Bild 1

1
Skogen och växthusgaser Monika Strömgren, Inst.
för mark och miljö, SLU
2
Skogen och växthusgaserna

• Hela omloppstiden är viktig för skogens kolbalans
• Kort etableringstid, hög produktion, aktiv
  skötsel och gödsling gynnar kolinbindningen
• Hur skogen används efter avverkning är av
  betydelse
• Sveriges skogar är en kolsänka
• Se upp för den dikade skogsmarken! Den är en
  källa för växthusgaser, särskilt näringsrika
  bestånd avger mycket lustgas

3
Skogsskötsel påverkar kolförråden Maj-Britt
Johansson och Monika Strömgren, Inst. för
skoglig marklära, SLU, Uppsala.
23 miljoner hektar skog
3 G ton kol
4
Kolförråd i träd
1 G ton
5
Kolförråd i mark
2 G ton
6
Kol ton/ha
Träd 45
Totalt 130
Mark 85
7
Svenska skogens biomassa
Mton C per år
Källa Medel för år 2002-2006, Skogsstyrelsen
8
Svenska skogens biomassa
M m3sk per år
Källa Medel för år 2002-2006, Skogsstyrelsen
9
Tillväxt och årlig bruttoavverkning
Mm3
Tillväxt 2002-2006
Year
Källa Skogsstyrelsen
10
Svenska skogens biomassa
Mton C per år
Källa Medel för år 2002-2006, Skogsstyrelsen
11
Net CO2 removals of the LULUCF sector in
living biomass, Data Riksskogsinventeringen (SLU)
Mton C år-1
12
Vad händer med kolet i marken?

• Biomassa 7,2 Mton C
• Marken 4,6 Mton C
• Intervall (-2,3 - 6,9)
• Svenska skogen är en kolsänka!!!

13
Om vi inte avverkar alls?

• Hur kan kolsänkan öka?
• Hur kan kolkällor minimeras?

14
Respiration
Fotosyntes
15
Kolbalans för Flakaliden
R 981
GPP 1256
NEE GPP - R 275 g C m-2
Rf 391
DB 318
Lf 13
Rs 590
Lr 162
Enl. Strömgren Källor Ceschia 2001, Strömgren
2001, Stockfors 1997 Pers. Comm Flower-Ellis,
Freeman, Majdi Olsson
DS -43
16
Example on net ecosystem exchange of CO2
CO2 flux, g m-2 d-1
Flakaliden, Västerbotten
Cumul. CO2 flux, g m-2
From Achim Grelle
17
Kolbalans i Knottåsen g C m-2 yr-1
Växtrespiration 559
Fotosyntes 916
Markrespiration 215
Förnafall 92
135
10
130
Från Berggren Kleja et al, Biogeochemistry 2008
18
Kolbalans för Flakaliden
R 981
GPP 1256
NEE GPP - R 275 g C m-2
1184
1819
635
Rf 391
484
DB 318
Lf 13
680
Rs 590
14
700
Lr 162
Enl. Strömgren Källor Ceschia 2001, Strömgren
2001, Stockfors 1997 Pers. Comm Flower-Ellis,
Freeman, Majdi Olsson
200
DS -43
-45
19
Skogens kolbalans under en omloppstid
Forest age, years
Illustration and data from Achim Grelle
20
Skogens omloppstid
21
(No Transcript)
22
Markberedning
23
Markberedning

• blandar humus och mineraljord

• förbättrar nedbrytningsförhållandena

24
Markberedning

• ökar avgången av CO2 från marken

• men hur påverkas inbindningen av CO2 via
  trädtillväxten?

25
Volym (m3 ha-1) hos 18-åriga contortabestånd
normalbördig mark
Kontroll 16.7 c
Harv 26.2 b,c
Hög 28.8 b
Plog 47.6 a
26
Volym (m3 ha-1) hos 18-åriga contortabestånd
mager mark
Kontroll 0.9 c
Harv 2.3 b
Hög 1.4 b,c
Plog 5.6 a
27
Markberedning

• mer CO2 fixeras från atmosfären p.g.a. ökad
  trädtillväxt, vilket leder till högre förnafall

• kompenseras tidigare markförluster?

28
Hur påverkar trädslaget kolförråden?
Gran
Tall
29
Trädslagsvalet

• ett trädslag med hög produktion fixerar mer CO2
  från atmosfären

• samt ökar kolförrådet i trädbiomassan och höjer
  förnafallet

30
Kvävegödsling
31
Effekter av kväve och ökad marktemperatur på
produktion
Gödslad 5oC
Gödslad
Kontroll 5oC
Kontroll
Resultat från Flakalidens markvärmeförsök Källa
Strömgren Linder 2002 revision 2006
32
Kvävegödsling

• ökar trädens kolförråd genom större inbindning av
  CO2 p.g.a. ökad tillväxt

• ökar markens kolförråd genom ökad förnatillförsel

• medför en långsammare nedbrytning av förnan

33
Dikad skogsmark
Miljoner ton CO2-ekvivalenter
Avgång Upptag
Källa Lustra, von Arnold et al.
34
Slutsats

• Sveriges skogar är en kolsänka
• Hela omloppstiden är viktig för skogens kolbalans
• Kort etableringstid, hög produktion, aktiv
  skötsel, omloppstidens längd och gödsling gynnar
  kolinbindningen
• Hur skogen används efter avverkning är av
  betydelse
• Den dikade skogsmarken är en källa för
  växthusgaser, särskilt näringsrika bestånd avger
  mycket lustgas