  färskvatten

17
Havsvatten

• Saltet i havsvatten kommer från vittrande
  berggrund, följer med flodvatten ut i haven.
• Saltvatten har en salthalt på 3,5 eller lägre.
  I Östersjön låg salthalt beroende på många
  flodutlopp och låg avdunstning.

18
Havsvatten

• Bräckt vatten saltvatten och färskvatten
  uppblandat mycket låg salthalt.

19
Oceanerna

• Havets rörelser

20
Havets rörelser

• Ytvatten
• - vind startar rörelse
• - vattnet rör sig i cirklar, ej framåt
• - ju mer blåst ju högre vågor. Vågtoppar
  förvandlas till skum Vita gäss

21
Havets rörelser

• Vågor i cirkelrörelser mot strand

22
Havets rörelser

• Vågor
• - Kan bli upp till 30 m höga
• - avstånd mellan vågor på haven 60 150 m.
  Vid långvarig storm upp till 300 m
• - hastighet varierar med vindstyrka

23
Havets rörelser

• Bränningar
• Vågen bromsas mot botten eller
  undervattensgrund, reser sig, bryter, blir till
  skummande kaskader. Vid botten bildas en
  utåtriktad ström som kan dra med sig sand och
  tyngre föremål.

24
Havets rörelser

• Dyning
• Vinden avtar och sjön lägger sig, en viss lång
  blank vågrörelse ligger kvar

25
Havets rörelser

• Tsunami
• - jättevåg, våglängd med flera hundra km. När
  den närmar sig land tornar vattnet upp sig, 20
  30 m höga brytande vågor.
• - kan bero på vulkanutbrott eller jordskalv

26
Havets rörelser
27
Havets rörelser

• Havsströmmar vatten som rör sig över längre
  sträckor.
• - Drivkraft
• 1. Solens ojämna uppvärmning av världshaven
• 2. Vind
• 3. Jordens rotation

28
Havets rörelser
29
Havets rörelser

• Golfströmmen
• - Från Mexico till Europa
• - Viktig roll i Nordens klimat. Varmt vatten
  och ljumma västliga vindar ger flera graders värme

30
Havets rörelser

• Labradorströmmen
• - Från Nordpolen mot Atlanten
• - Kan påverka sjöfarten mellan Europa och
  Amerika (isberg följer med strömmen)

31
Havets rörelser

• Tidvatten Växlingarna mellan ebb och flod,
  lågvatten och högvatten. Styrs av månens och
  solens dragningskraft.
• - Skillnaden större där det är grundare, då
  vattnet trängs ihop, i tex vikar.

32
Havets rörelser
33
Havets rörelser

• Eftersom dragningskraften minskar när avståndet
  till månen ökar, blir det högvatten även på den
  motsatta sidan av jorden

34
Havets rörelser

• Var 14e dag - Springflod
• När månen och solen ligger i samma linje och
  bådas dragningskraft påverkar samtidigt

35
Havets rörelser

• När månen och solen står i rät vinkel Nipflod.
• Månens dragningskraft större än solens då den
  ligger närmare