Staten, familjen och hush

1
Staten, familjen och hushållet

• Om Delrapport 1 från moderaternas
  familjepolitiska grupp, Freja-salen 2005-09-28

2
Rapporten innehåller

• Historik över familjepolitiken, med
  uppmärk-samhet på vad borgerliga regeringar
  initierat.
• Liksom (s) har de borgerliga sagt Rösta med oss
  och vi skall ge dig trygghet!, men de har ofta
  fortsatt och sagt Rösta med oss och vi skall ge
  dig möjligheter!
• Ingen genomgång av allianspartiernas
  familjepolitik.
• Inga konkreta politiska förslag.
• Verklighetsbeskrivning och diagnos av viktiga
  trender och problem för familjer och hushåll 2005.

3
Svensk familjepolitik har haft blinda fläckar
Civila samhällets bidrag till välfärd

• Familjesocial verksamhet i religiösa samfund.
• Familjesocial verksamhet i ideella föreningar.
• Socialminister Bengt Westerberg initierade
  utredningar.
• Privata transfereringar inom släkt och familj.
• Fackets, arbetsgivarnas och avtalsförsäkringarnas
  roll i familjens välfärd.
• Familjens bidrag till lösningar av sociala
  problem.
• I den enorma floran av statliga utredningar finns
  ingen med fokus på familjens roll i bekämpning av
  droger, hemlöshet, brottlighet, mm!

4
Svensk familjepolitik har haft beröringsskräckMa
rknadsnära lösningar

• I Sverige förbjöd Lex Pysslingen 1984 företag att
  driva dagis.
• Gärna sophämtning men ingen privat service som
  gäller barn (Olof Palme i debatt med Ulf Laurin
  1986)
• Jämför tyska äldrevårdsförsäkringen av år 1995
  med sin klartänkta arbetsfördelning mellan
  statsmakter, näringsliv och civilsamhälle.
• Gäller för äldre med vårdbehov av mer än 1½ tim
  per dag.
• Beslut om hemtjänst, serviceboende eller sjukvård
  görs av läkare, utförs av civilsamhälle,
  försäkringsbolag eller lokal myndighet,
  finansieras genom arbetsgivaravgift och särskild
  skatt på pensionen.
• Servicenivån kan uppgraderas genom egen
  extrabetalning.

5
Det är skillnad på familj och hushåll

• Familjen bygger på banden mellan makar,
  och/eller mellan föräldrar och barn och mellan
  syskon.
• Kärlek
• Plikter
• Livslångt föräldraskap och (långt) sambo- eller
  äktenskap
• Klenoder
• Fasta värden
• Behov av sex allt sex sker inte inom familjen,
  men utan sex ingen familj
• Exempel Kungahuset

• Hushållen bygger på praktiska arrangemang som
  möter vardagliga överlevnadsbehov.
• Ekonomi
• Bekvämligheter
• Man kommer och man går (frukostisering)
• Varor
• Pragmatiska värden
• Behov av hushållning men ingen systematisk
  vinst-maximering som i ett företag
• Exempel Hovet

6
Det är skillnad på politik för familj och hushåll

• Exempel på familjepolitikBarnbidragMödravårds-
  central

• Exempel på hushållspolitik BostadsbidragHemtjä
  nst

Den slutsats vi hoppas att allianspartierna skall
dra av vår distinktion är att de är eniga i
hushållspolitiken och är oeniga och behöver
kompromissa (eller lägga åt sidan under
mandatperioden) vissa punkter i familjepolitiken.
7
Familjens förändringKring 1900 patriarkal
kärnfamilj

• Mamma, pappa, barn, med pappan huvudsaklig
  försörjare och mamman ansvarig för barnen.
• Kärlek styr makars val av varandra, men mannen
  etablerar sig ekonomiskt innan han gifter sig.
• Familjefadern tjänar tillräckligt med pengar för
  att ta med sig hustru och barn om och när han
  flyttar till nytt jobb.
• I medelklassen, men också i arbetarklassen,
  ligger det manlig stolthet i att kunna försörja
  en familj.
• Mannen är målsman för sin hustru i juridiska och
  ekonomiska ärenden (upphävs 1920).

8
Familjens förändringKring 1950 Individualistisk
familj

• På 1950-talet avskaffas barns juridiska
  försörjningsplikt mot sina föräldrar.
• Äktenskapet börjar förlora sin särställning 5
  procent av svenska par lever som sambor.
• 2 procent av alla barn har aldrig levt med båda
  sina biologiska föräldrar.
• 5 procent av barn och ungdomar upplever att
  föräldrarna separerade eller skildes.

9
Familjens förändringKring 1950 Kvinnor
protesterar

• För stora grupper kvinnor blev den patriarkala
  kärnfamiljen en stålbur i efterkrigstidens nya
  möjligheter, livsstilar och livschanser. Buren
  innebar
• att kvinnor inte utnyttjar sin utbildning,
• att de inte tjänar egna pengar,
• att de inte har arbetskamrater.
• Radikaliseringen illustreras av ett av
  1960-talets slagord Kärleken är opium för
  kvinnorna.

10
Familjens förändringEfter 1950 Jämställdhet i
familjefrågor

• Abortlagstiftningen (1975) tillsammans med den
  moderna preventivtekniken gör att kvinnan, om hon
  vill, ensam kan kontrollera fortplantningen.
• Abort blir helt och hållet kvinnas beslut, men
  faderskapets ansvar för varje barn som föds är i
  lagen lika stort och långvarigt som moderskapets
  ansvar.

11
Familjens förändringKring 2000 Jämställd
två-försörjarfamilj

• Äktenskapet förlorar sin särställning 45 procent
  av alla barn föds i samboförhållanden, 44 procent
  i äktenskap.
• 9 procent av barnen föds i minifamiljer, dvs.
  till en ensamstående förälder som aldrig bott
  ihop med den andra föräldern, eller separerar
  innan barnet föds eller under dess första
  levnadsår.
• 25 procent av barn och ungdomar upplever att
  föräldrarna (äkta makar eller sambon) separerar
  eller skiljs.

12
Några slutsatser av forskning om
familjeförändring under 100 år

• Familjen har förändrats mer än flertalet
  institutioner (alltså mer än förvaltningar,
  bolag, kyrkor, universitet, domstolar, mm.)
• Familjen har förändrats mer i Norden än i resten
  av Europa.
• Familjen har förändrats mer i Sverige än i de
  nordiska grannländerna.
• Vi vet inte om svenska familjer leder en allmän
  utveckling eller om vi är ett ytterlighetsfall
  som kommer att närma sig medelläget för EU.

13
Föräldrars form av sammanboende
14
En ögonblicksbild17-åringars familjer
Minimifamiljer, dvs. singel förälder med ett eller flera barn. 28
Nätverksfamiljer, dvs. sambon eller gifta med barn och bonusbarn och samföräldrar. 7
Typfamiljer, dvs. där barn och båda biologiska föräldrar växt upp tillsammans åtminstone tills barnen blir vuxna. 62
Tregenerationsfamiljer, dvs. med barn, föräldrar och mor- eller farföräldrar tillsammans. 62
15
Varaktighet av äktenskap och föräldraskap

• Under 25 år efter 1970-talets sexuella frigörelse
  har ett svenskt äktenskap i snitt varat i 11 år,
  räknat som medianen av antalet år mellan
  vigselåret och upplösningsåret.
• Under perioden 1992-94 var äktenskapens
  varaktighet kortare (8½ år) men på 2000-talet kom
  den tillbaka till 11 år. Signalerar detta en ny
  trend mot varaktigare äktenskap?
• För samboföräldrar är uppbrottsfrekvensen dubbelt
  så stor som för gifta. För sambon utan barn finns
  ingen statistik.
• Den livslånga relationen mellan förälder och barn
  markeras i svensk lag av barnens laglott när en
  förälder dör.

16
Växelvis boende

• Om föräldrar lämnar varandra kan deras barns liv
  bli delat i mammas veckor och pappas veckor,
  dvs. barnen ambulerar mellan olika hushåll.
• År 2003 levde 16 procent av skilda föräldrars
  barn på det sättet siffran ökar år från år.
• Långt flera i storstäderna än övriga landet
  väljer växelvis boende.

17
Barnens situation

• Socialnämnden skall sörja för att föräldrar som
  inte är gifta erbjuds samarbetsavtal i frågor om
  barnens vårdnad, boende och umgänge. Sådant avtal
  upprättas för ca 90 procent för de barn som föds
  av icke-gifta föräldrar.
• Gemensam vårdnad anmäls för cirka sex av tio barn
  i dessa avtal, ofta växelvis boende.
• Så skapas nätverksfamiljer familj och hushåll
  överensstämmer inte för barnen.
• En pojke berättar för en annan att han har en ny
  plastpappa för mamma har en ny sambo som heter
  NN. Svaret blir Du är lycklig du. Han är bra.
  Honom har jag också haft.

18
Håll ett korrekt och historiskt perspektiv på
familjen

• Förr drabbades många barn av en förälders död,
  nu drabbas än fler barn av en förälders
  frivilliga uppbrott från hemmet. I det senare
  fallet kan man emellertid hålla kontakt trots att
  man inte bor tillsammans. Även om föräldrars
  uppbrott från hemmet genom skilsmässa ökat, har
  tre av fyra ungdomar (73 procent) inte upplevt
  varken föräldrars skilsmässa eller dödsfall.
  Föreställningen att familjen i vår tid upplösts
  och slutat att fungera för barn och ungdom gäller
  således inte för majoriteten ungdomar (Busch
  Zetterberg, 1996, s 17).

19
Hushåll

• Hushållet svarar för praktiska arrangemang för
  husrum för nattens vila, för mat och dryck,
  persedelvård, underhåll, förvaring av prylar,
  etc.
• Effektiv hantering och ransonering av hushållets
  resurser är dess övergripande mål.
• Bostaden är vanligen hushållens största tillgång.
• Äganderätt är viktig för hushåll!
• Hushållsarbete är obetalt arbete.

20
Hushållens särart

• Hushållet hanterar resurser för eget behov
  (hushållar) men drivs
• inte av maximering av vinst som företag,
• inte av maximering av den allmänna ordningen som
  förvaltningar,
• inte av maximering av stadgarnas ändamål som
  föreningar, och
• inte heller av röstmaximering och makt som
  politiska partier.

21
Hushållsnära tjänster

• Hushållens unika produktion är vila, sömn och
  annat som ingen annan kan tillverka.
• Hushållsnära tjänster är städning, tvätt,
  matlagning, hämtning och lämning av barn på
  dagis, trädgårdsarbete, mm. De kan köpas på
  marknaden men pga höga skattekilar utförs de i
  dagens Sverige mest av hushållsmedlemmarna själva
  eller av svartarbetande.
• På grund av komplicerade skatteinbetalningar och
  anställningsjuridik köps tjänsterna vitt enklast
  från ett bolag. Normalt är hushåll inte
  affärsdrivande.

22
Jämställdheten i hushållsfrågor delning av
matlagning, tvätt och städning

• Jämställda, 13 procent, mannen och kvinnan delar
  lika på matlagning, tvätt och städning.
• Semijämställda, 24 procent, delar också på alla
  tre formerna av hushållsarbete men kvinnan har
  huvudansvaret och gör mest.
• Konventionella, 36 procent, låter kvinnan göra
  allt eller mest av två sysslor och delar ungefär
  lika på den tredje som oftast är städningen.
• Patriarkala, 27 procent, låter kvinnan alltid
  göra två av de tre sysslorna och oftast eller
  alltid även den tredje. (Ahrne
  and Roman 1997)

23
Fyra varianter av jämställdhet
Jämställdfamilj Ojämställdfamilj
Jämställt hushåll Typ 1 Typ 2
Ojämställt hushåll Typ 3 Typ 4
Den jämställda familjen i det ojämställda hushållet (Typ 3) tycks vara en vanlig och seg struktur i dagens Sverige. Det kommer antagligen vara lättare att övergå till en mer fulländad jämställdhet (Typ 1) om och när det blir lättare att köpa hushållsnära tjänster och lika självklart att göra det som att köpa pizza eller annan färdiglagad mat. Den jämställda familjen i det ojämställda hushållet (Typ 3) tycks vara en vanlig och seg struktur i dagens Sverige. Det kommer antagligen vara lättare att övergå till en mer fulländad jämställdhet (Typ 1) om och när det blir lättare att köpa hushållsnära tjänster och lika självklart att göra det som att köpa pizza eller annan färdiglagad mat. Den jämställda familjen i det ojämställda hushållet (Typ 3) tycks vara en vanlig och seg struktur i dagens Sverige. Det kommer antagligen vara lättare att övergå till en mer fulländad jämställdhet (Typ 1) om och när det blir lättare att köpa hushållsnära tjänster och lika självklart att göra det som att köpa pizza eller annan färdiglagad mat.
24
Befolkningsfrågan

• I Sverige av år 1900 föddes 4,0 barn per kvinna
  1950 var antalet barn 2,1 per kvinna, och år 2000
  hade antalet sjunkit till 1,6.
• Det senare räcker inte till för att hålla
  befolkningen konstant utan invandring och ökad
  livslängd. Men det räcker att slå alla de gamla
  europeiska stormakternas födelsetal Ryssland,
  England, Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien,
  Spanien har lägre födelsetal decennierna kring
  2000 än Sverige.
• I Sydeuropa avstår unga i hög grad både från att
  vara sambo och från att vara äkta makar, och
  resultatet blir färre barn.

25
Föräldraförsäkring 1973

• Föräldraförsäkringen betalas ut till den förälder
  som tar ledigt för att sköta barn. Försäkringen
  var den första av sitt slag i världen som
  utbetalades också till pappor.
• Fokus
• att motverka trenden att tvåförsörjarfamiljen
  fick färre barn.
• att ge kvinnor en fast förankring på
  arbetsmarknaden.
• att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.

26
Socialförsäkringar för nativitet
Bas för beräkning Grundtrygghet (alla får lika bidrag) Inkomsttrygghet(ersättning för inkomstbortfall)
Antalet barn 1. Barnbidrag 2.
Föräldrars lön från förvärvsarbete när de får barn. 3. 4. Föräldraförsäkring
USAs exemption dvs. skatterabatt för barn tycks
ha haft större effekt på nativitet än det
europeiska barnbidraget.
27
Politiken för familj och hushåll i livets olika
stadier
Albertus Pictors livshjul i Härkeberga kyrka i
Uppland anknyter till en medeltida tradition om
livets faser. En spelman musicerar till
uppgången. Döden dirigerar ned-gången. Den
familjepolitiska diskussionen får inte fastna vid
småbarns-föräldrarnas problem. Familjepolitiken
gäller hela livscykeln.
28
Livets stadier och deras institutionella
inramning
Spädbarn Barn Ung-dom Ung Vuxen Medelålders Unga Äldre Åldre äldre
Lilla världen Familj Hushåll
Stora världen Utbildning Jobb, etc Frivilliga sektorn
Offentliga sektorn Service Bidrag Lagstiftning
29
Den lilla världen har blivit komplicerad och
genomborrad av arbetsmarknadsvillkor och
politiska beslut
30
Ungdom och ung vuxenSenare etablering

• Andelen 19- och 20-åringar som varken arbetar
  eller studerar har på tio år ökat från 10 till 20
  procent.
• Männens etableringsålder på arbetsmarknaden ökade
  under perioden 1990-2000 från 21 år till 26 år.
  Kvinnornas etableringsålder ökade under samma
  period från 20 till 27 år.
• 2000-talets svenskar börjar betala skatt vid en
  betydligt högre ålder än 1900-talets svenskar.
  Det påverkar statsbudgeten.

31
Ung vuxen och ung medelåldersDe desperata åren
32
Äldre medelålders och Unga äldreDe nya
bidragsmottagarna

• I Tage Erlanders välfärdsstat gick bidrag mest
  till unga som ännu inte kunde försörja sig och
  till gamla som inte längre kunde försörja sig.
• Dessutom till sjuka och arbetslösa för hjälp
  tillbaka till jobben. Socialbidrag täckte
  tillfälliga nödsituationer.
• I Göran Persons välfärdsstat finns detta kvar men
  mest pengar går nu till medelålders.
• Notera dock att i Sverige är inga bidrag eller
  avdrag knutna till familjeroller som hustru och
  hennes man. De knyts till förälder,
  hyresgäst, student, låginkomsttagare osv.

33
Medelåldern blir välfärdspopulation

• Personer i 30-39 årsåldern erhåller 2005
  transfereringar som motsvarar dubbla kostnaden
  för alla barnbidrag.
• Personer i 40-49 årsåldern erhåller också
  transfereringar som motsvarar dubbla kostnaden
  för alla barnbidrag.
• Personer i 50-59 årsåldern erhåller
  transfereringar som motsvarar tredubbla kostnaden
  för alla barnbidrag.

34
Finansministerns perspektiv
35
Framtidsperspektiv

• Anpassa livet i familj och hushåll till
  heltidsjobbeller anpassa arbetslivet till
  familjelivet och reformera arbetstider
  (moduler)
• Leva av arbete (marknadslön) eller leva på
  bidrag (medborgarlön i vardande)