Kulturfilosofi

1
Kulturfilosofi
2
Erik Ahlman (1892-1952)
Kulttuurin perustekijöitä (1939)
3
Kulttuurifilosofia on sellainen filosofian haara,
jonka kohteena on kulttuuri. Se tutkii kulttuurin
periaatteellista puolta se on kulttuurin yleistä
teoriaa ja usein myös sen kritiikkiä.
Kulttuurifilosofia tutkii kulttuurin olemusta,
edellytyksiä, välineitä, kulttuurin ja
kulttuuritietoisuuden rakennetta, kulttuurin
perussuuntia, kulttuurikehityksen
lainmukaisuutta, kulttuurin merkitystä ja
kulttuurin pohjana olevia arvoja. (s 16)
4
Kulttuuri on järjestelmä ihmisten tietoisesti
aikaansaamia, yhteiskunnassa syntyneitä ja
sukupolvesta toiseen siirtyviä, yhä lisääntyviä
arvomaisia muodosteita olotiloja. (s 16)
5
Friedrich Nietzsche (1844-1900)
6
Gud är död.
7
Giambattista Vico (1668-1744)
Scienza Nuova (1725, 1730, 1744)
8
Verum factum.
- Människan kan endast ha kunskap om det som
människan skapat, d.v.s kulturen och samhället.
9
Oswald Spengler (1880-1936)
Der Untergang des Abendlandes (1918)
10
Kulturer föds, blomstrar, förfaller och dör.
11
Jean-François Lyotard(1924-1998)
La conditione postmoderne (1979)
12
En simplificant à l'extrême, on tient pour
 postmoderne  l'incrédulité à l'égard des
métarécits.
13
Kulturernas utveckling
14
Teorier om (hög)kulturernas utveckling är
samtidigt historiefilosofiska och
kulturfilosofiska.
15
Vico
Kulturer eller nationer genomgår cykliska förlopp
bestående av gudarnas, hjältarnas och
människornas tidsålder.
16
Spengler
Kulturer föds, har sin ungdom, har sin
storhetstid och genomgår en nedgångsperiod eller
civilisationsfas innan de slutligen går under.
17
Ahlman
En kultur uppkommer som en följd av en ny
religion och ett nytt religiöst ethos. Senare
organiseras och dogmatiseras religionen, men när
dogmatiken föråldras förlorar kulturen sin
grundval.
18
Kulttuurin perustekijöitä
Kulttuuria organisoivana tekijänä ovat viime
kädessä uskonnolliset käsitykset, ne ovat
moraalin, poliittisen ja yhteiskunnallisen elämän
ja sen muotojen, tapojen, jopa teoreettisenkin
ajattelun lopullisena pohjana ja vankkumattomana
kiinnekohtana.
19
Lyotard
Postmoderniteten innebär ett slut på den
moderna kultur som kännetecknas av stora
berättelser.
20
Postmodern kultur
21
Den postmoderna kulturen är samtidig med det
postindustriella (informations)samhället.
22
Den postmoderna kulturen kommer efter den
moderna kulturen.
23
La condition postmoderne (1979)
En simplificant à l'extrême, on tient pour
 postmoderne  l'incrédulité à l'égard des
métarécits.
24
I den moderna kulturen legitimeras kunskap med
metaberättelser eller stora berättelser.
25
Postmoderne expliqué aux enfants (1986)
Par métarécit ou grand récit, jentends
précisément des narrations à fonction
légitimante. Leur déclin nempêche pas les
milliards dhistoires, petites et moins petites,
de continuer à tramer le tissu de la vie
quotidienne.
26
By metanarratives or grand narratives, I mean
precisely narrations with a legitimating
function. Their decline does not stop countless
other stories (minor and not so minor) from
continuing to weave the fabric of everyday life.
27
Metaberättelser
28
Postmoderne expliqué aux enfants
Les métarécits dont il est question dans La
Condition postmoderne sont ceux qui ont marqué la
modernité émancipation progressive de la raison
et de la liberté, émancipation progressive ou
catastrophique du travail (source de la valeur
aliénée dans le capitalisme), enrichissement de
lhumanité tout entière par les progrès de la
technoscience capitaliste, et même, si lon
compte le christianisme lui-même dans la
modernité (opposé alors au classicisme antique),
salut des créatures par la conversion des âmes au
récit christique de lamour martyr. La
philosophie de Hegel totalise tous ces récits, et
en ce sens elle concentre en elle la modernité
spéculative.
29
The metanarratives I was concerned with in The
Postmodern Condition are those that have marked
modernity the progressive emancipation of reason
and freedom, the progressive or catastrophic
emancipation of labour (source of alienated value
in capitalism), the enrichment of all humanity
through the progress of capitalist technoscience,
and even - if we include Christianity itself in
modernity (in opposition to the classicism of
antiquity) - the salvation of creatures through
the conversion of souls to the Christian
narrative of martyred love. Hegels philosophy
totalizes all of these narratives and, in this
sense, is itself a distillation of speculative
modernity.
30
Fem berättelser
kristendomens upplysningens romantikens/tyskas
idealismen/Hegels marxismens kapitalismens
31
Linhumain (1988)
ce qui mérite attention, cest que la
métaphysique moderne a cependant donné naissance
à la reconstitution de grands récits -
Christianisme, Lumières, romantisme, lidéalisme
spéculatif allemand, le marxisme - qui ne sont
pas complètement étrangers aux récits mythiques.
Ils impliquent assurément que le futur reste
ouvert en tant que but ultime de lhistoire
humaine, sous le nom démancipation. Mais ils
conservent du mythe le principe selon lequel le
déroulement général de lhistoire peut être conçu
.
32
what merits attention is that modern metaphysics
none the less gave birth to the reconstitution of
great narratives - Christianity, Enlightenment,
romanticism, German speculative idealism, Marxism
- which are not entirely foreign to mythical
narratives. They do, certainly, imply that the
future remains open as the ultimate aim of human
history, under the name of emancipation. But they
retain from myth the principle according to which
the general course of history is conceivable.
33
Två typer av legitimerande berättelser
myter metaberättelser
34
Postmoderne expliqué aux enfants
Par métarécit ou grand récit, jentends
précisément des narrations à fonction légitimante
.
35
By metanarratives or grand narratives, I mean
precisely narrations with a legitimating function.
36
Postmoderne expliqué aux enfants
Ces récits ne sont pas des mythes au sens de
fables (même le récit chrétien). Certes, comme
les mythes, ils ont pour fin de légitimer des
institutions et des pratiques sociales et
politiques, des législations, des éthiques, des
manières de penser. Mais à la différence des
mythes, ils ne cherchent pas cette légitimité
dans un acte originel fondateur, mais dans un
futur à faire advenir, cest-à-dire dans une Idée
à réaliser.
37
These narratives are not myths in the sense that
fables would be (not even the Christian
narrative). Of course, like myths, they have the
goal of legitimating social and political
institutions and practices, laws, ethics, ways of
thinking. Unlike myths, however, they look for
legitimacy, not in an original founding act, but
in a future to be accomplished, that is, in an
Idea to be realised.
38
Myten, som är karakteristisk för den
traditionella kulturen, handlar om en befrielse
eller en händelse som redan har ägt rum.
Metaberättelsen, som är kännetecknande för den
moderna kulturen, handlar om en framtida
befrielse eller ett framtida mål.
39
Den vetenskapliga (icke-narrativa) kunskapen,
vetenskapen och undervisningen har i den moderna
kulturen legitimerats av en narrativ metakunskap
och metaundervisning. Metaberättelsen är en
berättelse eller narrativ diskurs, som berättas
på ett metaplan i förhållande till den diskurs
som den har i uppgift att legitimera.
40
Enligt Lyotard legitimerades vetenskapen i den
moderna kulturen av en enda gemensam
totaliserande berättelse. I den postmoderna
kulturen finns det inte längre en gemensam stor
legitimerande berättelse.
41
Metaberättelserna representerar (spekulativa)
historiefilosofier.
42
Postmoderne expliqué aux enfants
La pensée et laction des XIXe et XXe siècles
sont régies par une Idée (jentens Idée au sens
kantien). Cette Idée est celle de
l émancipation. Elle sargumente certes tout
différemment selon ce qu on appelle les
philosophies de l histoire, les grands récits
sous lesquels on tente d ordonner la faule des
événements...
43
The thought and action of the nineteenth and
twentieth centuries are governed by an Idea (in
the Kantian sense) the Idea of emancipation. It
is, of course, framed in quite different ways,
depending on what we call the philosophies of
history, the grand narratives that attempt to
organize this mass of events the Christian
narrative of the redemption of original sin
trough love the Aufklärer narrative of
emancipation from ignorance and servitude trough
knowledge and egalitarianism, the speculative
narrative of the realiazation of the universal
Idea trough the dialectic of the concrete the
Marxist narrative of emancipation from
exploitation and alienation trough the
socialization of work and the capitalist
narrative of emancipation from poverty trough
technoindustrial development.
44
Myter
45
Det antika grekiska ordet mythos, ur vilket ordet
myt härstammar, betyder berättelse.
En myt behöver inte vara en lögn.
46
Berättelser kan indelas i två kategorier
diakroniska och synkroniska. Diakroniska
berättelser har en fabel (röd tråd eller story) -
ett handlingsförlopp från en tidpunkt till en
annan. Myter är i första hand diakroniska
berättelser.
47
The Great Code (1982)
Northrop Frye
The verbal culture of a prediscursive society
will consist largely of stories, but among those
stories there grows up a specialization in social
function that affects some stories more than
others. Certain stories seem to have a peculiar
significance they are the stories that tell a
society what is important for it to know, whether
about its gods, its history, its laws, or its
class structure. These stories may be called
myths in a secondary sense, a sense that
distinguishes them from folktales - stories told
for entertainment or other less central purposes.
They thus become sacred as distinct from
profane stories, and form part of what the
Biblical tradition calls revelation. ...
Mythical, in this secondary sense, therefore
means the opposite of not really true it
means being charged with a special seriousness
and importance.
48
Liksom metaberättelser är mytens uppgift att
legitimera makt, rätt och kunskap. Legitimerande
myter handlar ofta om befrielse. Legitimerande
myter är ofta hjältemyter.
49
Enligt Lyotard berättar även de moderna
metaberättelserna om hjältar (frihetens
respektive kunskapens hjälte), men hjältedådet är
här inte ännu fullbordat.
50
Större och mindre berättelser
51
La condition postmoderne
le petit récit  reste la forme par excellence
que linvention imaginative, et tout dabord
dans la science.
52
Postmoderne expliqué aux enfants
Par métarécit ou grand récit, jentends
précisément des narrations à fonction
légitimante. Leur déclin nempêche pas les
milliards dhistoires, petites et moins petites,
de continuer à tramer le tissu de la vie
quotidienne.
53
By metanarratives or grand narratives, I mean
precisely narrations with a legitimating
function. Their decline does not stop countless
other stories (minor and not so minor) from
continuing to weave the fabric of everyday life.
54
The Lyotard Reader
they little stories are short, ... they are not
extracts from some great history, and ... they
are difficult to fit into any great history...
55
history consists of a swarm of narratives,
narratives that are passed on, made up, listened
to and acted out the people does not exist as
subject it is a mass of thousands of little
stories that are at once futile serious, that are
sometimes attracted together to form bigger
stories, and which sometimes disintegrate into
drifting elements, but which usually hold
together well enough to form what we call the
culture of a civil society.
56
La condition postmoderne
le petit récit  reste la forme par excellence
que linvention imaginative, et tout dabord
dans la science.
57
the little narrative petit récit remains the
quintessential form of imaginative invention,
most particularly in science.
58
P. B. Medawar, for his part, has stated that
hawing ideas is the scientists highest
accomplishment, that there is is no scientific
method, and that a scientist is before anything
else a person who tells stories.
59
The object of this study is the condition of
knowledge in the most highly developed societies.
I have decided to use the word postmodern to
describe that condition. The word is in current
use on the American continent among sociologies
and critics it designates the state of our
culture following the transformations which,
since the end of the nineteenth century, have
altered the game rules for science, literature,
and the arts. The present study will place these
transformations in the context of the crisis of
narratives.
60
Science has always been in conflict with
narratives. Judged by the yardstick of science,
the majority of them prove to be fables. But to
the extent that science does to restrict itself
to stating useful regularities and seek the
truth, it is obliged to legitimate the rules of
its own game. It then produces a discourse of
legitimation with respect to its own status, a
discourse called philosophy. I will use the term
modern to designate any science that legitimates
itself with reference to a metadiscourse of this
kind making an explicit appeal to some grand
narrative, such as the dialectics of Spirit, the
hermeneutics of meaning, the emancipation of the
rational or working subject, or the creation of
wealth.
61
if a metanarrative implying a philosophy of
history is used to legitimate knowledge,
questions are raised concerning the validity of
the institutions governing the social bond these
must be legitimated as well. Thus justice is
consigned to the grand narrative in the same way
as truth.
62
Epoker och tidsåldrar
63
Med epok förstods ursprungligen det samma som en
epokgörande händelse, en fast punkt i
tiden. Numera förstår man med epok närmast det
samma som en period eller tidsålder, som börjar
och eventuellt slutar med en epokgörande händelse.
64
Linhumain
on observe que la périodisation de lhistoire
relève dune obsession caractéristique de la
modernité. La périodisation est une façon de
placer les événements dans une diachronie, et
celle-ci est commandée par le principe de
révolution. De la même façon que la modernité
contient la promesse de son dépassement, elle est
pareillement sommée de marquer, de dater, la fin
dune période et le début de la suivante. Puisque
aussi bien lon inaugure un âge réputé
entièrement nouveau, il convient de mettre
lhorloge à la nouvelle heure, de la faire
repartir à zéro. Dans le christianisme, le
cartésianisme ou le jacobinisme, ce même geste
désigne un An Un, celui de la révélation et de la
rédemption ici, de la renaissance ou du renouveau
là, ou encore de la révolution et de la
réappropriation des libertés.
65
we can see that historical periodization belongs
to an obsession that is characteristic of
modernity. Periodization is a way of placing
events in a diachrony, and diachrony is ruled by
the principle of revolution. In the same way that
modernity contains the promise of its overcoming,
it is obliged to mark, to date, the end of one
period and the beginning of the next. Since one
is inaugurating an age reputed to the entirely
new, it is right to set the clock to the new
time, to start it from zero again. In
Christianity, Cartesianism or Jacobinism, this
same gesture designates a Year One, that of
revelation and redemption in the one case, of
rebirth and renewal in the second, or again of
revolution and reappropriation of liberties.
66
En epok är en epok i en bestämd historia.
67
En universell epok eller tidsålder förutsätter en
universell historia, d.v.s. en världshistoria
eller historiefilosofi. I det postmoderna
tillståndet finns det inte förutsättningar för
universella epoker eller tidsåldrar.
68
Den postmoderna tidsåldern kan inte vara en
universell tidsålder.
69
Det moderna bestämmer det postmoderna, men det
postmoderna bestämmer numera även det moderna.
70
Modern är motsatsen till gammal, klassisk och
traditionell, men även till postmodern.
71
Linhumain
on observe que la périodisation de lhistoire
relève dune obsession caractéristique de la
modernité. La périodisation est une façon de
placer les événements dans une diachronie, et
celle-ci est commandée par le principe de
révolution. De la même façon que la modernité
contient la promesse de son dépassement, elle est
pareillement sommée de marquer, de dater, la fin
dune période et le début de la suivante. Puisque
aussi bien lon inaugure un âge réputé
entièrement nouveau, il convient de mettre
lhorloge à la nouvelle heure, de la faire
repartir à zéro. Dans le christianisme, le
cartésianisme ou le jacobinisme, ce même geste
désigne un An Un, celui de la révélation et de la
rédemption ici, de la renaissance ou du renouveau
là, ou encore de la révolution et de la
réappropriation des libertés.
72
we can see that historical periodization belongs
to an obsession that is characteristic of
modernity. Periodization is a way of placing
events in a diachrony, and diachrony is ruled by
the principle of revolution. In the same way that
modernity contains the promise of its overcoming,
it is obliged to mark, to date, the end of one
period and the beginning of the next. Since one
is inaugurating an age reputed to the entirely
new, it is right to set the clock to the new
time, to start it from zero again. In
Christianity, Cartesianism or Jacobinism, this
same gesture designates a Year One, that of
revelation and redemption in the one case, of
rebirth and renewal in the second, or again of
revolution and reappropriation of liberties.
73
Den postmoderna kan inte stå för ett
övervinnande av det moderna.
74
La condition postmoderne
Nostre hypothèse de travail est que la savoir
change de statut en même temps que les sociétés
entrent dans lâge dit postindustriel et les
culture dans lâge postmodern.
75
Our working hypothesis is that the status of
knowledge is altered as societies enter what is
known as the postindustrial age and cultures
enter what is known as the postmodern age.
76
I konst-, kultur- och idéhistorien representerar
stilriktningar och rörelser epoker, som
kännetecknas av respektive stil eller
rörelse. Epoker överlappar varandra och saknar
ofta en entydig början.
77
Postmodernismen kan förstås som en
rörelse/stilepok i följden renässansen - barocken
- rokokon - (ny)klassicismen/upplysningen -
romantiken - realismen - modernismen -
postmodernismen. Postmodernismen behöver inte
alls vara en rörelse eller stilepok, utan kan
även representera ett tomrum som kommer "efter"
modernismen.
78
Postmodernitet behöver inte vara det samma som
postmodernism.
79
Orsaker till det postmoderna tillståndet
80
Tre olika historiefilosofiska grunder för
kulturfilosofin
Friedrich Hegel Det oändligt konkreta är
försynens vägar. Karl Marx Produktionssättet
är basen. Marshall McLuhan Mediet är budskapet.
81
La condition postmoderne
Nostre hypothèse de travail est que la savoir
change de statut en même temps que les sociétés
entrent dans lâge dit postindustriel et les
culture dans lâge postmodern.
82
Our working hypothesis is that the status of
knowledge is altered as societies enter what is
known as the postindustrial age and cultures
enter what is known as the postmodern age.
83
La condition postmoderne
Dans la société et la culture contemporaine,
société pos-industrielle, culture postmoderne, la
question de la légitimation du savoir se pose en
dautres termes. Le grand récit a perdu sa
crédibilité, quel que soit le mode dunification
qui lui est assigné récit spéculatif, récit de
lémancipation. On peut voir dans ce déclin des
récits un effet de lessor des techniques et des
technologies à partir de la deuxième guerre
mondiale, qui a déplacé laccent sur les moyens
de laction plutôt que sur ses fins ou bien
celui de redéploiement du capitalisme libéral
avancé après son repli sous la protection du
keynésisme pendant les années 1930-1960
84
In contemporary society and culture
postindustrial society, post-modern culture the
question of the legitimation of knowledge is
formulated in different terms. The grand
narrative has lost its credibility, regardless of
what mode of unification it uses, regardless of
whether it is a speculative narrative or a
narrative of emancipation. The decline of
narratives can be seen as an effect of the
blossoming of techniques and technologies since
the Second World War, which has shifted emphasis
from the ends of action to its means it can also
be seen as an effect of the redeployment of
advanced liberal capitalism after its retreat
under the protection of Keynesianism during the
period 1930-60 ...
85
Lyotard
De stora legitimeringsberättelserna har blivit
överflödiga.
86
- Forskning som är inriktad på medel istället för
på allmänmänskliga ändamål behöver ingen
motivering i form av berättelser om emancipation,
upplysning eller framtida lyckoriken.
87
- Marknaden har övertagit makten över kunskapen
och reducerat den till en handelsvara.
88
- I den mån de stora berättelserna är politiska
och nationella berättelser, medför den
globaliserade ekonomin att dessa berättelser
förlorar sin funktion.
89
La condition postmoderne
Lidée que celles-ci relèvent de ce  cerveau 
ou de cet  esprit  de la société quest lEtat
se trouvera périmée à mesure que se renforcera le
principe inverse selon lequel la société nexiste
et ne progresse que si les messages qui y
circulent sont riches en informations et faciles
à décoder. LEtat commencera à apparaître comme
un facteur dopacité et de  bruit  pour une
idéologie de la  transparence 
communicationnelle, laquelle va de pair avec la
commercialisation des savoirs.
90
The notion that learning falls within the purview
of the State, as the brain or mind of society,
will become more and more outdated with the
increasing strength of the opposing principle,
according to which society exists and progresses
only if the messages circulating within it are
rich in information and easy to decode. The
ideology of communicational transparency, which
goes hand in hand with the commercialization of
knowledge, will begin to perceive the State as a
factor of opacity and noise.
91
Marx
Produktionsförhållandena utgör basen.
92
Fredric Jameson
Postmodernismen är senkapitalismens (den
multinationella kapitalismens eller
mediekapitalismens) kulturella logik. I det
senkapitalistiska samhället baserar sig den
industriella produktionen på datorer (och
atomenergi).
93
Kulturen i industrisamhället kan delas in i tre
perioder realismen, modernismen och
postmodernismen.
94
master narratives eschatological schemata
95
Materialismens slut?
Den materiella basen i 1) industrisamhället mat
eriell egendom 2) det postindustriella samhället
(informationssamhället) immateriell egendom
96
Historiens slut!
97
Bild och tanke (1999)
Fredrik Lång
varje tids väsentliga eller väsentligaste konst i
bildform framställer den djupaste möjliga
förståelsen av sin tid. Konsten, liksom vetandet,
är en interpretation av en samtida tillvaro,
utförd i de metafysiskt förankrade kategorier som
tänkandet just då tillhandahåller.
98
Myt och religion förekommer som tongivande
tankesystem i vegativa, statiska naturalekonomier
med monarkiska styressätt, medan vetenskapen
endast har förekommit under intensiva,
ingripande, självmedvetna och demokratiska
produktionsförhållanden så som den grekiska
slavproduktionen och inom det modärna
industriella produktionssätett.
99
Om Modärniteten är fylld av oskuldsfull
tillförsikt och ogrumlad framtidsoptimism är
Postmodärniteten hennes namn efter det att
förmälningen med det ofrånkomliga Ödet ägt rum
Inga gamla sanningar gäller längre, friheten har
blivit meningslös och inte ens det som
Postmodärniteten i början satt så stor vikt vid,
att allt ständigt skulle vara Nytt, är till slut
ens roligt. Det finns inget löfte i samtiden
längre. Förhoppningarna, som är det kraftfält
rationalisterna orienterar sig efter, har ebbat
ut. Förnuftet har kommit in i en riktningslös zon
som saknar poler alla riktningar är lika
obestämda och lika diffusa. Och när (den stora)
framtiden saknas försvinner också (den stora)
historien. Allt blir lika giltigt men också
likgiltigt.
100
Gianni Vattimo
De elektroniska medierna har medfört en
upplösningen av de stora berättelserna eller de
"centrala perspektiven".
101
La fine della modernità (1985 )
La differenza tra senso specifico delle
tecnologie dellinformazione. La differenza tra
paesi avanzati e paesi arretrati si fa oggi in
base al grado di penetrazione dellinformatica,
non della tecnica in senso generico. proprio qui,
probabilmente, passa la differenza tra moderno
e postmoderno.
102
The End of Modernity
The post-modern primacy of technology should be
understood, more specifically, as that of
information systems technology. The difference
between the developed and underdeveloped
countries in the world today is measured by the
degree to which computer technology has
penetrated into their respective economies. This
is probably where the difference between the
modern and the post-modern is to be found.
103
Vattimo skriver i La fine della modernità och i
La società trasparente från 1989 om hur medierna
och informationstekniken, via direktsändningar
och tillgång till information i realtid,
reducerar historien eller händelsernas förlopp
till "simultanitetens plan".
104
Samtidens eller den samtida världens
"samtidighet" ("contemporaneità" del mondo
contemporaneo) ligger enligt Vattimo där i att
allt tenderar att slätas ut till ett "samtida"
eller simultant plan.
105
The Transparent Society
Contemporaneity is the era in which, despite the
perfecting of instruments for the collecting and
transmitting of information which now at last
make possible a universal history, the task of
constructing a universal history has
paradoxically become impossible.
106
Utöver tolkningen
Vänstern har för det mesta inspirerats av
historiefilosofier upplysningens, positivismens,
marxismens. Idag har dessa historiefilosofier
blivit ohållbara, inte därför att de objektivt
är falska, utan därför att de ideologiska
betingelser som de stödde sig på försvunnit man
kan inte längre uppfatta historien som ett
enhetligt (det vill säga eurocentriskt) förlopp
och inte heller kulturen som förverkligandet av
en universell människomodell (identisk med den
civiliserade västerländska människans) o.s.v.
107
Populärkultur
108
Postmodernismens genombrott sammanfaller med en
omvärdering av genrer som tidigare klassificerats
som mindre värdefull lågkultur.
109
Postmodern och postmodernistisk kultur
identifierades på 1970-talet ibland med popkultur
(pop art och pop architecture) och kommersiell
populärkultur i allmänhet.
110
Postmodernismen har överbyggt klyftan mellan å
ena sidan populär och kommersiell masskultur och
å andra sidan elitistisk högkultur både i
betydelsen postmodernistisk teoretisk diskurs och
i betydelsen social och kulturell postmodernitet.
111
Postsrukturalistiska, antiessentialistiska och
dekonstruktivistiska postmodernister har
kritiserat och dekonstruerat binära motsatser och
speciellt dikotomier där den ena parten
underordnas den andra.
112
I det postmoderna tillståndet har högkulturen
marginaliserats eller åtminstone utmanats så att
lågkulturens representanter inte längre på det
teoretiska planet behöver dekonstruera dikotomin
högkultur/lågkultur.
113
I det postmoderna tillståndet har kvinnorna/de
homosexuella/ de icke-europeiska kulturernas
representanter tagit till orda (fått egna kanaler
för kommunikation), så att den manliga,
heterosexuella eurocentriska diskursen (och
speciellt dess anspråk på universalitet) inte
bara dekonstruerats på det teoretiska planet,
utan även i praktiken utmanats på ett socialt och
kulturellt plan.
114
Representanter för den marginaliserade parten har
utnyttjat postmodern teori för att kritisera den
förtryckande ordningen, men samtidigt har de
tagit till orda och fått sin egen röst hörd, så
att de även i praktiken problematiserat den
förtryckande metadiskursens hegemoni.
115
Det postmoderna inom arkitekturen har ofta
utgjort ett paradigm för det postmoderna inom
konsten.
116
Charles Jencks
Den moderna arkitekturen dog i St. Louis,
Missouri den 15 juli 1972 klockan 3.32 pm (lokal
tid).
117
Charles Jencks utvecklade idén om den postmoderna
arkitekturens dubbla koder. Dubbelkodad
arkitektur är en arkitektur som bl.a. kombinerar
det moderna med det traditionella och det
internationella med det lokala.
118
Idén om dubbla koder har även tillämpats på
postmodern konst och litteratur.
119
Medan den postmoderna metafiktiva romanen på en
exklusiv nivå reflekterar över romanskrivandets
villkor och problematik, kan den samtidigt
berätta en story som upprepar mönstret från
populärlitteraturen. Samma litterära verk kan
samtidigt vara en elitistisk metaroman och en
populistisk bestseller.
120
Liksom den postmoderna arkitekturen är eklektisk
har den samtida eklektiska konsten betraktats som
postmodern.
121
Inom estetiken står postmodernismen inte för en
bestämd rörelse eller stil, utan istället för ett
tillstånd där det inte finns någon dominerande
rörelse eller stil.
122
Cyberkultur och multikulturalism
123
Den postmoderna kulturen är multikulturell
kulturen i det multikulturella samhället är
postmodern.
124
Det mångkulturella samhället är ett resultat av
folkvandring, men även av elektroniska medier och
Internet.
125
I det elektroniska, datorbaserade mediesamhället
kan även minoriteter som är utspridda i det
fysiska rummet ta till orda.
126
I ett multikulturellt samhälle kan staten och de
statliga institutionerna inte så lätt legitimeras
med en stor berättelse. Det finns inte en
emancipations- eller legitimeringsberättelse som
alla medborgare kan omfatta.
127
Postmodernismen är multikulturalistisk
multikulturalismen är postmodernistisk.
128
Liksom benämningen postmodernism kan
multikulturalism även stå för ett tillstånd eller
ett fenomen.
129
Multikulturalism är namnet på en metaideologi
eller kulturpolitisk åskådning, enligt vilken
olika kulturer i princip är eller bör vara
jämställda
- och enligt vilken minoriteter inte bör anamma
majoritetskulturen eller majoritetens berättelse.
130
Multikulturalismen är kulturrelativistik
- liksom postmodernismen.
131
Multikulturalismen tar ställning för det
multikulturella i betydelsen ett mångkulturellt
samhälle där olika kulturers röster och
berättelser får komma till uttryck.
132
Tack vare de datorbaserade medierna har det
postmoderna tillståndet blivit en vardaglig
självklarhet.
133
En cyberkultur är inte en kultur i ett bestämt
samhälle.
Cyberkulturen är frigjord från den fysiska
verkligheten.
134
Digitaliseringen skapar konvergens mellan olika
medier. Verkligheten förskjuts mot innehållet,
som förlorar sitt beroende av specifika yttre
ramar.
135
Digitaliseringen har även på ett annat plan
överbyggt skillnaderna mellan olika typer av
media. Både telefonapparaten och TV-apparaten kan
fungera som allt mellan personligt medium och
massmedium.
136
Mobiltelefonen och andra digitala medier förenar
människor som från förut står varandra nära, men
de hjälper oss samtidigt att välja bort nya
kontakter.
137
De digitala medierna skapar förutsättningar för
urban tribalism.
138
Kulturfilosofins postmoderna betingelser
139
Kulturfilosofi av Oswald Spenglers slag kan
tolkas som stora berättelser, som i den
postmoderna tiden har förlorat sina
förutsättningar.
140
Även Lyotards berättelse om de stora
berättelsernas nedgång kan tolkas som en stor
metaberättelse.
141
Kulturfilosofin är en postmodern filosofi, men
även det omvända gäller postmodern filosofi är
kulturfilosofi.
Där den moderna filosofin baserar sig på naturen
och naturvetenskap, utgår den postmoderna
filosofin från kulturen och kulturella studier.
142
Kulturfilosofin måste utgå från partikulära
perspektiv och traditioner.
Kulturfilosofin kan inte göra anspråk på
universalitet och absolut sanning.
143
Då de europeiska nationalstaterna eller
kolonialmakterna tävlade om världsherraväldet och
Europa var världens centrum uppfattades den
europeiska civilisationen som en universell norm
och de europeiska värdena som universella värden.
144
Då Europa inte lägre är världens ekonomiska,
politiska eller kulturella centrum har den
gemensamma europeiska kulturen lyfts fram som
någonting partikulärt.