Remediering

1
Remediering

1. Verk och dokument
2. Remediering
3. Privat remediering
4. Offentlig och historisk remediering
5. Remediering som process start/mål
6. Brus

2
Text och bild

• Svårt dra en skarp gräns mellan text och bild
• Mellan- och blandformer
• Dokument med skrift är både textuella och
  grafiska
• Sammanhanget får avgöra
• Biggs skiljer mellan grafiska resp textuella
  filtyper och grafiskt resp. textuellt innehåll

• Text
• Bevarande av innehåll och/eller form.
  Mimetisk kvalitet.
• Graden av tillfört mervärde
• Bild
• Digitalfaksimil. Mimetisk kvalitet
• Bildbeskrivning dvs bildspecifika former av
  metadata

3
varför digitalisera? - medietypiska egenskaper

• pappersburen textualitet
• stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende
• en bestämd ordning
• ofta en sekvens
• gagnar intensiv läsning
• text och bild
• texten gift med bäraren(korrel. verk /
  artefakt), påverkar materialiteten
• lätt att överblicka
• svår att söka i
• indirekta länkar
• boken har en bestämd sensorisk plats i rummet

• digital textualitet
• dynamisk, föränderlig - varierande output
• möjlig att stuva om
• ofta flera sekvenser
• gagnar extensivt arbete
• text, bild, ljud, video
• texten skild från bäraren(lagring /
  presentation), påverkar materialiteten
• svår att överblicka
• lätt att söka i
• direkta, inklusiva länkar
• komprimerbar
• överförbar

4
Vad digitaliseras? Material och genrer

• handskrifter
• tryckta skrifter
• fotografier
• mikrofilmer och mikrofiche
• kartor, ritningar, planscher
• konstverk
• andra bilder
• ljud
• video
• textilier
• 3D-föremål

5
Vad digitaliseras? Innehåll och form

• vilka verk?
• vilka dokument?
• var föreligger störst behov?
• vad styr urvalet?
• kanonfrågan
• vad i materialet digitaliseras (och inte)?
• i vilken form får vi som användare tillgång till
  materialet (och inte)?

6
Vem digitaliserar?

• amatörprojekt (PR, mindre sällskap,
  privatpersoner, P2P) ?
• myndigheter
• förlag (t.ex. e-böcker)
• institutioner (ex Språkbanken) och forskare
• samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.)
• arkiv och bibliotek ?

7
Biblioteksvärlden och digitalisering

• Öka tillgängligheten (till hela dokument, delar
  av dokument, svåråtkomligt eller utspritt
  material) och användbarheten
• För forskning, undervisning, allmänhet, andra
  bibliotek
• Bevarande
• Fysiskt ömtåligt material.
• Självförstörande material
• Beståndshantering och utveckling. Underhåll och
  metadata.
• Upphovsrättskoordinator.
• Prestigeprojekt
• Kompetensutveckling

8
Biblioteksvärden och digitalisering

• Utbyggbarhet och flexibilitet
• Standarder och rekommendationer
• Minerva, MLA m fl
• XML, TEI
• Långsiktighet. Arkivbarhet. Konvertibilitet
• Plattformsoberoende (cf Touch-and-turn)
• Open-rörelser

9
Argument mot digitalisering

• Kostnader. Resurskonflikter.
• Rättsliga hinder (upphovsrätt, PUL )
• Kompetensbrister
• Tekniken omogen - slöseri
• Sliter på originalet. Kan rentav leda till att
  originalet förstörs (pga ersättningsmyten eller
  av ren nödvändighet)

10
Tidsaspekter

• När digitaliseras ett dokument?
• lämpligt för aktören
• för verket
• för syftet
• för publiken
• Just in time / Just in case
• Avslutade, pågående och öppna projekt
• Kortsiktiga och långsiktiga förfaranden

11
Rättsaspekter

• Rättsinnehavare
• Vad är upphovsrättsskyddat?
• Verkshöjd
• 70-årsregeln
• Är en digitalisering av ett fritt verk skyddat?
• PUL
• Creative Commons

12
Kostnadsaspekter

• Budgetering inom bibliotek och arkiv
• Dyrt eller billigt?
• Kostnad vs kvalitet Man får vad man betalar
  för. Kostnad vs webbutbud
• Kostnader för kompetensutveckling, lokaler o
  utrustning, digitaliseringen, lön, teknik,
  arkivering, publicering, underhåll
• Grovt 1/3 digitalisering, 1/3 metadata, 1/3
  administration o kvalitetssäkring

13
Hur går det till?

• Projekt
• Deep Sharing
• Strategier
• Verktyg
• Process ?

14
Processen I planering och input

• Planering. Budgetering. Resursbedömning.
  Omvärldsbevakning.
• Val, urval, insamling och bearbetning av
  material.
• Dokumentanalys
• Val av strategi och principer
• Val av verktyg

15
Framväxande principer

• Arkiv och leverans
• One input many outputs
• Text- respektive bilddigitalisering
• Öppna standarder
• Innehållsbeskrivande, XML-kompatibel textkodning
  TEI, EAD m m
• Samarbete

16
Processen II bearbetning

• Text- och bildfångst efterbehandling.
• Scanning och digitalfotografering
• Textkodning och annan optimering, t.ex.
  indexering.
• Format
• Test och validering
• Metadata

17
Processen III output och underhåll

• Val av medier och distributionssätt
• Publicering och distribution
• Utvärdering, dokumentation och rapportering
• Arkivering
• Underhåll och migrering
• Fortsatt verksamhet

18
Utgåvetyper

• Facsimil 3D (materiell nivå) 2D (grafisk
  nivå)
• Transkription (textuell nivå) diplomatarisk,
  moderniserad, normaliserad
• Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva,
  studieutgåva)
• Historisk-kritisk med variantapparat
• Parallellutgåva
• Synoptisk utgåva
• Genetisk utgåva
• Arkivutgåva

19
Trogen men mot vad?

• Författarens intention - men när?
• En särskild utgiven version
• De(n) text(er) som mötte publiken - men när?
• Verkets hela levnad och förändring

20
Digital utgivning

• Versionshantering och arkiv (1, 2)
• Användaranpassning (dynamik)
• Multimedialitet och multimodalitet
• Interaktivitet (1) (2)
• Sökning
• Flersekventiellt arbete (1, 2)
• Textanalys
• Uppmärkning

21
Digital utgivning

• Ett arkiv med flera utprodukter
• Virtuella samlingar
• Genetisk utgivning
• skört material
• Tillgängliggörande

22
Textkritik och TEI

• 1 ? 1 ltcorrgt, ltsicgt, ltdelgt, ltgap/gt - finns i TEI
  Lite
• Flera ? 1 textkritisk apparat finns i P4s
  additional tag set for textual criticism
• ltappgt ltrdg wit"El"gtExperience though noon
  Auctoriteelt/rdggt ltrdg wit"La"gtExperiment thogh
  noon Auctoriteelt/rdggt ltrdg wit"Ra2"gtEryment
  though none auctoritelt/rdggt lt/appgt

23
Nu och snart

• TEI som utbytesformat
• Arkiv/leverans-modellen för
• text (XML ? TXT, HTML, PDF, LIT etc)
• bild (TIFF ? JPG, PDF)
• metadata (TEI Header XML ? DC, MARC)
• Datautbyte och samnyttjande av resurser
• Kollaboration
• Från bokens sekvens till databasens modularitet
• Morphing, animationer, personalisering,
  intelligenta funktioner

24
Tre mediemodeller

• Kloning
• det är möjligt att identifiera, tyda, formulera
  och otvetydigt koda "allting" i ett dokument och
  föra över all denna information till ett annat
  dokument
• Ersättning
• ett måldokument kan ersätta ett startdokument,
  därför att det nya är i alla avseenden identiskt
  med det gamla
• Framsteg (cf Bijker 1995)