Buddhismen SODI I

1
Buddhismen SODI I

• Buddhismen Ergardts artikel

2
Buddhismen

• På 500-talet f.v.t. (ev. 400-talet!) uppträdde
  flera olika företeelser i Indien som skulle få en
  genomgripande betydelse för den indiska
  religionens framtid.
• Det var Siddharta Gautama Shakyamuni Buddha
  (sanskrit), Siddhattha Gotama (pali) som grundade
  en reformrörelse inom hinduismen som skulle visa
  sig bli en egen religion.
• Det förekommer två gamla indiska språk när det
  gäller buddhismen, pali och sanskrit. Ibland
  förkommer termerna i texten på båda språken och
  ibland på ett av dem.

3
Buddhismen forts.

• Buddha Shakyamunis livstid är omdiskuterad i
  forskningen. Det traditionella datum är 560-480
  f.v.t., men nyare forskning placerar honom
  snarare 448-368 f.v.t.
• Buddha föddes i Lumbini i norra Indien av en
  lokal furste vid namn Suddhodana och hans hustru
  Maya. När Maya lyfte på armen och lutade sig mot
  ett träd så sprang Siddharta från hennes sida och
  tog omedelbart några steg i varje riktning.
  Eftersom en mor till en blivande buddha eller
  bodhisattva traditionellt dör tidigt så dog hon
  efter en vecka och Siddharta uppfostrades i
  stället av sin moster.
• Siddharta uppfostrades i relativt välstånd, gifte
  sig och fick en son.
• Vid 29 års ålder ficka han en kris efter att ha
  sett att det finns lidande och otillfredsställelse
  i världen. Han såg en gammal människa, en sjuk
  och en död person. Till sist såg han en helig man
  (sadhu) som hade börjat uppträda på den här
  tiden. Denne man hade försakat världen och ägnade
  sig bara åt att förstå sanningen.

4
Buddhas verksamhet.

• Buddha valde ett livsmönster som asket som fanns
  vid den tiden i den dominerande vediska
  religionen vid Upanishadernas tid. Han ägnade sig
  åt en ganska radikal asketism där han åt mycket
  lite. Denna linje gav inte de resultat så han
  fick svar på sina frågor.
• Därför började han äta igen och satt under
  bodhiträdet och nådde upplysningen, vilket
  innebar att han kom på läran om de fyra
  sanningarna och den åttafaldiga vägen.
• Han började sedan predika i Varanasi för fem av
  sina asketvänner. Därefter var han verksam i 40
  år och hann på den tiden etablera den nya
  religionen som en egen rörelse. Buddha nådde
  Nirvana under sin livstid, men när han dog så
  nådde han det fullkomliga parinirvana.

5
Kulten i buddhismen

• Det kan sägas fem viktiga punkter för enskild
  eller gemensam andakt 1) Vördnad för Buddha 2)
  Man tar sin tillflykt till Buddha, Dharma (läran)
  och Sangha (munk-nunneförsamlingen) 3) De fem
  löftena som man tar som aktiv buddhist, att inte
  döda, inte stjäla, felaktigt begärsliv, inte
  ljuga och inte ta några former av droger. 4) De
  fyra ädla sanningarna om lidandet (eller
  otillfredsställelsen), om lidandets ursprung, om
  lidandets upphörande (nirvana), om vägen till
  lidandets upphörande som är, 5) den åttafaldiga
  vägen rätt insikt, rätt beslut, rätt tal, rätt
  handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt
  medvetenhet, rätt koncentration (samadhi)
• Dessa åtta är dhammacakka (dharmacakra) som är
  hjulet med åtta ekrar som är en buddhistisk
  symbol.
• Munkar och nunnor är de som kan ge ledning i det
  andliga sökandet.

6
Forts.

• Munkarna leder andakter som i Sri Lanka kallas
  pirit och görs till skydd mot dåliga inflytanden
  och tillförsäkra hälsa och välgång.
• Den viktigaste kultbyggnaden är stupan som i
  början var en relikförvarare. Buddhistiska
  reliker kan vara någonting som hade med Buddha
  Shakyamuni att göra.
• Vid stora fester under året en typ av offer till
  stupan som genom sin konstruktion är en symbol
  för hela den buddhistiska läran (se fig. s.60).
• Genom att närma sig och gå runt stupan kan man
  kontemplera den buddhistiska läran.

7
Buddhismens organisation och de buddhistiska
skrifterna.

• Klostren med nunnor och munkar är några av de
  äldsta organisationerna i världen. Det finns en
  rad föreskrifter som bestämmer hur livet i
  klostret ska se ut.
• Ashoka grundade den första buddhistiska staten på
  200-talet f.Kr.
• På det första rådsmötet (konciliet) i Rajagriha
  efter Buddhas död så bestämdes de skrifter som
  skulle ingå i den buddhistiska kanon. Buddhas
  närmaste lärjungar reciterade då Buddhas egna
  predikningar och de skrevs ner efter en tid.
• Det tredje konciliet i Pataliputra hölls under
  kejsar Ashokas tid ca 250 f.Kr. och då började
  de olika buddhistiska riktningarna att
  utkristalliseras.
• Det var Theravada (de äldstes lära) och
  Mahasanghika som så småningom blev till
  Mahayana-riktningen.

8
Forts.

• Den buddhistiska kanon bestod i början av de tre
  korgarna, Tripitaka. Det är Vinaya, som är munk-
  och nunnereglerna, Sutra, som består av Buddhas
  nedskrivna ord och predikningar om olika ämnen
  och till slut Abhidharmapitaka, som är den mer
  preciserade utvecklade läran.
• Den åttafaldiga vägen
• Det 1a ledet i vägen är rätt insikt vari menas
  att man inser att allt är föränderligt, allt är
  lidande (otillfredsställelse) och alla ting är
  utan själ, dvs det finns ingen beständig själ
  (atman) hos människorna.
• De andra leden är att handla på rätt sätt, ägna
  sig åt ett yrke som inte förtrycker någon och att
  inte tala illa om andra.
• Till slut kommer man till de sista tre leden som
  innebär att man mediterar på dessa saker och
  kommer fram till en kärleksfull hållning i livet.

9
Slutmålet är Nirvana

• Nirvana, som man kan nå genom meditationen, är
  inte möjligt att säga exakt vad det är. Det är
  befrielsen från återfödelsernas kretslopp
  (samsara) och allt utslocknar.
• Man befrias från buddhismens tre onda processer
  som är girighet, hat och okunnighet. Detta är det
  mål som man faktiskt kan märka innan man går in i
  Nirvana och man upplever också intensiva
  lyckokänslor då detta sker
• Människans själ är alltså inte permanent, den
  är icke-själen, anatman, i motsättning till
  hinduismens permanenta själsbegrepp atman.
• Man kan också säga att människan består av 5
  faktorer (skandha, kandha) kropp, känslor,
  varseblivning, vilja och medvetande. Dessa
  faktorer samverkar till att vi uppfattar att vi
  har ett jag.

10
Mahayana-buddhismen

• Ungefär omkring år 0 så uppträdde den nya formen
  av buddhismen som kallas Mahayana den stora
  farkosten. Den kallas så därför att dess
  anhängare ansåg att enligt denna lära kan många
  fler nå Nirvana.
• I Theravada-buddhismen så måste man vara munk för
  att nå det s k arhatskapet som är uppnåendet av
  Nirvana
• Mahayana-buddhismen uppkom i Indien, men spreds
  sedan ut över Asien och förekommer i våra dagar i
  Tibet, Mongoliet, Kina, Korea, Vietnam och Japan.
• Det uppkom en rad nya skrifter till Mahayanas
  kanon som i sin tur gav upphov till olika
  skolbildningar inom Mahayana. Det gällde nu att
  anpassa buddhismen till olika länder och kulturer
  som gjorde att buddhismen har fått olika uttryck
  över Asien.

11
Bärande tankar i Mahayana

• Tre teman är de viktigaste 1)Buddha-gestalten
  och Bodhisattva-begreppet. 2)Tomhetsbegreppet och
  bodhicitta (upplysningstanken). 3)Mänskliga
  möjligheter att genom visdom och medlidande
  hjälpa andra.
• Buddha kan anta olika former och gestalter och
  den historiske Buddha är bara en form
• Medlidande föds av den visdom som innebär att se
  verkligheten som den egentligen är. Vårt sinne är
  medskapande i vår uppfattning av världen. Alla
  processer inbegriper dharma-begreppet. Det
  omfattar tanken på att allt består av processer
  som i sin tur består av dharmas, små partiklar.
• Mahayana-filosofins slutsats är att alla dharmas
  är tomma.

12
Tomheten(shunyata) i Mahayana

• 1) Tomheten innebär att vi kan inte ha något
  och inget kan ha oss. 2) Vi kan alltså inte
  heller ha upplysningen. Den kommer när vi gett
  upp tanken att få den.
• 3) Buddha kan hjälpa alla mot upplysningen. Det
  innebär att alla har ett frö till Buddhaskap. Det
  gäller att genom andliga metoder inse att man
  har buddhanaturen i sig och på det sättet når
  man upplysningen.
• 4) Vi har alla ett Buddha-sinne, ett bodhicitta,
  som det gäller att utveckla. Det sker genom att
  ta ett löfte om att bli en bodhisattva, dvs en
  varelse som nästan har nått nirvana men stannar
  innan han nått dit för att hjälpa alla andra
  levande varelser att nå nirvana. Det är det mest
  utmärkande för Mahayana-buddhismen.
• Det finns sedan flera s k himmelska bodhisattvas
  som stannar i stort sett för alltid utan att gå
  in i nirvana för att hjälpa andra. Man kan be
  till dem och få hjälp.

13
Den tredje vägen i Buddhismen.

• Den tredje vägen i buddhismen, den s k Vajrayana
  eller den tantriska buddhismen utvecklades lite
  senare än Mahayana efter 500-talet.
• Man använder i Vajrayana speciella metoder och
  yogasystem som gör att man kan nå nirvana
  fortare.
• Denna riktning dominerar tillsammans med
  Mahayana-buddhismen i Tibet. Man använder många
  mantras och andra metoder.
• I Tibet finns också Dalai Lama, som idag har
  återfötts i sin fjortonde kropp. Han har i
  nutiden blivit en av de mest kända buddhistiska
  ledarna i världen.

14
Kulten i Mahayana-buddhismen.

• Det finns en teori om Buddhas tre kroppar i
  Mahayana. Dels den kropp vari Buddha Shakyamuni
  uppenbarade sig i världen (nirmanakaya). Sedan
  finns en kropp som Buddha kan ha som en
  bodhisattva och den kan inte ses av människor
  (sambhogakaya).
• Den tredje kroppen är lärokroppen (dharmakaya)
  som Buddha som den oföränderliga och alltid
  närvarande tomheten.
• Kulten i mahayana består annars i att recitera
  texter, uttala mantras och meditera och ägna sig
  åt koncentration. Man kan också säga att man
  dyrkar olika bodhisattvas och olika himmelska
  buddhor.