Kvinnor i Hinduismen

1
Kvinnor i Hinduismen

• Katherine K. Young Hinduism.

2
Kvinnor i Hinduismen

• Katherine Young delar in Hiduismen i tre perioder
  där hon sedan följer kvinnans roll.
• 1. Den äldre perioden 1500 f.v.t. 500 f.v.t.
• 2. Den klassiska och medeltida perioden 500
  f.v.t. 1800 e.v.t.
• 3. Den moderna perioden efter 1800 e.v.t.

3
Den äldre perioden

• Ungdomlig skönhet och andra egenskaper prisades i
  de vediska texterna där det var viktigt också med
  kapaciteten att bli mor.
• Bröllopsceremonierna beskrevs i Rigveda där
  vikten av att vara jungfru vid bröllopet
  framhölls.
• Efter bröllopet framhölls kvinnans roll som
  hustru och mor. Att inte ha utbildning var ett
  tecken på hög status för en hustru till en
  brahman.
• Kvinnan tränades i vissa grundläggande ritualer i
  hemmet.
• Det finns gudinnor i vedaböckerna men de är
  relaterade till männen som moder, dotter eller
  hustru.
• Kvinnans ställning i vedisk tid var ändå relativt
  stark.

4
Forts.

• Kvinnan är oren särskilt under menstruation och
  barnafödande. Å andra sidan är hon dyrkad som en
  ren varelse som reflekterar mannens ära och
  status.
• Det hierarkiska indiska kastsystemet
  kontrollerade kvinnans sexualitet genom
  barnäktenskap, förbud för skilsmässa från
  kvinnans sida, förbud mot att änkor får gifta om
  sig, änkan blir stigmatiserad om hon inte går med
  på sati, änkebränning.

5
Hindukvinnor fick i stort sett ingen utbildning,
men verkade vara nöjda med sin roll. De fick
sin prestige från att vara gifta kvinnor.

• I Aranyaka och Upanishad-texterna började
  tendenserna till asketism, meditation och
  upplysning. Innebar att kvinnornas ställning
  försämrades. Mer beroende av männen.
• Sannyasi började bli ett ideal, som bara männen
  fick ägna sig åt.
• Kvinnans liv i tre faser 1.jungfru (ung kvinna).
  
• 2. äktenskap, 3. sati eller änka.
• Kvinnan representerade för den asketiske mannen
  allt som var förbjudet

6
Slutsatser i äldre tid vedisk etc

• Indo-europeerna förde in en starkt patriarkalisk
  struktur. Kvinnorna fick inte utbildning och
  kunde inte bli asketer.
• I Brahmana- Uanishad-texterna så lade man till
  att kvinnan blev en symbol för reinkarnationen
  och bundenheten till den.
• Kvinnan hade knappast möjlighet att nå moksha -
  befrielsen

7
Kvinnan i den klassiska och medeltida perioden
500-1800.

• Här kom att formas synen på kvinnan som gällde
  fram till den moderna tiden och i viss mån fram
  till idag.
• Kvinnans fokus ska vara på mannen som ska vara
  hennes gud. Detta kan ha byggt på att dottern
  betraktade fadern som gud och överförde det
  till mannen.
• Kvinnan var också betraktad som en gudinna,
  Lakshmi, som skulle stå för välgång i hemmet.
  Mannen var dock alltid viktigare.
• självoffer var utmärkande för kvinnans roll i
  hinduismen under denna tid. Kvinnan offrade sina
  tjänster, sin mat, sitt utseende och sin
  kapacitet att få barn till mannen (pati) i utbyte
  mot beskydd ekonomiskt och i äktenskapet allmänt.

8
Forts. kvinnan i klassisk tid.

• En kvinnas religiösa verksamhet kan
  karakteriseras som patiyoga då hon genomförde
  religiösa riter som var till fördel för hennes
  man och barn, men inte henne själv.
• Kvinnan dyrkade mannen som herre (pati) i hemmet
  och gudarna i templet också som pati. Hon kunde
  delta i utövandet av Bhakti yoga genom kärlek och
  hängivenhet
• Guden Ramas gemål Sita utgör ett ideal för den
  kvinnliga rollen. Hon är i alla lägen lojal mot
  Rama.
• Giftasåldern för kvinnan blev lägre och när hon
  gifte sig blev hon en del av mannens hushåll och
  befriade hannes egen familj från försörjnings
  plikten av den unga dottern.
• En flicka kunde inte heller komma till himlen
  (Guds närhet) utan att ha varit gift, vilket
  påskyndade giftermålen.

9
Forts. Klassisk tid

• När mannen dör har kvinnan möjlighet att begå
  sati och stiga upp på mannens begravningsbål och
  brännas till döds. Att begå sati ansågs som det
  mest hedersamma för en änka. Hon visade sin
  lojalitet in i döden.
• Änkan som inte väljer sati har en socialt mycket
  låg ställning. Hon får inte gifta om sig, men hon
  kan ägna sig åt asketiska övningar och erhålla en
  viss respekt. Generellt har hon dock en mycket
  svår situation då hon blir en börda och ett hot
  för familjen.
• En man kunde också bli en sannyasin och lämna
  kvinnan för ett liv som asket. Kvinnan blir då en
  rituell änka och får en svår roll. En del
  kvinnor kan leva med mannen i askes, men bara om
  mannen tillåter henne att tjäna honom.

10
Oberoende kvinnor

• I de högre kasterna kunde inte kvinnan ha mycket
  oberoende. Hon var hänvisad till hemmet.
• I Shudra-kasten kunde hon vara mer oberoende
  eftersom hon också behövdes i arbetet.
• I den tantriska religionen var kvinnan mera
  oberoende och accepterad och kunde t o m vara
  religiös lärare, även om hon ofta bara
  utnyttjades i sexuella ritualer. Kvinnan skulle
  dock behandlas med respekt.
• Kurtisanerna vid hoven kunde också ha en mera
  självständig position.

11
Den moderna tiden 1800-

• Kvinnan har fått en bättre ställning under den
  moderna tiden, men det går långsamt. Under
  brittiskt styre genomfördes en del reformer för
  kvinnan. Sati förbjöds på 1800-talet, men
  förekommer ibland fortfarande. Änkor fick också
  tillåtelse att gifta om sig på 1800-talet.
• Gandhi gav i sin rörelse kvinnorna en mera
  likställd roll. De hade i hans ashram en bättre
  ställning och de uppmuntrades att bilda grupper
  för att genomföra reformer för att förbättra
  kvinnans ställning ute på landsbygden.
• Det har gjorts reformer för kvinnans mer
  likställighet i den nya indiska staten 1947. Det
  ska inte förekomma någon diskriminering p g a
  kön.
• Det finns en del exempel på kvinnliga gurus idag
  och att kvinnan har större möjlighet att nå
  moksha, bl a för att hon har också möjlighet att
  studera sanskrit.
• I arbetslivet har efter Sharmas boks tillkomst
  skett en vidare utjämning i det moderna
  it-samhället där kvinnan har större möjligheter
  och en ny medelklass håller på att uppstå med
  förvärvsarbetande kvinnor.