L

1
Lär vi som vi lever? Skolforum 31 oktober
2007Bodil Jönsson, professor, Certec, LTH
2
Föreläsningens underrubrik Har
informationsteknologin förändrat oss? är
definitivt ett understatement.

• Det har den. Drastiskt. Gång på gång

3
Med konsekvenser vida större än vad som åstadkoms
av skolpolitiska beslut som t.ex.
läroplansförändringar.
4
Ytligt sett är det datorn, internet och
mobiltelefonen som i grunden ändrat
förutsättningarna för mänskligt lärande och
samspel. (Omslagsbilden nedan är från Teknikens
Värld år 1950.)
5
Mitt framför våra ögon pågår det ett
fullskaleexperiment

• Men kunskap och lärande är i allt väsentligt
• immateriella, och förändringar i dem
• är därför inte alls
• så visuella och
• kommunicerbara
• som exempelvis
• murens fall.

6
Vi har inte heller något självklart bra språk för
att beskriva det som sker.

• Jämför gärna (i överförd bemärkelse)
• den tystnadens kultur som Paulo Freire
• skrev om i Pedagogik för förtryckta.

7
Dock det finns giganter som försökt och försöker.

• Mihai Nadin och hans The civilization of
• Illiteracy är en av dem. Med beskrivning
• på vårt literata språk även om han
• säger sig önska ha haft ett annat

8
Ibland drabbas jag själv av samma misstanke som
J.M. Coetzee i Ett dåligt år

• Tänk om jag inte bara blir en annan på engelska
  och tyska än vad jag är på svenska,
• Tänk om jag kanske inte egentligen har något
  språk med vars hjälp jag kan vara jag? Detta
  accentueras nu när jag har så många distribuerade
  jag.

9
Ja, vem är det som lär sig numera är det jag
eller alla mina distribuerade jag?
10
Men alla sådana funderingar spelar mindre roll -
konsekvenserna är så stora, att det inte är
människovärdigt att avstå från att både försöka
se dem och förstå dem och handla.

• Jfr Carin Boalt Egentligen har jag nog
• aldrig brytt mig om forskning, egentligen
• har jag inte brytt mig om kunskap heller.
• Men jag har alltid brytt mig
• om kunskapens
• konsekvenser..

11
Vad skulle hända om vi alla målade upp våra
bilder (som Magritte gjorde) för att jämföra våra
föreställningar om IT-konsekvenser för lärande
och kunskap?
12
Bara för att jag började måla genom en krönika
i Datorn i utbildningen,

• har jag fått redan fått återkoppling från
• Peter Becker och via honom från
• Kjell Grede med referens till
• Hans Magnus Enzensberger.

13
Och hans berättelse om Melanchton, Zizi och
Bruno som är i allra högsta grad relevant -

• Också när man
• letar efter vad
• speciellt IT gjort
• och gör för skillnad
• (kolla gärna Mihai
• Nadins reflexioner
• om Zizi).

14
Så klart att kunskapen och lärandet nu rymmer
alltmer av

• Det situerade
• Populärkunskap också encyklopediskt
• Luciademokrati (allt och alla får vara lucia
  som på dagis)
• Rulltrappekunskap snabbt påfyllt, snabbt borta
• Kaos (och allt mindre av struktur med variation)
• Men allt detta kan vara synnerligen
• ändamålsenligt kanske ?! i en tid då allt
• ändrar sig. Snabbt.

15
Inte bara människosyn och system- och tekniksyn
hänger nära samman jfr t.ex. Per-Olof Hedvalls
licentiatuppsats. Det gör också kunskapssynen.
16
Viktigt då att individen (den odelbara) får en
chans att hänga ihop.

• Om du ser på dig själv och din kunskap
• som årsringar
• vad ser du då,
• vad blir
• helheten?

17
Om du skiljer ut det komplexa från det
komplicerade hur kan du då få sammanhang om det
inte syns vad som är ytterst eller innerst?
18
I den här föreläsningen funderar jag alltså både
på meganivåer (kunskapsutveckling hos kulturen)
och på individnivåer, på vad och på hur, på
resultat och på process.
19
Jag vet om att mycket därmed kan förefalla ytligt

• Men förändringen finns
• som en enda helhet,
• som en enda våg,
• och det jag vill få fram
• kräver ett summa-
• resonemang. Som inte
• heller jag brukar hålla
• på med till vardags.

20
(No Transcript)
21
Jag säger alltså inte som Jean-Jacques Rousseau
att I den blindes rike är den enögde kung.

• Utan drar det hela ett steg längre och
• kommer då till att I den blindes rike är
• den enögde inte kung.
• Det vill säga för att åstadkomma
• en synvända räcker det
• inte att vända sig om lite

22
Vi som är vana vid ett hierarkiskt
kunskapsbyggande skulle aldrig kunna tänka som
nedan då faller ju alltihop
23
Envist försöker vi få saker att hänga ihop och
förstå vad informationsteknologin på riktigt gör
för skillnad för både individens och kulturens
kunskap.
24
På ett sätt all skillnad i världen! Jag skall nu
fördjupa mig i ett resonemang kring fröken Edit
och Manuel Castells. Det hela finns utvecklat i
Tankekraft, Brombergs 2001 (pocket 2003).
25
Vem lyssnar och vem återkopplar nu när jag sökt
rätt på så mycket?
26
Det är som vanligt det där med konsekvenserna som
är det viktiga. Jag vill inte (som de flesta
scenarier) hoppa över ett antag att vi lyckas
vad gör då människorna?!
27
Vi har hamnat rakt in i upplysning, empowerment,
egenansvar. Antingen vi vill det eller ej
28
Vi har hamnat i skenbilder av delaktighet som
något som man kan kräva.
29
Men tilliten måste ibland få vara 100 ig.
30
Och oftast är det genomtänkta kombinationer av
tillit och delaktighet som är det som leder
framåt utan alltför tärande stress.
31
Det är så många somnu tvingas in i på tok för
stora kostymer

• Av alla kopia för kännedom
• Av alla synpunkter till mig senast på torsdag
• Genom 19 av 25(läs mer i boken Guld,
  Brombergs 2006)

32
Allt detta påverkar inte bara våra liv och
leverne utan också lärandet och
kunskaps-byggandet i hela kulturen.

• När var och en tar sin väg hur går det
• då med exempelvis begreppsbildningar,
• logiker,
• kulturarv?

33
Det är så mycket omöjligt som har möjliggjorts
och möjliggörs

• Inte bara genom teknik men inte
• heller bara genom mänskligt samspel.
• Det är kedjorna av människor och
• saker/teknik/icke-människor

34
Bruno Latour och hans mellan blir allt
viktigare och borde finnas med i alla pedagogiska
sammanhang

• Enskilda mellan
• Kollektiva mellan
• Ingen har någonsin sett en social relation
  ensam
• Technology is society made durable

35
Det är inte längre hållbart med uppdelning i
teknisk-hjälp-för-sig och mänsklig-hjälp-för
sig.Jfr t.ex. Björn Breidegard Att göra
för att förstå och Minimetern
36
Kedjorna av aktanter (människor och
icke-människor) måste få hänga samman (samma bild
igen)
37
Men TTT, Tankar Tar Tid!Och ingenting styr en
utveckling så hänsynslöst som en uppbyggd
tankeinfrastruktur.

• Därför är det genom förändringar av
• tankeinfrastrukturen som man kan
• påverka framtiden.

38
Jag har nu stått här och föreläst utifrån en
struktur som jag funderat länge på.
39
Jag har förstås haft stor hjälp av barnbarn,
gymnasielärare, vänner, kollegor.

• Valter, fotbollen och SMSandet

40
Vad tillför det Valter (och andra) att han var där

• men likväl SMSade med kompisar om skeendena hela
  tiden och nästan i realtid?

41
Vad tillför det honom (och andra) att han var där

• men likväl knappade in sig på aftonbladet.se på
  väg ut för att få veta mer om hur matchen
  varit?
• Människan lever som alltid iberättelsernas
  värld, och makten ligger hos den som har
  beskrivningsföreträde.

42
Christer Månsson, lärare på Universitetsholmens
gymnasium i Malmö, relativt ny som lärare
men med ett mångårigt förflutet i datorbranschen
har tillfört mig många träffsäkra iakttagelser.
Se Datorn i utbildningen.
43
Exempel på vad vi samtalat om

• Kodordet är att prova snarare än tänka efter
• Fokus har gått från dator till internet
• Nedladdning av musik och film är oändligt viktig
• Man kan få visa sina styrkor och slippa visa sina
  tillkortakommanden.
• Om du visste hur jag frågade efter IT-didaktik
  på Lärarhögskolan!

44
Det finns en avgrund mellan Om du visste hur jag
frågade efter IT-didaktik på Lärarhögskolan!

• och Stig Roland Rasks Unga
• nätkulturer (presenterad här i går)

45
1. Nu behövs verkligen reflexioner i
lärarutbildningar mm om t.ex.

• Hur starkt IT ändrat
• förutsättningarna i
• Vygotskijs Zone of
• Proximal Development

46
2. Hur informationsteknologin också har

• Ökat andelen flow i vardagen för
• många av oss. Som Mihaly
• Csikszentmihalyi (uttal chick-sent-me-
• high-ee) redde ut det

47
Flow är att

• Helt gå upp i något för sakens egen
• skull. Inte märka sitt jag, inte märka att
• tiden bara flyger iväg. Varje handling,
• rörelse och tanke kommer liksom av sig
• själv från den närmast föregående,
• ungefär som när man spelar jazz. Hela
• ens jag är inblandat och man använder
• allt man kan, fullt ut.

48
3. Hur IT givit Design för lärande helt andra
möjligheter

• I dag kan man komma
• långt i att utforma
• miljöer och ting
• som stöd för tanken.

49
Egna reflexioner utifrån doktorander och
studenter en del av dem hoppar liksom rakt ut.

• Långt ifrån alla kan skissa före.
• En del kan inte ens efteråt visa mig hur de
  gjorde
• Detta betyder självklart inteatt de inte kan
  komma fram till lösningar, bara att de angriper
  problem direkt och låter lösningarna utveckla
  sig med ledning av de återkopplingar de får.

50
De har alltså ett annat sätt att tänka och arbeta
och det kommer så klart att påverka den framtida
kunskapen.

• Jag har här valt att
• sätta mig som den
• utan glasögon bland
• alla glasögonprydda
• (längst till höger i en
• av de mittersta
• raderna).

51
Så klart att jag då ser något annat, så klart att
jag ställer andra frågor!

• Men det viktigaste är också här själva
• konsekvenserna kommer det nu fram
• nya ordnare, nya kunskapsstrukturerare,
• som liksom tidigare giganter hjälper till
• att (denna gång IT-baserat) strukturera
• kunskaper?

52
Tänk på hur SI-systemet påverkat oss. Och Linné,
Darwin, Harvey, fysikens alla giganter, etc.

• Vad vi nu behöver är att kunna tillåta
• oss all denna tankens mångfald utan att
• dränkas av den och utan att tappa taget
• om vare sig våra egna inre världar eller
• varandras.

53
För det krävs det förnyare.Revolutionärer.

• Som kan rensa upp i
• begreppsstrukturer så att din
• mänskliga kunskap kan
• växelverka och utvecklas
• tillsammans med andras och
• med det datorbaserade. DÅ
• kan detta bli riktigt bra!

54
Föreläsningen är slut. Jag har gett en mängd
externa referenser, här följer ytterligare några
interna som jag vill kommentera

• Datorns attraktionskraft från 1996
• Att vara universitetslärare från 1996
• Den urgamla drömmen att knäcka lärandets gåta,
  radioprogram 1999
• Den obändiga söklusten, bok från 2000, numera
  bara tillgänglig på nätet
• Information, kunskap och universitetens framtid,
  högtidstal 2002

55
Två böcker enligt nedan finns tillgängliga här på
Skolforum på C2159, Datorn i utbildningens
monter, där jag gärna signerar dem om sisådär en
kvart.

• Den ena är Guld som innehåller 62
• distinkta staccatotankar illustrerade av
• Robert Nyberg-teckningar
• (av vilka jag använt ett antal
• i föreläsningen)

56
Den andra är

• Tankekraft med resonemangen kring
• förändringarna från fröken Edit och
• sändare-mottagarkulturen över till
• sökare-återkopplarkulturen av idag.