IT, demokrati och sociala v

1
IT, demokrati och sociala värden

• Elin Palm
• Filosofienheten KTH

2
Har IKT en demokratiserande verkan?

• Datorer/Internet?
• Ökad tillgänglighet av information?
• Spridning?
• Yttrandefrihet?
• Enande?

3
Global Information Ethics?

• For the first time in history, efforts to
  develop mutually agreed standards of conduct, and
  efforts to advance and defend human values, are
  being made in a truly global context. So, for the
  first time in the history of the earth, ethics
  and values will be debated and transformed in a
  context that is not limited to a particular
  geographic region, or constrained by a specific
  religion or culture. This may very well be one of
  the most important social developments in
  history Gorniak-Kocikowska, 1996

4
Den digitala klyftan

• IKT central roll i dagens samhälle
• -gt klyfta mellan de som har/saknar tillgång till
  tekniska verktyg - ojämn fördelning av tillgång
  på datorer, bredband och datatekniskt kunnande
• -gt grupper av människor utestängs från vissa
  funktioner ex myndigheters webbplatser.
• Men, inte bara en fråga om tillgång till tekniska
  verktyg utan också om förmågan att använda
  Internet i kommunikation, studier och
  kunskapsbyggande.
• Ett lands/en grupps brist på tillgång till
  Internet-uppkopplade datorer, utbildning för och
  erfarenhet av att använda dem, samt politisk och
  ekonomisk ovilja eller omöjlighet att råda bot på
  dessa brister.

5
Den digitala klyftan i Sverige

• Internetanvänding i Sverige
• 16-75 år 83 (58 dagligen) (PTT).
• Särskild ökning av Internetanvänding bland de
  äldre
• 50-61 år 83
• 61-75 år 50.

6
Klyftan i siffror - globalt

• Internetanvändare
• Nordamerika Europa 68,
• Asien 26
• Latinamerika 5 ,
• Afrika 0,8 (färre Internetanvändare än NY).
• Kostnad Internettillgång
• USA 0,1 av genomsnittslön/månad
• Uganda mer än en månadslön
• Datorer per 1000 innevånare
• I-världen 312, Sydasien 3, Afrika (SubSahara) 0.7
  

7
Bandbredd

• USA - Europa 56 Gbps
• Afrika Europa 0,2 Gbps,
• Afrika USA 0,5 Gbps
• -gt faktisk tillgång till Internet begränsas
  informations- och grafiktyngda webbsajter
  svårare för användare i fattiga länder att
  surfa, även om de har tillgång till
  Internetanslutna datorer och kunskap för att
  använda dem.

8
Användbarhet

• De facto tillgång
• -gt otillräckligt att datorer och
  Internet-anslutningar finns fysiskt tillgängligt
• Teknologin måste vara ekonomiskt, kulturellt,
  socialt, geografiskt och politiskt tillgänglig
  för de potentiella användarna.

9
Vad kan IT kan göra för den fattiga världen?

• IT kan/bör inte användas på samma sätt i Bolivia
  som i Sverige.
• Insatser i ett visst land/viss region bör föregås
  av (sociologiska, ekonomiska, geografiska)
  studier av lokala villkor ej överföra
  praktiker/strukturer från en kontext till en
  annan.
• - Lokal förankring och stöd hos befolkningen.

10
ITs potential

• Ekonomi
• KAN höja ekonomisk produktivitet ex. Indien och
  Brasilien stark IT-sektor.
• Medverkan i global handel förutsätter att IT är
  integrerat i nationellt näringsliv och offentlig
  sektor.
• Demokrati och mänskliga rättigheter
• allas rätt till information kan stärkas mha väl
  implementerad IT. Information KAN bli billigare,
  mer lättförståelig och interaktiv än med
  traditionella metoder
• Miljö
• Använd på rätt sätt - effektivisering av
  industriell produktion och transporter.

11
IT hjälp till självhjälp?

• DK symptom på ett mer djupgående problem
  fattigdom.
• Kan/bör inte råda bot på DK innan man tagit itu
  med fattigdomen - utbildning, mat, sjukvård,
  drägligt boende grundläggande demokratiska
  rättigheter.
• Redan privilegierade gynnas först av insatser för
  att förbättra IT-tillgången i u-länder. SIDA - på
  kort sikt missgynnas ekonomisk jämställdhet av IT
  - tenderar att öka redan existerande ekonomiska
  klyftor inom länder.
• Problem för IT-bistånd (all biståndsverksamhet)
• Hur nå dem som verkligen behöver insatserna?

12
Den Linuxbaserade handdatorn Simputer Simple
Inexpensive Multilingual Personal Computer

• Bangalore (Indiens Silicon Valley) - teknologi
  anpassad efter landets behov och förhållanden,
  oberoende av standarder och språk som dominerar
  teknologin från multinationella företag i USA,
  Japan och Europa.
• Inbyggt modem, tryckkänslig bildskärm, högtalare,
  mp3-spelare, webbrowser och programvara som läser
  upp text (analfabeter ska kunna använda den).
• Relativt billig (ca 3000 kr) men ej överkomlig
  för majoriteten av Indiens befolkning. Utlåning
  via kiosk/skola.

13
Brasilien projekt Popular PC

• Syfte ge fattiga och marginaliserade grupper
  tillgång till IT.
• Stationär dator - högsta möjliga prestanda till
  lägsta möjliga pris mha inhemsk hårdvara och
  licensfri mjukvara.

14
Nytta vs risk

• Rätt använd IT viktigt verktyg för att
  förbättra för fattiga människor.
• Risk - redan privilegierade gynnas.
• IT-bistånd som en långsiktig handelsstrategi? En
  oexploaterad och förbisedd marknad - IT-företag
  som Ericsson, Microsoft och Siemens tidigt
  tillträde till fattiga länders IT-sektorer, som
  därigenom inte ges möjlighet att utvecklats efter
  landets egna behov.

15
Fokusförskjutning

• Jeroen van den Hoven - kritik av begreppet den
  digitala klyftan
• Nytt fokus för att bättre ringa in de relevanta
  aspekterna av IKTs avigsidor - Informationsfattigd
  om.
• Fokus på informationsbrist snarare än
  teknikbrist, på nödvändiga villkor för att på ett
  meningsfullt sätt kunna använda IKT.
• Teoretisk utgångspunkt John Rawls rättviseteori

16
John Rawls (1921-2002)

• En teori om rättvisa 1971 - vad rättvisa bör
  betyda
• argumenterar för ett samhällssystem byggt på en
  socialliberal balans mellan
• - den enskilde individen och välfärdsstaten
• - jämlikhet och individuella rättigheter.

17
Mål extrahera principer som kan reglera
samhällets basstruktur

• dels säkra individuella fri rättigheter,
• dels säkra social rättvisa.
• Principerna måste vara sådana att fria jämlika
  medborgare kan resonera sig fram till dem, inse
  deras rimlighet och acceptera dem som bindande
  nödvändigt med avseende på
• autonomi och
• stabilitet över tid.

18
De två rättviseprinciperna

• Varje person ska ha samma rätt till det mest
  omfattande system av grund-läggande friheter som
  är förenligt med motsvarande system av friheter
  för alla (frihetsprincipen).
• Ojämlikheter kan accepteras
• omm de är till största möjliga fördel för de
  sämst ställda (differensprincipen)
• om de knyts till ställningar positioner som
  alla på rimligt sätt kan konkurrera om (principen
  om lika chanser)

19
De två rättviseprinciperna

• DEN FÖRSTA PRINCIPEN
• Ett fullt tillräckligt och likvärdigt paket av
  grundläggande rättigheter för alla
• DEN ANDRA PRINCIPEN
• Positioner i samhället skall vara öppna för alla
  (jämlikhet avseende möjligheter)
• Sociala ekonomiska ojämlikheter ska vara till
  nytta för de minst gynnade samhällsmedlemmarna.

20
Det bästa systemet

• är det som bäst lever upp till kravet på en
  rättvis fördelning, alltså en fördelning där
  skillnader på tillgångar inte är större än den
  gynnar alla och där var och en har likartade
  livs- och karriärmöjligheter.

21
Ursprungssituationen

• En grupp representanter för samhällets medborgare
• De ska säkerställa medborgarnas fundamentala
  intressen
• Bakom slöjan av okunnighet
• Okunniga om talanger, etnisk tillhörighet, kön,
  moraluppfattning, typ av samhälle
• Uppgift enas om rättviseprinciper

22
Primära nyttor (primary goods)

1. Fri- och rättigheter
2. Yrkes- och rörelsefrihet mot bakgrund av en
   mångfald av möjligheter
3. Makt och möjligheter samhällspositioner
4. Pengar välstånd och
5. De sociala grunderna för självrespekt

23
Jeroen van den Hoven

• ToJ ramverk för rättvis fördelning av primära
  sociala nyttigheter (frihet och lika möjligheter)
• Informationssystem och informationsbaserad
  infrastruktur formar människors möjligheter
  (jmfr. Skattesystem).
• Information primär social nyttighet - centralt
  för att kunna uttrycka demokratiska fri- och
  rättigheter.

24
Information primär social nyttighet

• Information och tillgång till data kopplade till
  vitala intressen
• De rättviseprinciper som Rawls stavat ut, gäller
  distributionen av tillgång till information.
• Rättviseprinciper för systemutveckling,
  databasdesign och informationsbaserad
  infrastruktur.

25
Vinst?

• Vad, om något, kan vi vinna på att skifta fokus
  från att diskutera den digitala klyftan till att
  diskutera informationsfattigdom?
• Är det rimligt att förstå information som en
  Rawlsiansk social nyttighet a primary social
  good? Om så, hur kan det motiveras.