Musklernas tid

1
Musklernas tid

• -En introduktion

2
Epoken i stora drag

• De mest betydelsefulla vapnen var spjut, svärd
  och båge.
• Vilka vapen som blir avgörande har att göra med
  beror mer på taktiska överväganden än teknisk
  utveckling.
• Trots detta sker en teknisk utveckling som man
  bör känna till

3
Teknisk utveckling
Epok
Bronsålder (3000f.kr. -1500f.kr)
Järnålder 1500 f.kr. -
Stenålder (-1500f.kr)
T.ex. båge, slunga , träklubba.
Utveckling av spjut (hårdare spets), men också
svärdet c.a. 1200 f.kr. Bättre rustningar.
T.ex. spjut, hjälm, metallrustning
Vapenteknologi
4
Assyrier och fenicier

• Assyrierna utvecklade en organisation med
  anställda militärer, vilka var bågskyttar ,
  kavalleri och infanteri
• Gjorde under 700 t. f.kr. ett ambitiöst försök
  att expandera sitt rike från nuvarande Irak mot
  nuvarande Israel.
• Förstod att utnyttja järnet för att förbättra
  rustningar och vapen.
• Använde stridsvagnar.
• Fenicierna utvecklade sjöstridskraten, som sedan
  grekerna (och främst atenarna) tog över.

5
Assyrier

• En assyrisk rustning kan visa på det
  framgångsrika konceptet.
• Mycket bra skydd Både hjälm och ansiktsmask.
• Ringbrynja, vilket ger bra skydd mot stickvapen,
  men bibehåller rörligheten.
• Ett långt svärd. (grekerna och romarna hade korta
  svärd, vad som är effektivast kan diskuteras)
• Allt var tillverkat av järn, som är mycket
  hårdare än brons.
• En liten film som handlar om den assyriska
  kampanjen i Juda rike finns här

http//www.youtube.com/watch?v9czhvcFDqmMfeature
related
6
Fenicier

• Fenicierna utvecklade ett snabbgående skepp
  avsett för sjöstrid.
• Atenarna kopierade modellen och Aten blev
  slutligen antikens främsta sjömakt.
• Modellens främsta vapen var den metallförstärkta
  rammen i dess front.
• En vanlig taktik var att med snabb fart ramma
  fiendeskeppen.

Bilden nedan är en rekonstruktion av ett atenskt
stridsfartyg
7
Grekland

• Grekerna utvecklade markstrid som byggde på två
  typer av soldater

Hoplit Tungt utrustad. Kom från överklass eller
medelklass. Notera bronsrustningen, hjälmen och
benskenorna av läder. Kortsvärdet hänger i
bältet, spjutet är det primära vapnet.
Psiloi Lätt utrustning. Kom från de lägre
klasserna. De specialiserade, t.e.x.
bågskyttarna, var ofta legosoldater.
8
Den grekiska falangen.
Huvudfalangen bestod av hopliter och psiloi kunde
användas som flankstöd och vid stridens
inledningsskede. Det var därför viktigt att det
fanns passager i falangen där de lätt rustade
psiloi kunde retirera.
9
Alexander den store

• Alexander la under sig en enorm landmassa under
  300t.f.kr.
• Visade prov på strategiska och taktiska
  färdigheter.
• Var från Makedonien.

10
Alexander den store

• Armén hade byggts upp efter grekiskt mönster.
• Falangen var huvudtruppen.
• Alexanders far, Filip, utvecklade de spjut som
  hopliterna använde och gjorde dem betydligt
  längre.
• Detta nya vapen var 6 meter långt och kallades
  för Sarissa.

En liten film som beskriver den makedonska
falangen finns här
http//www.youtube.com/watch?v8kQwMbJpBTsfeature
related
11
Alexander den store
12
Slaget vid Gaugamela
Principen är mycket enkel Alexander gör en
högerrörelse med falangen och samtidigt rusar han
med sitt tunga kavalleri mot Darius vänsterflank.
13
Slaget vid Gaugamela
För att hindra Alexander att komma runt persernas
vänsterflank skickar Darius sitt kavalleri åt
samma håll.
14
Slaget vid Gaugamela
Darius hade egentligen tänkt anfalla med sina
stridsvagnar här, där det var slät mark.
15
Slaget vid Gaugamela
Nu skickar Darius sina stridsvagnar mot falangen
som har rört sig till höger. Problemet är att
terrängen här inte är perfekt för vagnarna.
16
Slaget vid Gaugamela
Den makedonska falangen hade övat in en speciell
taktik, som gick ut på att man öppnade upp hål
bland manskapet. Hästen sprang in i hålet och
stridsvagnen kunde omringas
17
Slaget vid Gaugamela
Den makedonska falangen hade övat in en speciell
taktik, som gick ut på att man öppnade upp hål
bland manskapet. Hästen sprang in i hålet och
stridsvagnen kunde omringas
18
Slaget vid Gaugamela
Följden blev att stridsvagnarna snabbt och
effektivt kunde tillintetgöras.
Med persernas kavalleri engagerat vid
makedoniernas högerflank och stridsvagnarna borta
öppnades nu ett stort hål i den persiska linjen.
19
Slaget vid Gaugamela
Alexander är inte sen att utnyttja hålet, och med
sitt tunga kavalleri anfaller han rakt mot den
plats där kungen befinner sig.
20
Slaget vid Gaugamela
I och med att den makedonska centern hade flyttat
sig åt höger, är läget här kritiskt. Risken är
att perserna skall lyckas omringa makedonierna.
21
Slaget vid Gaugamela
Alexander har räknat med detta och placerat
trupper som kan engagera de genombrytande
persiska trupperna.