Teologin under medeltiden

1
Teologin under medeltiden

• medeltiden ofta negativ beteckning, tiden
  mellan två stora perioder, antiken och
  renässansen
• Medeltiden västlig teologi fram till
  reformationen
• Två strömningar påverkar teologin
• Skolasticism
• Den västliga humanismen

2
Teologin under medeltiden

• Patristiska tiden avslutas med att romarriket
  faller samman
• Rom föll c. 410 genom Alaric hotet från norr
• Lång tid av instabilitet, osäkerhet och allmän
  förvirring
• den mörka medeltiden kulturellt och
  bildningsmässigt förfall
• Teologisk diskussion som på 200-talet - överlevnad

3
Teologin under medeltiden

• Östra medelhavsområdet särskilt osäkert, särskilt
  från 600-talet och framåt
• Islam inträder på den religiösa arenan
• Kristendomen igen en minoritetsreligion
• Medelhavsområdets osäkerhet leder till att
  teologins centrum förflyttas till nya regioner
  västeuropa
• Först på 1000-talet större stabilitet

4
Teologin under medeltiden

• Det forna romarriket får 3 större religiösa
  centrum
• 1) Bysans, Konstantinopel
• Östlig kristendom, grekiska, djup förankring i
  den patristiska traditionen
• Athanasius och de kappodociska fäderna
• K. huvudstad i Bysans 330-1453, föll för islamska
  styrkor
• Bysantisk teologi gt 1453

5
Teologin under medeltiden

• 2) Centra i västeuropa Frankrike, Tyskland och
  norra Italien
• Utvecklas kring universitetsskolorna och delvis
  också kring påvestolen och katedralen i Rom
• 3) Den expandernande Isslam-vågen
• Övertar allt större områden i östra och södra
  medelhavsregionen
• I slutet av 1400-talet ett konkret hot mot Europa
• Motståndet lyckas i Spanien och vid slaget
  utanför Wien 1523

6
Teologin under medeltiden

• Kort om östkyrkans utveckling
• Tyngdpunkt från Antiokia och Alexandria till
  Konstantinopel
• Fjärmas alltmer från västkyrkan
• Central skillnad i frälsningsförståelsen
• I väst alltmer i juridiska termer
• I öst mera om gudomliggörandet
• Ständig oro i filiogue-frågan, särskilt på 800-
  och 900-talen
• Slutlig shism 1054
• Teologisk växelverkan minskar gt de grekiska
  kyrkofäderna förringas
• Nyansats först på 1900-talet i väst att upptäcka
  de grekiska kyrkfäderna

7
Teologin under medeltiden

• Skillnader mellan öst och väst också politiska,
  kulturella och historiska
• Östkyrkans centrum efter Konstantinopels fall mot
  ryska patriarkat, som grundats på 1100-talet,
  Moskva och Kiev
• Teologisk misstänksamhet mot intellektuella
  systematiseringar, i stället tron som något givet
  som bör försvaras mot missförstånd
• Stark traditionsförståelse

8
Teologin under medeltiden

• 2 konflikter inom östkkyrkan
• A) Dispyten om ikonens ställning 725-842
• Bakgrund i en missionstanke är ikonen en
  tröskelfråga för att kunna omvända muslimer och
  judar?
• Teologiskt kan Gud avbildas?
• B) Dispyten om stillhetsmeditationen på
  1300-talet
• Meditationsstil med fysiska övningar gt att se Gud
• Löstes med distinktion mellan Guds essens och Gud
  verkan (Gregorius Palamas)
• Västkyrkan helt oförstående

9
Teologin under medeltiden

• Västkyrkans utveckling
• I centrala kloster och universitet, där teologin
  central
• Universitet 4 fakulteter HF (lägre), TF,
  Medicin och Juridik (högre)
• Klosterteologer Lanfranc (1010-1089) och Anselm
  av Canterbury (1033-1109)
• Paris Peter Abelard (1079-1142), Albert den
  store (1200-1280), Thomas av Aquino (1225-1274),
  Bonaventura (1217-1274) och Duns Scotus
  (1265-1308)
• Tyska universitet allt viktigare på 1300- och
  1400-talen

10
Teologin under medeltiden

• 1) Teologisk utveckling uteslutande på västliga
  kyrkofäder, särskilt Augustinus
• 2) Skolastisk teologi ex. Lombardus Four Books
  of the Centences som sammanställer citat från
  skriften och kyrkofäder som studenter skall
  kommentera och reda ut motsägelser
• Stor genomslagskraft och skolning i Augustinsk
  teologi
• Senare egen genre commentaries on the sentences
  skolastisk, skol-människor

11
Teologin under medeltiden

• Skolastik 1200-1500-talen
• Rationell argumentering, betonar förnuftets roll
  och logiskt tänkande, systematiska
  framställningar
• Subtila distinktioner och nya metoder för att öka
  överskådligheten i den kristna tron
• Brottning mellan tro och vetande
• Dock inga specifika trossystem eller helt
  gemensamt utmärkande trosföreställningar som
  särskilt centrala
• Anknyter gärna till filosofi, särskilt
  Aristoteles genom Thomas av Aquino

12
Teologin under medeltiden

• Debatten mellan realism och nominalism
• Realism unde tidig skolastik (1200-1350)
• Allmänbegrepp existerar
• Två riktningar Thomism (dominikaner) och Scotism
  (fransiskaner)
• 3 tolkningar a) universalia hos Gud före tingen
  (Platon), b) Universalia i tingen (Aristoteles)
  coh c) Universalia efter vår varseblivning

13
Teologin under medeltiden

• Nominalism under senare skolastik
• Allmänbegrepp är en tankekonstruktion
• Två riktningar
• Den moderna vägen (Occam, Gabriel Biel) betonar
  människans ansvar och att förmågan finns att
  t.ex. Motstå synd och vända sig till Gud (Jfr.
  Pelagianism)
• Ny-augustinism, som anknyter till Augustinus
  nådelära och Guds totala dominans

14
Teologin under medeltiden

• Motreaktion mot skolastisimen
• Renässansen uppkommer på 1300-talet med
  huvudtyngdpunkt i norra Italien
• man vände sig helt mot den skolastiska stilen
  genom att ignorera den i stället mera strikt
  bibelutläggning och inriktning på den patristiska
  tidens skrifter
• Orsaker till Italien?
• A) skolastiken inte påverkat tänkandet i Italien
• B) Italien bar hela tiden med sina ruiner från
  stormaktstiden minnet från det stora romerska
  arvet här uppkommer det nyvaknade intresset för
  antiken
• C) när Konstantinopel till slut föll ledde detta
  till en utflyttning av grekisk-talande
  intellektian och det närmaste tillflyktsorten
  blev Italien.
• -reenässanshumanismen ingen enhetlig rörelse!

15
Teologin under medeltiden

• 3) Under medeltiden utvecklas sakramentsläran
  (under patristiska tiden endast korta
  reflektioner över dop och nattvard)
• Med ökad bildning behov att intellektuellt ge en
  grund för kyrkans offentliga tillbedjan
• Utvecklade teologin kring sakrament, deras antal,
  roll och betydelse i det kristna livet

16
Teologin under medeltiden

• 4) Utveckling ab nådens teologi
• Bakgrund i Augustinus, som utvecklade sin
  nådesteologi i en polemisk situation mot Pelagius
• Teologerna under denna period såg sin uppgift i
  att nu i lugn och ro utveckla nådesteologi,
  systematisera den på ett sätt som Aygustinus inte
  kunde göra, dra ut dess konsekvenser och ge den
  en stadig teologisk grund
• Denna teologiska utveckling lade grunden för
  reformationstidens teologer att bita i

17
Teologin under medeltiden

• 5) Utveckling av Mariologin
• under denna period utvecklas mer eller mindre
  djupsinniga reflektioner över syndens och
  arvsyndens väsen som utmynnar i en diskussion
  kring gudsmoder Marias roll i frälsningsförståelse
  n
• särskilt Duns Scouts utvecklar en distinkt
  mariologi och ger den en teologisk förankring
• strid mellan parter som antar att Maria var
  oberörd av arvsynd och de som motsätter sig detta
• också diskussioner om Marias roll i den kristna
  försoningstanken liksom av liknande betydelse
  som Jesus

18
Teologin under medeltiden

• Ad Fontes
• en allmän återknytning till teologins grund och
  tidiga källor följer med renässansens program
• utveckling åt skrifttolkning och intresse för
  bibelutläggning ökar igen
• utveckling av filologiska och textkritiska
  metoder
• samtidigt också en medvetenhet om att den
  latinska översättningen av skriften Vulgatan
  som spridits i stora mängder under medeltiden
  inte var så tillförlitlig ny vänding mot
  läsning på originalspråken

19
Teologin under medeltiden

• renässanshumanismens kritik av skolastiken bygger
  till en stor del på att den bygger sin teologi på
  en mycket dålig latinsk översättning av den
  heliga skriften ( Erasmus av Rotterdam)
• för att rädda teologin måste också teologins
  grund, bibeln, fås i bättre skick
• ex. läran om äktenskapets sakrament bygger på Ef.
  5 31-32 som på grekiska har ordet för mysterium,
  men i latin blivit sakrament
• ex. om mariologin Luk. 128 där Gabriel säger åt
  Maria att hon är full av nåd, medan Erasmus
  utifrån den grekiska texten påpekar att det
  handlar om att Maria är en som är favoriserad
  eller den som har fått en favör
• Erasmus gav ut den första tryckta versionen av NT
  på grekiska 1516 som gav teologer möjlighet att
  jämföra översättningar