Title: M
1MÅL
Mot mål - men hur ?
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
2MÅL
Är det bara målen som räknas ? Definition En
förändring som väntas uppkomma i den studerandes
tankar, handlingar, förhållningssätt och arbete
som resultat av under -visningsaktiviteten. Var
för mål ? Den studerande Motiverar och vägleder
denne till aktiv och reflekterande
verksamhet Läraren Skapar underlag för planering,
organisering och utvärdering av
verksamheten Olika typer av mål Kognitiva
kunskaper
Psykomotoriska färdigheter
Affektiva attityder,
förhållningssätt
Social mänsklig växelverkan
UPPGIFT 1B
Vaherva 1986
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
3MÅL
Tyler 1950 Målen skall uttryckas så att
målbeskrivnin- gen klargör både den verksamhet
som skall utvecklas och det livsinnehåll eller
-område inom vilket verksam- heten kommer att
tillämpas.
Det är enkelt och trevligt att resa då man vet
vart man är på väg
A) Bas för urval av innehåll och val av metod B)
Bas för utvärdering av process och utfall C)
Hjälper den studerande att organisera och rikta
in sina aktiviteter
Meningsfulla mål anger prestationen,
miljöbetingelserna och kriterierna
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
4MÅL
Undervisningsverk- samhetens centrala komponenter
A. Mål varför
3
1
B. Stoff vad
C. Metod hur
2a
2b
1 Val av undervisningens innehåll i relation
till målet (syftet, avsikten). Målet styr
valet av innehåll i stället för att stoffet
skulle styra valet av lämpligt innehåll 2A Val
av undervisningsform med hänsyn till stoffets
natur - ämnesdidaktik 2B Val av stoff i
relation till befintliga personella och
materiella resurser och förutsättningar 3.
Val av undervisningsform enligt undervisningens
mål (avsikter) Valet av stoff påverkas också av
lärarens kunskaper, materiella förutsättningar,
ak- tuella händelser m.m. Mål behandlas som
givna
Uljens 1993
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
5MÅL
erfara
Blooms måltaxonomi
reflektera
experimentera
abstrahera
utvärdering
syntes
analys
tillämpning
Kolbs beskrivning av erfarenhetsbaserad
inlärning
förståelse
kunskap
UPPGIFT 1C
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
6MÅL
Blooms taxonomi
Reproduktion av specifika fakta, sätt och
metoder att behandla fakta Betonar
minnesprocesserna Översättning Överförande av
kommunikation från en form till en
annan Tolkning Förklaring eller sammanfattning
av kommunikation - innebär nyorganisation av
materialet Extrapolering Utgående från
föreliggande fakta kunna fastställa
trender implikationer, följder osv. Använda
abstraktioner (allmänna idéer, regler, metoder) i
nya konkreta situationer Analys av element
Identifiering av element i en kommunikation Analys
av relationer Samband/interaktion mellan
element i kommunikation Analys av
organisationsprinciper Organisation,
systematiska arrangemang och strukturer som
håller ihop kommunikationen Produktion av ett
unikt meddelande På ett effektivt sätt överföra
idéer, känslor och erfarenheter till
andra Produktion av plan eller förslag till
tillvägagångssätt Föreslå en plan att utföra en
given uppgift på ett effektivt sätt. Härledning
av abstrakta relationer Göra matematiska
generaliseringar eller ställa hypoteser.
1. Kunskap 2. Förståelse 3. Tillämpning 4.
Analys 5. Syntes 6. Värdering
Utifrån inre kriterier Baserad på påvisad
felaktig argumentation (bristande logik,
inkonsekvens) Utifrån yttre kriterier Material
som man själv valt eller lärt sig
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
7MÅL
Kan följande kategorisering av inlärning
användas vid definiering av mål ?
Inlärning kan handla om Categorizations of
conceptions of learning 1. Acquiring new
information - increase of knowledge 2.
Memorizing, reproducing - getting insight into
something 3. Applying - increase of competence 4.
Abstraction of meaning - understanding 5.
Interpretative process - a change of
perspective 6. Changing as a person - personal
development
UPPGIFT 1C
Eklund-Myrskog, G. 1996
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
8MÅL
Målen kan formuleras genom att fokusera
Undervisningens innehåll Lärarens verksamhet
och aktivitet De studerandes intresse och
behov Målen bör uttrycka 1. Den verksamhet
eller kontroll av beteendet som man strävar till
Vad skall den studerande kunna ? 2. Vilka är
de olika dimensionerna (kunskaper, färdigheter
osv.) som i slutet av processen skall komma
till uttryck ? Hur skall man kunna konstatera
och kontrollera att den studerande har lärt sig
? 3. I hurudana situationer skall man kunna
konstatera det som den stude- rande lärt sig
? Varför skall man lära sig ? Var och i vilka
situationer används kunska- perna och
färdigheterna ?
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
9MÅL
Varför är ett väl genomtänkt och välformulerat
mål så viktigt ? Bidrar till att ge
genomförandet inriktning och utformning En
beskrivning av den förändringen som skall ske hos
åhöraren vad skall åhöraren kunna, veta, tänka
?? Jag vill att åhörarna skall efter
föreläsningen känna till.........och ha en upp-
fattning om... ha en ........inställning till
...................... för att ........
Målformuleringen skall säga någonting om
vägen till målet ge riktlinjer för
genomförandet vara lättfattlig fokusera
väsentligheterna
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001
10MÅL
Skillnaden mellan syfte och mål
Syfte uttrycker vad man strävar efter att uppnå
på ett mer över-gripande plan, t.ex. genom att
ange de effekter (individuella eller
organisatoriska) som en medarbetares
utbildningsdeltagande kan komma att ge. Mål anger
vilken kompetens en kurs bör kunna resultera i
eller vad man som deltagare kunskapsmässigt skall
ha uppnått när utbildningen är avslutad. exempel
Syfte Kursens syfte är att deltagarna ska bli
mer effektiva som gruppmedlemmar, utbildare och
ledare. Genom fördjupad självinsikt och tillgång
till effektiva "verktyg" skall de kunna motivera
medarbetare och få individer och grupper att
mogna. Mål Deltagarna skall efter kursen förstå
hur gruppdynamiken påverkar skeendet, kunna
anpassa sin egen ledarstil utifrån gruppens
mognad och behov (situationsanpassat ledarskap).
Deltagarna skall även kunna förstå en grupps
olika mognadsnivåer, kunna hantera konflikter
samt förstå vilka faktorer och ledningsmönster
som leder till effektivitet och
tillfredsställelse i arbetet.
Lundmark 1998
Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen
2001