Title: R
1Rättighets- kontraktsetik
- Elin Palm
- Filosofienheten KTH
2Rättighets- och kontraktsetik
- Rättighetsetik förklarar vilka rättigheterna
människor har och i kraft av vad. - Kontraktsbaserad etik förklarar
frihetsbegränsningar - varför människor
underordnar sig auktoritet/makt och under vilka
villkor stater kan vara moraliskt berättigade.
3Rättigheter
- Vem har rättigheter? - Alla människor?
- - Djur?
- Vilka är rättigheterna?
- FNs deklaration sk. Simple rights
- Att fritt förfoga över den egna kroppen,
talanger, kunskaper, färdigheter?
4John Locke (1632-1704)
- Two Treatises of Government
- Locke utreder systematiskt varför
- människan behöver frihet,
- äganderätt är en naturlig rättighet,
- statens enda uppgift är att skydda vår frihet och
att staten är illegitim om den inte gör det.
5John Locke
- Utgångspunkt Människans grundläggande skyldighet
och rättighet är att utnyttja sin potential
sitt förnuft till att leva sitt liv så väl som
möjligt. - Personlig utveckling förutsätter frihet. Ingen
får hindra eller tvinga - vi är inte "gjorda för
varandras bruk". - Förklarar hur ägande uppkommer blandargumentet
6Locke om naturtillståndet
- A state of perfect freedom to order their
actions and dispose of their possessions and
persons as they think fit, within the bounds of
the law of nature, without asking leave or
dependency upon the will of any other man. - Naturrättsliga begränsningar ingen får inkräkta
på en annan persons hälsa, frihet, egendom.
7Robert Nozick 1938 2002
- Anarchy, State and Utopia från anarki till
frivillig sammanslutning. Endast en minimal stat,
nattväktarstat är berättigad. - Utgår från Lockes naturrättssyn
- Vi äger oss själva och vad vi producerar.
- Ofrivillig omfördelning av egendom kan inte
berättigas.
8Rättigheter
- Den enes positiva rättigheter ger den andre
skyldigheter - Den enes negativa rättigheter ger den andre
skyldighet att inte försvåra den
rättighetsinnehavarens handlingar. - Fri- och rättigheter sträcker sig endast så långt
att de inkräktar på någon annans fri- och
rättigheter.
9Positiva och negativa rättigheter
- -Positiva rättigheter
- - rättighet till X för att Y.
-
- Negativa
- frihet från.
- vi har rätt att göra som vi vill, andra skall
avstå från att hindra/påverka oss. T ex
yttrandefrihet.
10Kontraktsetik - grundläggande idéer
- Locke, Hobbes, Rawls, Nozick
- Ursprungssituationen socialt vakuum - total
frihet - Frivillig frihetsbegränsning samtycke.
- Samhällsfördrag mellan fria jämlika individer
- Förklarar varför fria rationella individer
underkastar sig makt
11Vad betyder rättvisa?
- Några människor ska dela på en tårta
- Om tårtan ska delas jämlikt, vilken är då den
procedur om någon som ger detta resultat?
12Lösningen är
- att en person får dela tårtan medveten om att hon
kommer att få ta den sista biten, medan de övriga
tillåts välja före henne. Hon kommer därmed att
dela tårtan i lika stora bitar eftersom hon
därigenom försäkrar sig om att få en så stor bit
som möjligt.
13Vad gör tårtexemplet till en rättvis fördelning?
- Tårtdelningen är ett exempel på en procedur som
ger ett rättvist resultat. - Proceduren bygger på ett på förhand utstavat
kriterium som är oberoende av proceduren.
14Från prinsesstårtan till en betydligt större
mer svårdelad tårta
- För att identifiera det kriterium som kan ligga
till grund för det större fördelningsprojektet
att åstadkomma ett rättvist samhälle ska vi ge
oss i kast med ett rollspel regisserat av John
Rawls. - Vi skall enas om grundprinciper för det framtida
samhället!
15Uppgift
- Att gemensamt dra upp riktlinjerna för det
framtida samhället och välja vilken typ av
samhälle vi vill förbinda oss att leva i. - Vi saknar kunskap om vår
- Sociala position, klasstillhörighet
- talang/anlag, hälsa, handikapp, hudfärg, kön.
- Vi har grundläggande kunskaper om hur ett
demokratiskt samhälle är strukturerat och om
mänskliga behov
16Givet dessa omständigheter - vad skulle vi enas
om?
- Vilken typ av samhälle skulle vi enas om?
- Vilka principer skulle ligga till grund för
samhället? - I ursprungssituationen har individerna enligt
Rawls i huvudsak att välja mellan tre strategier
17Tre möjliga beslutsstrategier
- maximax
- maximera förväntat värde
- maximin
18 Gör Rawls oss okunniga om moraliskt relevanta
faktorer?
- Bör vi vara mer eller mindre okunniga?
- Bör vi t ex känna till vår riskaversion?
- Vår uppfattning om det goda?
- Eller finns det goda skäl för att inte känna till
dessa faktorer?
19John Rawls (1921-2002)
- En teori om rättvisa 1971 - vad rättvisa bör
betyda - argumenterar för ett samhällssystem byggt på en
socialliberal balans mellan - - den enskilde individen och välfärdsstaten
- - jämlikhet och individuella rättigheter.
20Mål extrahera principer som kan reglera
samhällets basstruktur
- dels säkra individuella fri rättigheter,
- dels säkra social rättvisa.
- Principerna måste vara sådana att fria jämlika
medborgare kan resonera sig fram till dem, inse
deras rimlighet och acceptera dem som bindande
nödvändigt med avseende på 1) autonomi och 2)
stabilitet över tid. -
21Kant 1724 - 1804
- Människosyn - aldrig behandla människor som medel
utan som mål i sig - Två kvaliteter hos individen förnuftig
rationell. Återspeglas i Kants - a) hypotetiska imperativ - människan rationell
inser vilka medel som bäst leder till ett visst
mål - b) kategoriska imperativ - handla efter en maxim
som man också kan vilja se som allmän lag, frågar
inte efter vilka konsekvenser en handling kan få
22tankeexperiment
- ursprungspositionen - den procedur som leder till
det optimala samhällsfördraget. - US slöjan ger oss ett test för att kunna bedöma
samhällets rättvisestatus liksom våra
intuitioner om rättvisa - teorin har stöd inifrån i det att alla inser dess
rimlighet
23Kontraktets betydelse
- Samhället vilar alltså på ett fördrag mellan sina
olika medlemmar. Både för Kant och för Rawls ger
läran om samhällskontraktet svaret på frågan
ställd här och nu varför människor är villiga
att böja sig för lagar och förordningar för att
leva i ett samhälle.
242 centrala rättviseprinciper
- Varje person ska ha samma rätt till det mest
omfattande system av grund-läggande friheter som
är förenligt med motsvarande system av friheter
för alla (frihetsprincipen). - Ojämlikheter kan accepteras
- omm de är till största möjliga fördel för de
sämst ställda (differensprincipen) - om de knyts till ställningar positioner som
alla på rimligt sätt kan konkurrera om (principen
om lika chanser)
25Lexikal ordning
- 1.a prioritetsregeln Frihetsprincipen är
överordnad ojämlikhetsprincipen i den meningen
att friheterna inte får begränsas i syfte att
uppnå sociala och ekonomiska förbättringar. - 2.a prioritetsregeln Principen om lika chanser
är överordnad differensprincipen i den meningen
att konkurrensvillkoren inte får begränsas för
att uppnå förbättringar för de sämst ställda.
26Det bästa systemet
- är det som bäst lever upp till kravet på en
rättvis fördelning, alltså en fördelning där
skillnader på tillgångar inte är större än den
gynnar alla och där var och en har likartade
livs- och karriärmöjligheter.
27Summering
- Ett riktighetskriterium
- - kan dra upp riktlinjerna och fastställa villkor
som kan anses vara moraliskt försvarbara i termer
av rättvisa - Och ett korrektiv för det rådande samhället
- Invändningar hypotetiskt. Tar inte hänsyn till
olika preferenser