Jainism

1
Jainism

• Jainism

2
Jainism - historia

• Jainismen grundades av Mahavira på 500-talet
  f.v.t. Det var nästan samtidigt som Buddha
  Shakyamuni. Troligen fanns också en tidigare
  profet Parshva som hade grundat en asketrörelse
  tidigare. Nakenhet rekommenderades till de som
  blev munkar.
• Jainismen har i motsats till buddhismen överlevt
  i Indien och har omkring 3 miljoner anhängare i
  dagens Indien.
• År 79 e.v.t. splittrades Jaina i två delar
  Digambara (de himmelsklädda, nakna och Svetambara
  (de vitklädda, inte nakna). Då var grundlärorna
  redan fixerade. Organisationen var uppbyggd i
  församlingar, grenar och familjer. De var
  mycket välorganiserade.
• Munk- och nunneförsamlingarna leddes i början av
  elva huvudlärjungar. Sudharma organiserade den
  jainistiska kanon

3
Historia forts.

• En synod (koncilium) hölls omkring 200 år efter
  Mahavira i Patna i Bihar. Där spelade Bhadrabahu
  en ledande roll och han ansågs ha haft kunskap
  om de gamla texterna.
• Efter Mahavira spred sig jainismen mot väster och
  söder och hade en storhetstid i sin utbredning på
  400 och 300-talen f.v.t. Läran spreds också i
  Sydindien i de tamiltalande områdena men försvann
  därifrån genom vishnuismens och shivaismens
  frammarsch i Sydindien.
• Candragupta Maurya (ca 300 f.v.t.) lär ha stött
  jaina-församlingen. Han lär också ha fastat till
  döds när hans tid var inne. Svetambaras hade en
  blomstringstid i Gujarat på 1000/1100-talen. Där
  finns också idag församlingar av digambaras (se
  Gandhi!!)

4
Texter och religiös praktik

• Shvetambaras kanon (agama och siddhanta) består
  av 45 texter och är en sammanställning av texter
  från olika epoker som sammanställdes på 400-talet
  e.v.t. Digambaras kanon är från omkr. 0-100
  e.v.t. med Anuyoga-texter från 1400-talet.
• Jaina har en fyrdelad sangha bestående av munkar
  och nunnor, lekmän och lekkvinnor. Man ska bli
  fri från bundenhet och tro på triratna (de tre
  juvelerna) rätt tro, rätt kunskap, rätt
  uppförande.
• Munkar och nunnor tar 5 stora löften. Avstå från
  1) skada liv, 2) falskt tal, 3) ta det som inte
  är givet, 4) okyskhet, 5) stöld, 6) Avstå från
  att äta och dricka på natten därför att man av
  misstag kunde skada någon insekt i mörkret.
  Nunnor är alltid religiöst underställda munkarna.
• Det finns en stark hierarki i munkväsendet. De
  äldre ser efter den materiella och andliga
  välfärden, upadhyayan är en lärd specialist på
  texterna och acaryan är den andliga mästaren. Man
  blir munkordinerad efter fyra månaders prövotid.
  Efter denna tid tar man löftena.

5
Skolorna i jainismen

• Den jainistiska rörelsen delades upp i två
  riktningar omkring 300 f.v.t.
• Digambaras (de nakna, de luftklädda) kännetecknas
  av en sträng disciplin där de ska avstå från alla
  ägodelar inklusive kläder. De förnekar också
  kvinnans möjlighet att nå befrielse.
• Shvetambaras (de vitklädda) var en mindre radikal
  rörelse där munkarna har kläder och där kvinnor
  kan nå befrielse. Inslaget av kvinnor är av
  tradition mycket starkt.

6
Forts.

• Det finns en stark hierarki i Jaina. Upadhyayan
  undervisar i skrifterna och acarya är den andlige
  mästaren.
• För att bli munk tas man upp som novis efter en
  test. Munkar kallas nirgrantha bhikshu eller
  sadhu. Nunnor bhikshuni etc. Nunnorna är alltid
  religiöst underställda munkarna.
• Munkar och nunnor går runt och ber om mat till
  lekmännen, man är strikta vegetarianer eftersom
  inget kött får finnas i maten. Fasta är en del av
  de religiösa övningarna och man kan t o m fasta
  till döds vilket är en ärofull död. Man har en
  sorts bikt och därefter gottgörelse.
• Sanghan försörjs av lekmännen. Lekmännen
  (Shravakas- lyssnare eller upasakas) tar 5
  mildare löften som ahimsa (icke-döda), satya
  (tala sanning), dana (givande), icke stjäla, inga
  olämpliga sexuella aktiviteter, inte för mycket
  materiell välfärd.

7
Mytologi och kosmologi

• Kosmologin liknar den hinduiska. Uppställd efter
  lägre-medel-övre världar (se figur). Överst är en
  sorts himmelsk gudavärld och underst finns sju
  helveten. Människorna lever i medelvärlden
  (Madhyaloka) i Jambudvipa. Denna värld är mycket
  liten i förhållande till de andra världarna. Men
  den är den viktigaste eftersom människorna lever
  där.
• I den övre världen är allt renare och i toppen
  finns platsen där siddhas (de fullkomliga) bor.
  Dessa är de befriade själarna (jivas).
  Gudomligheter finns i de tre världarna.
• Jaina-profeter (tirthankaras) finns bland
  människorna. Det ska leva 23 tirthankaras i vår
  kalpa.

8
Läran - doktrinen

• Det finns en jaina-logik och kunskapsteori.
  Förändringen är grundläggande och det finns 5
  astikayas (olika sätt att finnas till) Jiva
  (själ), materia, rymd, rörelse och vila. Man är
  bunden till en av de 4 världarna människa,
  gudomliga varelser, djur och helvete.
• Själen, jiva, besitter kunskap (jñana) och det
  högsta man kan nå i det sammanhanget är absolut
  och perfekt fullständig kunskap. Det finns 7
  kategorier i processen från bundenhet till
  befrielse 1) jiva, 2) ajiva (icke-själ), 3)
  inkommande av karmisk materia i jiva, 4)
  bundenhet till världen uppstår, 5) det går att
  stoppa det karmiska inflytandet, 6) metoden att
  driva ut tidigare ackumulerad karmisk materia, 7)
  total befrielse från karma då jiva (själen) är
  befriad från återfödelsen i samsara.

9
Läran och etiken i Jainismen.

• Munkar och nunnor utövar samvara, den andliga
  vägen definierad som upphörandet av karmiskt
  inflytande. Det finns 5 punkter med många regler
  1) Man ska kontrollera sina mentala, verbala och
  fysiska aktiviteter, 2) Man ska inte skada några
  levande varelser (ahimsa), 3) Man ska tillämpa de
  tio rätta sätten att leva, 4) man ska reflektera
  över de tolv mentala sätten att tänka med
  utgångspunkt i alla tings förgänglighet, 5)
  munkarna ska till slut utstå de tjugotvå
  prövningar som ingår i munk- och nunnelivet.
• Det finns sammanlagt 60 munklöften. Lekmännen
  tar de fem små löftena ahimsa, att vara ärlig
  och sanningsenlig, att bara tjäna sitt uppehälle
  på ett ärligt sätt (icke stjäla etc), att inte
  ägna sig åt icke tillåtna sexuella aktiviteter
  och att inte vara beroende av materiella
  ägodelar. Det finns 14 stadier till moksha som
  leder till allvetande.
• Det finns en kult i templen. Man offrar mat etc
  till den tirthamkara som templet är helgat till.

10
De jainistiska lärorna forts.

• I centrum för jainismens lära om förlossning står
  jiva (själen). Den oförlossade själen är bunden
  till materien och till en kroppslig tillvaro. Den
  mekanism som styr den bundna själens öden är
  karma, som av jainismen tolkas som en materiell
  substans som häftar vid själen.
• Frigörelsen fordrar att själen renas från karman
  och från de lidelser som möjliggör ett inflöde av
  karman. Reningen sker gradvis och följer
  jainismens asketiskt inriktade väg. Så kan
  själens ursprungliga rena tillstånd av
  medvetande, salighet och energi återupprättas.

11
Ahimsa Icke-våldsläran

• Ahimsa är det främsta av de löften (vrata) som en
  jainist avlägger. Det finns flera av dessa och
  det sista som man kan ta är beslutet att dö i
  frivillig fasta kombinerad med meditation
  (sallekhana).
• I vardagslivet innebär ahimsa strängt tillämpad
  vegetarianism. Jordbruk är en mindre lämplig
  sysselsättning då man tvingas döda levande
  varelser. Man ägnar sig hellre åt handel och
  köpenskap och många jainister är köpmän.
  Jainismens normsystem betonar givmildheten till
  munkar och nunnor och byggandet av tempel etc.

12
Ikonografi etc

• Stupas byggdes i början men övergavs och det
  finns senare endast klippskulpturer och
  strukturella tempel.
• I västra Indien finns de största templen en del
  från 500/600-talen.
• Man har en stor skicklighet i träsniderier.
• Viktiga personligheter är t ex Haribhadra (700-t)
  och Hemacandra.
• M.K. Gandhi har tagit upp många jaina-element i
  sin lära. Han kom också från Gujarat där
  jaina-religionen var och är stark.

13
Forts. Jainismen

• Reinkarnationen är ett faktum och styrs av att
  själen (jiva) drar till sig materian och detta
  bildar karma som sedan gör att man återföds till
  en ny tillvaro.
• Om man har nått denna perfektion som siddha
  (fulländad) så finns man i toppen av universum.
  Om inte så återföds man.
• Det är möjligt, men mycket svårt för en lekman
  att nå befrielsen.
• Vid befrielsen så eliminerar man alla passioner
  och når fullständig kunskap (omniscience).