r det p vg utfr med Sverige

1
Är det på väg utför med Sverige? Åttonde
Nationella Skadekonferensen Borås 12-13e
November, 2008 Leif Svanström, WHO CC Community
Safety Promotion
2
Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för
folkhälsoutveckling Det är allmänt konstaterat
att den snabbaste indikatorn på
folkhälsoutveckling är hur skadepanoramat
utvecklas. Flera skäl till detta -Ingen
tidsskillnad mellan exponering och utfall som vid
andra folksjukdomar -Nära koppling till
förändringar i exponering inom de flesta
samhällssektorer -Nära koppling till ändringar i
social fördelning av resurser och
miljöförändringar
3

• Skadepanoramat-
• den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling
  
• Sverige god utveckling under lång tid samt
  alltid ledande i världen när det gäller låga
  skadetal- i arbetslivet, i trafiken och ibland
  barn.
• Trots NYA varningstecken har denna självgodhet
  lett till att tecknen ej tagits på allvar
• Andra OECD länder har numera en snabbare nedgång
  i barnskadetal än Sverige även om Sverige
  hitintills behåller sin ledande position.
• Självtillfogade skador (utan dödlig utgång)
  uppvisade en närmast epidemisk karaktär

4
Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för
folkhälsoutveckling 3. Det nationella
skadeförebyggande programmet har avvecklats i
byråkratiskt icke- transparenta processer. Vart
tog de statliga medlen vägen? 4. Internationella
samarbetet har nedmonterats när alla andra länder
bygger upp. (WHO Focal Points inom
hälsosektorn) 5. Var och när stannade
utvecklingen av Safe Communities?
5
Säkerhetsfrämjande
arbete Sektor
Samhällsnivå

1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisa
tion Grupp Individuel
Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå Safe
Community
Community Safety Promotion
6
Säkerhetsfrämjande
arbete Sektor
Samhällsnivå

1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisa
tion Grupp Individuel
Tvärsektoriellt arbete på nationell nivå
Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå Safe
Community
Community Safety Promotion
7
Säkerhetsfrämjande
arbete Sektor
Samhällsnivå

1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisa
tion Grupp Individuel
Tvärsektoriellt arbete på internationell
nivå, WHO,ILO,UNICEF etc
Tvärsektoriellt arbete på nationell
nivå avvecklat??????
Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå Safe
Community- på lågfart??
Community Safety Promotion
Säkra o trygga skolor, arbetsplatser etc På
lågfart??
8
Behövs det organiserat arbete längre?
9
Behövs det organiserat arbete längre? 1. Den
långsiktiga trenden för dödsfall till följd av
skador har sedan 1970-talet varit nedgående-
minskningen har emellertid stannat av!
2000-talet medförde ett trendbrott och mellan
1999 och 2003 ökade antalet dödsfall från 2503
till 2941 eller med drygt 15. 2. Det är inte
bara antalet dödsfall pga fall som ökat, ssk hos
äldre kvinnor, utan också dödsfall till följd av
förgiftningsolyckor har ökat kraftigt
(Socialstyrelsens dödsorsaksregister). 3. Under
2004 omkom sammanlagt 5 116 personer till följd
av skador. Av dessa omkom 3 387 personer till
följd av olyckor, 1 154 till följd av självmord,
97 personer till följd av våld, 236 till följd av
annan yttre orsak (medicinska komplikationer mm)
och i 242 fall har orsaken ej kunnat fastställas.
Minskningen av dödsfall pga olycksfall inom
arbetslivet har planat ut. Antalet vårdade
personer på sjukhus (sluten vård) minskar inte-
ligger stabilt kring 10 000 per år!
10
Behövs det organiserat arbete längre? 4. Nästan
tre gånger så många som omkommer pga fallolyckor
som till följd av vägtrafikolyckor. Olycks- och
personskadebilden domineras i dag framförallt av
äldre, sjuka, missbrukare, socialt och ekonomiskt
marginaliserade, samt i viss mån av ungdomar-
inte minst pga ökad alkoholkonsumtion. Drygt 20
av alla dödsfall till följd av skador hos barn
0-17 år är självmord- ca 20 per år. Drygt 5 av
alla barn som vårdas på sjukhus till följd av
skador gör det efter självdestruktiva handlingar-
ca 1000 barn per år(nästan samtliga 13-17 år, ¾
flickor). Ökningen har för kvinnor 15-24 år
varit 50 på 10 år (1995-2005).
11
Behövs det organiserat arbete längre? Internation
ell utveckling Numera ligger Storbritannien,
Holland, Tyskland, Spanien, Italien och Grekland
lägre än Sverige när det gäller döda till följd
av olycksfall per 100 000 inv (medelvärde
1997-2002).
12
Safe Communities Ett WHO begrepp och en
världsomfattande rörelse
13
Safe Communities Ett WHO begrepp och en
världsomfattande rörelse 1975- Falköping
startar 1980- en världsomfattande rörelse
startar långsamt 1989- WHO etablerar The Safe
Community Program Stockholm Manifesto on Safe
Communities antaas.
14
Chair Leif Svanström
Co-ordinator Moa Sundström
15
Spreading the Safe Communities concept 1989-2008
Safe Community concept and networks introduced on
location
16
Countries with designated Safe Communities

• China
• Hong'qiao
• Huamu
• Jianwai Community
• Jing Ge Zhuang, Kailuan
• Jingan
• Kangjian
• Luan Community
• Maizidian
• Qianjiaying, Kailuan
• Wangjing
• Xicheng District, Beijing
• Yayuncun
• Youth Park Community
• Yuetan, Beijing

• Sweden
• Arjeplog
• Borås
• Falköping
• Falun
• Katrineholm
• Krokom
• Lidköping
• Ludvika
• Mariestad
• Motala
• Nacka
• Skövde
• Smedjebacken
• Staffanstorp
• Tidaholm
• Töreboda
• Uddevalla

• Canada
• Brampton
• Brockville
• Calgary
• Rainy River Valley
• Sault Ste. Marie
• Wood Buffalo

• Norway
• Alvdal
• Årdal
• Bergen
• Fredrikstad
• Harstad
• Høyanger
• Klepp 
• Kvam
• Larvik
• Os
• Rakkestad
• Ski
• Sogn and Fjordane
• Spydeberg
• Stovner
• Trondheim
• Vågå

• Finland
• Hyvinkää
• Kouvola

Estonia Rapla
Denmark Horsens

• USA
• Dallas
• Anchorage
• Omaha
• Springfield

• Korea
• Jeju
• Songpa
• Suwon

Poland Tarnowskie Góry

• Iran
• Arsanjan
• Bardaskan
• Kashmar

The Netherlands Rotterdam
Czech Republic Kromeriz
Japan Kameoka
Republic of Serbia Backi Petrovac
Austria State of Vorarlberg
Bosnia and Herzegovina Konjic

• Vietnam
• Da Trach
• Dong Tien
• Lang Co
• Loc Sonh
• Xuan Dinh
• 6. Duc Chinh

• China (Province of Taiwan)
• Alishan
• Dungshr
• Fongbin
• Neihu

• Hong Kong
• Kwai Tsing
• Sham Shui Po
• Tai Po
• Tsuen Wan
• Tuen Mun
• Tung Chung

Israel Raanana
Peru San Borja (Lima) Sp.

• Australia
• Denmark
• Hume City
• Latrobe
• Mackay/Whitsunday
• Melbourne
• Noarlunga
• Northcott
• Palmerston
• Ryde
• SHOROC
• Townsville

• New Zealand
• Christchurch
• New Plymouth
• North Shore
• Porirua
• Tauranga
• Waimakariri
• Waitakere
• Wellington
• Whangarei

• South Africa
• Eldorado Park
• NomzamoBroadlands Park

1-4
Chile Peñaflor
5 and more
In total 120/145 in 26 countries
Updated to 2nd Nov 2008
17
Utnämnda Safe Communities efter region
45
10
3
34
2
2
24
Sum 120145
Updated to 2nd Nov 2008
18
Regional Safe Communities networks
European Safe Community Network est. 2009
Asia Safe Community Network est. 2007 TANG Wah
Shing, Chair Executive Director of Occupational
Safety and Health Council, Hong Kong SAR, China
North America Safe Community Network - ??
45
10
3
34
2
2
24
Pacific Safe Community Network - ??
Updated to 2nd Nov 2008
19
The Affiliate Safe Community Support Centres
(ASCSC) and the Safe Community Certifying
Centres (SCCC)

• Sweden
• Swedish Association for
• Safe Communities (SCCC)

Canada Safe Communities Foundation (ASCSC)
(SCCC)
China, Hong Kong Occupational Safety and Health
Council (ASCSC)
Czech Rebublic Centre for Injury Prevention
(ASCSC)
USA National Safety Council (ASCSC) Peaceful
Resources Center (ASCSC) Injury Prevention
Research Center (ASCSC)
Korea Center for Injury Prevention and
Community Safety Promotion (ASCSC) (SCCC)
Colombia Instituto CISALVA (SCCC)
Bangladesh Centre for Injury Prevention and
Research(ASCSC)

• South Africa
• University of South Africa, Institute for Social
  and Health Sciences (ASCSC)
• Centre for Peace Action (SCCC)

Australia Royal Childrens Hospital Safety
Centre (ASCSC) Austrailian Safe Communities
Foundation (SCCC)
New Zealand Safe Communities Foundation (ASCSC)
(SCCC)
These Affiliate Centres are supporting the WHO CC
in the development of the Safe Communities
Program and providing advice and assistance in
the field of injury prevention and safety
promotion to the communities in their country and
internationally. The Certifying Centres also
take care of the certifying function of the WHO
CC.
20
Indicators for International Safe
CommunitiesSafe Communities have1. An
infrastructure based on partnership and
collaborations, governed by a cross-sectional
group that is responsible for safety promotion in
their community2. Long-term, sustainable
programs covering both genders, all ages,
environments, and situations3. Programs that
target high-risk groups and environments, and
programs that promote safety for vulnerable
groups4. Programs that document the frequency
and causes of injuries5. Evaluation measures
to assess their programs, processes and the
effects of change6. Ongoing participation in
national and international Safe Communities
networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating
Centre on Community Safety Promotion
21
Spreading the Safe Communities concept 1989-2008
Safe Community concept and networks introduced
on location (countries)
Countries with designations under preparation
2008-
22
Indicators for International Safe
CommunitiesSafe Communities have1. An
infrastructure based on partnership and
collaborations, governed by a cross-sectional
group that is responsible for safety promotion in
their community2. Long-term, sustainable
programs covering both genders, all ages,
environments, and situations3. Programs that
target high-risk groups and environments, and
programs that promote safety for vulnerable
groups4. Programs that document the frequency
and causes of injuries5. Evaluation measures
to assess their programs, processes and the
effects of change6. Ongoing participation in
national and international Safe Communities
networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating
Centre on Community Safety Promotion
Duc Chinh Safe Community nr 145 2 nov 2008
23
Indicators for International Safe
CommunitiesSafe Communities have1. An
infrastructure based on partnership and
collaborations, governed by a cross-sectional
group that is responsible for safety promotion in
their community2. Long-term, sustainable
programs covering both genders, all ages,
environments, and situations3. Programs that
target high-risk groups and environments, and
programs that promote safety for vulnerable
groups4. Programs that document the frequency
and causes of injuries5. Evaluation measures
to assess their programs, processes and the
effects of change6. Ongoing participation in
national and international Safe Communities
networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating
Centre on Community Safety Promotion
24
Indicators for International Safe
CommunitiesSafe Communities have1. An
infrastructure based on partnership and
collaborations, governed by a cross-sectional
group that is responsible for safety promotion in
their community2. Long-term, sustainable
programs covering both genders, all ages,
environments, and situations3. Programs that
target high-risk groups and environments, and
programs that promote safety for vulnerable
groups4. Programs that document the frequency
and causes of injuries5. Evaluation measures
to assess their programs, processes and the
effects of change6. Ongoing participation in
national and international Safe Communities
networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating
Centre on Community Safety Promotion
25
Indicators for International Safe
CommunitiesSafe Communities have1. An
infrastructure based on partnership and
collaborations, governed by a cross-sectional
group that is responsible for safety promotion in
their community2. Long-term, sustainable
programs covering both genders, all ages,
environments, and situations3. Programs that
target high-risk groups and environments, and
programs that promote safety for vulnerable
groups4. Programs that document the frequency
and causes of injuries5. Evaluation measures
to assess their programs, processes and the
effects of change6. Ongoing participation in
national and international Safe Communities
networks.Stockholm May 2002WHO Collaborating
Centre on Community Safety Promotion
26
Safe Communities I Sverige - utvecklingen 1.Lidk
öping 1989 4.Motala 1990 5.Falköping
1991 39.Borås 1998 1989 tom 2000 Svenska 14/
56 96. Töreboda 2005 102. Smedjebacken 2006 127.
Staffanstorp 2007 NU Svenska 17/145
27
Safe Communities I Sverige - utvecklingen Sverig
e på väg utför? Problemen ökar och beprövade
lösningar har avvecklats! Hälsosektorn måste ta
sitt samordningsansvar och alla andra sektorer
måste deltaga