M

1
Människans fysiologi

• VT-08

2
Människans fysiologi

• Fysiologin handlar om hur olika celler och organ
  fungerar
• Hunger, törst, hjärtmuskelaktivitet, andning etc.
  SJÄLVKLARHETER
• Inom NV vad händer i kroppen egentligen?
• Varför ökar puls vid ansträngning?
• Varför kissar vi mer en vinterdag?
• Vart tar allt blod vägen?
• Varför blir vi sjuka?

3
Upplägg

• Celler vävnader olika typer av vävnader
• Matspjälkning hur vår föda bryts ner hur
  systemet är uppbyggt
• Respiration andning gasutbyte
• Cirkulation blodomloppet
• Vattenbalansen
• Immunförsvaret

4
Organismernas behov

• Behoven likartade för tillväxt överlevnad och
  fortplantning
• Cellen behöver för uppbyggnad
• Fett
• Proteiner
• Cellen behöver för energi (cellandning)
• Socker
• Syre

5
Encelliga

• Encelliga består endast av en cell (ej synlig)
  vars organeller fyller samma funktioner rörelse
  etc som olika celltyper (lunga, reproduktion,)
• Flercelliga har specialiserade celler för
  tillverkning av hormoner, proteiner, upptag av
  syre, göra sig av med avfall etc.

6
Flercelliga - Människan

• Flercellig organism
• Våra celler är differentierade till särskilda
  organ.
• Cellerna kan vara specialiserade på t.ex.
• Tillv. av hormoner, proteiner etc.
• Upptag av näring syre
• Transport
• O.s.v.

7
Flercelliga - Människan

• Flercelliga måste transportera ämnen till
  cellerna
• Hålla den inre miljön konstant
• För mkt salt törstig
• För varmt svettning
• Matspjälkningskanalen luftvägarna upptag av
  föda syre
• Blodomloppet transport av näring syre till
  cellerna samt avfallsprod. Kväverester, koldioxid
  vatten

8
Vävnaders.130

• Cellerna bygger upp vävnader som i sin tur bygger
  upp organ som kan ingå i ett organsystem

9
Vävnader

• De olika celltyperna ordnas i 4 olika typer av
  vävnader
• Epitelvävnad
• Muskelvävnad
• Nervvävnad
• Stödjevävnad

10
Epitelvävnad

• Tätt packade celler ger skydd mot
  mikroorganismer, mekaniska skador
  vätskeförluster

11
Huden (epitelvävnad)

• Största organet
• Överhud
• Döda celler s.k. hornlager
• Läderhud
• Blodkärl, nerver, svettkörtlar m.m.
• Underhud
• Fett

12
Nervvävnad

• Nervceller som är specialiserade på att ta emot
  skicka vidare elektriska impulser

13
Nervsystemet - översikt

• Består av Hjärna, ryggmärg nerver.
• Ryggmärg nerver som leder info till hjärnan
• Nerver kan vara upp till 1 m och har kontakt
  med muskler

14
Muskelvävnad

• Ca 40 50 av människans vikt
• 3 typer

15
Skelettmuskelvävnad

• Över 600 st i kroppen
• Viljestyrd men inte uthållig
• Kan bilda mjölksyra
• Styrs av nervsystemet

16
Stödjevävnad

• Stöd förbindelse mellan organ vävnader.
  Brosk, fett ben är exempel på denna vävnad

17
Förklara för varandra!

• Epitelvävnad exempel på epitelvävnader samt
  dess funktion
• Nervvävnad funktioner?
• Muskelvävnad vilka 3 typer av muskelvävnader
  finns det? Var i kroppen finner vi dessa? Vad
  skiljer dem åt?
• Stödjevävnad exempel på stödjevävnader samt
  dess funktion

18
Respirationssystemet Andning och Gasutbyte s.139
- 145

• Mat Energirika organiska föreningar
• Dessa energirika föreningar bryts ner till
  sockermolekyler som används i cellandningen

19
Cellandningen

• Cellerna behöver O2 för att arbeta ( socker)
• Cellerna behöver göra sig av med CO2 H2O

20
Lungorna - Anatomi
21
Luftstrupe Anatomi

• Luftstrupen är ca 10 cm lång
• Dess vägg är uppbyggd av broskringar samt
  glattmuskulatur bindväv
• Epitelvävnaden producerar slem
• På vävnaden finns även cilier

22
Bronker Anatomi

• Består av 2 rör
• Förlängning av luftstrupe
• Samma uppbyggnad som luftstrupen

23
Bronkioler Anatomi

• Yttersta förgreningen av bronkerna
• Samma uppbyggnad som luftstrupe bronker

24
Alveoler

• Slutstation för inandningsluften
• Dess väggar är ytterst tunna
• Omges av kapillärer
• Här sker gasutbytet genom diffusion
• O2 från luft blod
• CO2 från blod luft

25
Andning

• 1. Vid inandningen lyfts revbenen och
  mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Luft
  sugs in i lungorna genom undertryck och når så
  småningom lungblåsorna.2. När man andas ut
  slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan.
  På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas
  luften passivt ut ur lungorna.

26
Dead-space

• Luftstrupen ca 10 cm lång
• Ett normalt andetag ca 500 ml luft
• Ca 350 ml når alveolerna
• En förlängning av luftstrupen innebär en
  förlängning av Dead-space

27
Reglering av andning

• Andningsrytmen regleras av nervsystemet som är
  kopplat till andningscentrum i hjärnan
• Andningscentrum är känsligt för förändringar i
  surhetsgraden i blodet
• Lågt PH i blodet ökad andningsfrekvens
• Ökad muskelaktivitet ger ökad mängd koldioxid i
  blodet som reagerar med vatten i blodet bildar
  kolsyra (syra lågt PH)

28
Fridykning

• Hyperventilation förlänger andhållningstiden
  -genom att koldioxiden, som är den faktor som
  skapar andnöd, vädras ut ur kroppen. Tyvärr kan
  syrgas inte laddas upp i kroppen i motsvarande
  grad.
• Detta leder till att man efter hyperventilation
  kan förlora medvetandet på grund av syrgasbrist
  utan att känna andnöd.

29
Transport av O2 CO2

• Syre transporteras i blodet via HB
• Varje röd blodkropp innehåller ca 250 miljoner
  HB-molekyler
• Kan binda 4 syremolekyler

30
Transport av O2 CO2

• Koldioxiden transporteras i huvudsak löst i
  blodet
• Kolmonoxid däremot binds till HB
• Konsekvens? Syreupptaget minskas eftersom platsen
  i HB molekylen är upptagen

31
Rökning

• Tjära från cigaretten binds till vävnaden
• En cigg förlamar cilierna i luftvägarna i flera
  timmar
• Konsekvens Främmande ämnen blir kvar i
  luftvägarna vilket orsakar inflammationer

32
Sjukdomar till följd av rökning

• Lunginflammation Bakterie/virus infektion
  (feber ont vid andning)
• Emfysem Cilier dör skadliga partiklar
  attackerar alveolerna som spricker.
  Effektiviteten minskas i och med ytminskning
  väggförtjockning
• KOL förträngning av luftvägarna. Drabbar oftare
  kvinnor än män leder så småningom till emfysem

33
Emfysem
34
Cirkulationsfysiologi
35
Blodomloppets funktion

• Transport av
• syre
• näring
• hormoner
• restprodukter såsom urinämnen koldioxid

36
Hjärtats funktion

• Hjärtat fungerar endast som en pump som driver
  blodströmmen runt i kroppen

37
Blodkärlssystemet

• Blodkärlssystemet består av
• Hjärta
• Blodkärl
• Blod

38
Blodomloppet

• Blodet pumpas från hjärtats vänstra kammare
• Syrerikt blod leds vidare via rörsystemet
  artärerna ut till cellerna
• Aorta
• Mindre artärer
• Syrefattigt blod går till hjärtats högra förmak
  via venerna

39
Blodomloppet
40
Artärer
41
Artärer

• Artärer utgår från hjärtat förgrenar sig i
  mindre blodkärl
• Syrerikt blod
• Tjocka kärl med glatt muskulatur.
• Elastiska

42
Vener
43
Vener

• Vener leder det syrefattiga blodet till hjärtat,
  och vidare till lungorna för att syresättas på
  nytt.
• Tunna kärl, knappt något muskelskikt.
• Ej elastiska
• Innehåller även venklaffar

44
Kapillärer

• Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett
  nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer.
• Kapillärerna har en mycket tunn väg.
• Kapillärerna tar upp koldioxid och andra
  avfallsprodukter som bildas vid cellernas
  ämnesomsättning.

45
Kapillärer
46
Sammanfattning blodkärl

• Blodkärl
• Artär
• Blod ut, tjocka elastiska
• Vener
• Blod in, tunna elastiska (muskelpumpen)
• Kapillärer
• utbytet av näringsämnen, avfallsprodukter, syre
  och koldioxid mellan kapillären och cellerna sker
  här,
• Minst, mkt tunna (lättpasserade genom bla
  diffussion)

47
Blodtryck

• Blodtryck tryck som blodet utövar på
  kärlväggarna
• Trycket är högst då hjärtat sammandras, s.k.
  systoliska trycket och som lägst när hjärtat
  vilar, s.k. diastoliskt tryck

48
Blodtryck

• Det systoliska respektive diastoliska trycket
  beror på elasticiteten i artärväggarna
• Lite elasticitet i kärlväggarna högt blodtryck

49
Blodtryck

• Påverkbart?
• I viss mån, mestadels beror det på ärftliga
  faktorer men fett och rökning täpper till kärlen.
  
• Ökar med ålder.

50
Blodet
51
Blodet

• Utgör ca 8 av människans kroppsvikt
• Muskelmassa 40 50
• Består av plasma samt blodkroppar
• Funktion Transport av syre, näring,
  restprodukter, hormoner, delta i immunförsvaret

52
Blodet

• Normalt ca 5-6 liter blod
• Består av
• Plasma
• Blodkroppar

53
Plasma

• Består av mestadels vatten samt speciella
  blodproteiner
• Antikroppar angriper främmande ämnen såsom
  bakterier virus
• Fibrinogen deltar i koaguleringsprocessen

54
Blodkroppar

• Utgör ungefär hälften av mängden blod
• 3 typer röda, vita blodplättar
• Kallas även för blodceller
• Bildas ur benmärgen

55
Röda blodkroppar (erytrocyter)

• Mkt små celler som saknar cellkärna och andra
  organeller
• Kan inte föröka sig
• Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner
  som bl.a. känner av låg syrehalt

56
Röda blodkroppar

• Transporterar syre koldioxid
• Koldioxid gör miljön surare de röda
  blodkropparna kontrollerar således
  syra-basbalansen i kroppen

57
Röda blodkroppar

• Om inte cellerna kan föröka sig, hur förnyas de
  röda blodkropparna?
• De röda blodkropparna lever i ca 4 månader och
  därefter bryts de ner. Järnet återanvänds i nya
  celler men kropparna avges i huvudsak med
  avföring. Bildning av röda blodkroppar styrs av
  hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt

58
Vita blodkroppar (leukocyter)

• De vita kropparna försvarar kroppen mot
  infektioner av olika dess slag
• Relativt stora celler med kärna och andra
  organeller
• Kan leva allt från några dagar till hela livet

59
Blodplättar (trombocyter)

• Innehåller ämnen som får blodet att koagulera
  (stelna)
• Vid en skada på ett blodkärl klumpar
  blodplättarna ihop sig och fäster vid kärlets
  väggar. Därmed bildas en plugg som hejdar
  blödningen.