NorFor Plan och NorFor Evaluering Maria Mehlqvist

1
NorFor Planoch NorFor EvalueringMaria
Mehlqvist Anders H GustafssonSvensk Mjölk,
oktober 2005
2
NorFor-systemet!
Dagens system

• NorFor Plan!
• Foderstatsplanering och optimering
• AAT-modellen blir grund till denna del

• NorFor Evaluering!
• Djupare utvärdering av foderstaten
• Karoline-modellen blir grund till denna del

3
NorFor-Evaluering Karoline-modellen

• Heldjursmodell unik i sitt slag
• Dynamisk modell med komplexa samband
• Har utvecklats i nordiskt forskningssamarbete,
  avslutas 2004
• Indata mycket likt NorFor Plan
• Tas i bruk i NorFor-systemet i den form forskarna
  levererar den

4
NorFor Evaluering- Användningsområde

• Kan idag inte användas för att beräkna eller
  optimera foderstater
• Specialverktyg för att
• utvärdera, t.ex. problemfoderstater
• utbilda, djupdykning i näringsfysiologi
• forska, simulera fodernedbrytning

5
NorFor Plan

• Foderstatsplanering och optimering
• Ersätter dagens system
• Utvecklat utifrån vårt nuvarande AAT/PBV-system
• Beskriver fodrets nedbrytning i olika delar av
  mag-/tarmkanalen

6
Översikt av NorFor Plan
7
(No Transcript)
8
NorFor Plan beräknar

• Fodermedlens smältbarhet
• Energitillförsel och energibalans
• AAT
• PBV
• Mängden stärkelse till tunntarmen
• Skattat foderintag
• Mängden kväve i mjölk, kött, träck och urin

9
Vad är nytt med NorFor Plan?

• Enskilda fodermedel saknar fasta energi- och
  AAT-värden
• Foderstatens näringsinnehåll varierar med
  foderintag och foderstatens sammansättning
• Nya foderfraktioner
• Samma begrepp men nya beräkningar
• Nettoenergi
• Beräkning av foderintag
• Värdering av fysisk struktur

10
Effekt av foderintag på foderstatens
AAT-värdeFoderstat med 50 kraftfoder (Volden)
11
Effekt av foderintag på foderstatens
energivärdeFoderstat med 50 kraftfoder (Volden)
12
Nya foderfraktioner

• Mer detaljerad uppdelning av protein, NDF och
  stärkelse
• Jäsningsprodukter och ammoniakkväve i ensilage
• Nedbrytningshastighet i vommen

13
Fodrets kemiska fraktionering
Aska
Råfett
Fettsyror
Restfraktion
Socker
Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart
Fermentationsprodukter
Mjölksyra Flyktiga fettsyror
Stärkelse
Råprotein
Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt
osmältbart Ammoniakbundet kväve Aminosyrainnehåll
Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart
NDF
14
Fraktionering av stärkelse, råprotein och NDF

• Löslig fraktion (s)
• - Snabbt tillgänglig för djuret
• - Försvinner från nylonpåsen vid tvättning
• Potentiellt nedbrytbar fraktion (pd)
• - Kan brytas ner i vommen
• - Mängden som bryts ner beror av
  nedbrytningshastighet och passagehastighet
• Osmältbar fraktion (i)
• - Passerar osmält genom djuret

15
Restfraktion (RestCHO)

• Består till största del av socker
• Beräknas som
• 1000 aska råprotein råfett NDF -
  stärkelse -fermentationsprodukter

16
Socker

• Ingår i RestCHO
• Ingår i energiberäkning mono- och
  disacakrider har ett lägre energiinnehåll jämfört
  med polysackarider

17
Fermentationsprodukter

• Innehåller
• - Ättiksyra
• - Mjölksyra
• - Smörsyra
• - Eventuellt myrsyra från ensileringsmedel
• Utnyttjas sämre som energikälla till vommikrober

18
Ammoniakkväve

• Råprotein och RestCHO korrigeras för
  amminiakkväve och urea i fodret
• Utan korrigering överskattas råproteinet och
  restfraktionen underskattas

19
Nedbrytning och utflöde

• Andelen vomnedbrutet foder påverkas av
  nedbrytnings- och passagehastighet
• Passagehastigheten varierar med ts-intag och
  grovfoderandel
• Nedbrytningshastigheten för NDF påverkas av
  kvoten snabba kolhydrater/Fiber

20
Mikrobernas effektivitet

• Antas vara konstant i nuvarande system
• Försök har visat att både foderintag och
  grovfoderandel har betydelse för mikrobernas
  effektivitet
• I NorFor Plan används ett kurvlinjärt samband som
  tar hänsyn till detta

21
Exempel

• Fast kraftfodergiva 7 kg ts
• Varierad ensilagegiva 5-18 kg ts
• Effektiviteten i mikrobproteinsyntesen ökar från
  152 g till 212 g mrp / kg våmsmält organisk
  substans.
• 48 g beror på ökat ts-intag och 12 g på ökat
  grf-andel

22
Mikrobiell effektivitet i foderstat med 7 kg ts
kraftfoder och varierad grovfodermängd
23
Jäsningsprodukter i ensilage

• Kan sänka foderintaget
• Utnyttjas sämre av mikroberna än kolhydrater
• Påverkar AAT-värdet

24

• Ökad mängd jäsningsprodukter från 40 till 140
  g/kg ts i ensilage
• (foderstat med vallensilage, korn och
  krf-blandning)

25
Nettoenergi

• Tar hänsyn till hur mycket av den omsättbara
  energin som kan utnyttjas för produktion
• Beror på kvoten omsättbar energi/bruttoenergi
• Samma energifaktorer som i holländska
  energisystemet

26
Foderkonsumtion i NorFor Plan

• Baserat på det danska foderintagssystemet
• Förutsätter i huvudsak fysisk reglering av
  foderintaget
• Alla fodermedel har ett fyllnadsvärde (FVL)
• Korna har en foderintagskapacitet (ICL)
• Balansering/optimering av en foderstat
• Fodrets fyllnadsvärde i balans med
  intagskapaciteten samtidigt som kons energibehov
  täcks

27
Beräkning av skattat foderintag
? TSintag ICL__
FVLtot
ICL Djurets foderintagskapacitet FVLtot
viktat fyllnadsvärde utifrån TS-andel av
alla fodermedel i foderstaten
28
Exempel beräkning av ts-intag

• Kon får (tal i parentes är FVL-värden) 35
  kraftfoder (0,22), 5 potatis (0,25), 5 halm
  (0,83) och 55 ensilage (0,49).
• Intagskapacitet ICL 6,90.
• ?TSintag ____K_______
• FFktot
• Kon kommer att kunna äta
• 6,90 / (0,220,350,250,050,830,050,49
  0,55)
• 6,90 / 0,4005 17,2 kg ts

29
Beräkning av grovfoderintag
ICL -
TSintag, grovfoder
FVLgrovfoder
Där TSi och FVLi är ts-intag och fyllnadsvärde
för kraftfoder
30
Foderstatsbalansering
MJ behov (energi)
ICLi
ts-intag


FVLG FVLK
MJG MJK
Målsätting Bestämma det förhållande mellan
grovfoder och kraftfoder som skattar intaget av
foder och samtidigt täcker djurets energibehov
31
Fodermedlens fyllnadsvärde

• Kraftfoder konstant 0,22 per kg ts
• Grovfoder beräknas utifrån
• NDF
• Smältbarhet för organsikt material
• Ammoniakkväve i ensilage
• Mjölksyra och VFA i ensilage

Baserat på finskt upptagsindex
32
Exempel på fyllnadsvärde i grovfoder
Fodermedel Fyllnadsvärde per kg ts NDF, g/kg ts
Gräs, timotej 1-2 v. före axgång 0,516 519
Ensilage, timotej/ängsvingel axgång 0,541 544
Ensilage, timotej/ängsvingel 1-2 v. efter axgång 0,617 612
Ensilage, 1a skörd 40-70 klöver 0,518 445
Majsensilage 0,458 418
Halm 0,83 820
Potatis 0,25 73
33
Djurets intagskapacitet

• Beräknas utifrån
• Ras
• Vikt vid kalvning (korrigerat till hullpoäng 3)
• Avkastningsnivå (årsavkastning)
• Laktationsnummer och laktationsstadium
• Stallsystem (uppbundet/lösdrift)
• Utfodringsmetod (separat/fullfoder)
• Separat beräkning för sinkor

34
Foderintagskapacitet genom laktationen
35
Strukturvärdering i NorFor Plan

• Värdering av foderstatens fysiska struktur
• Viktigt för bl. a god vomfunktion och att
  upprätthålla fetthalten i mjölken
• Strukturvärdet uttrycks som tuggningstid, min/kg
  ts
• Tuggningstid idisslingstid ättid
• Beräknas additivt för varje enskilt fodermedel
• Uppbyggd från det danska tyggetidssystemet

36
Fodrets struktur beror av

• NDF (fiber)
• Partikelstorlek
• Hårdhet, dvs innehåll av osmältbar fiber
  (iNDF), skillnad mellan t ex gräs med hög
  smältbarhet och halm

37
Exempel, Svensk foderstat (40 kg ECM)

• Kg ts
• Vallensilage 10
• Korn 7
• Krf-blandning 5,4
• Summa kg ts 22,4

38
Resultat, strukturvärde
NDF /ts iNDF/NDF Behandling TCL mm Tuggningstid min/kg ts
Ensilage 54 0,19 Hackat 20 75,9
Korn 19 0,36 Krossat 6 19,7
Koncentrat 29 0,34 Pelleterat 2 4
Total tuggtid för foderstaten 41 min/kg ts
39
Hur skall struktursystemet användas i NorFor Plan?

• Foderstatskontroll
• Rekommendation för tuggningstid/kg ts
  (minimumvärde)
• Kommer på sikt att integreras i modellen
• (t ex passagehastighet)

40
Foderstatsexempel i NorFor Plan
41
Exempel med vitklöverFoderstat (30 kg ECM)

• kg ts
• Ensilage gräs alt. vitklöver 10
• Korn 5,0
• Kraftfoderbl. 4,7
• Summa kg ts 19,7

42
Värden enligt nuvarande system
Timotej/ängssv. Vitklöver
RP 144 229
NDF 520 248
AAT 70 71
PBV 17 105
MJ 10,3 11,0
43
Resultat i NorFor Plan (30 kg ECM)
44
Foderstat (40 kg ECM)

• Kg ts
• Vallensilage 10
• Korn 7
• Krf-blandning 5,4
• Summa kg ts 22,4

Rp 18 av ts NDF 32 av ts Stärk. 19 av
ts Råfett 4,2 av ts MJ/kg ts 12,5 AAT/MJ 7,9
Svensk AAT och MJ
45
Resultat i NorFor Plan (40 kg ECM)
46
NorFor Plan i praktiken

• Flera nya faktorer påverkar foderstatens
  näringsinnehåll skillnader mellan
  foderstater i NorFor Plan och nuvarande system
• Skillnader beror på
• Kratfoderandel (NDF smb, mikrob-AAT)
• Nedbrytningshastighet för NDF (energi, AAT)
• Jäsningsprodukter (AAT, foderintag)
• Foderintag (energi, mikrob-AAT)

47
Sammanfattning Styrkor med NorFor Plan

• Utvecklat från vårt nuvarande system men med ny
  kunskap
• Foderstaten som helhet i fokus
• Värderingen av vall vidareutvecklad
• Bättre beskrivning av fodrets egenskaper och
  nedbrytning

48
Vad blir konsekvenserna för rådgivaren?

• Mer fokus på ämnesomsättningen hos kon
• Större möjlighet att beakta fodermedlens
  egenskaper
• Chans till bättre foderutnyttjande
• Möjlighet till fler (och i vissa fall nya)
  foderstatskontroller
• Ökat motiv till att optimera
• Ny fodertabell
• Fler parametrar på foderanalyssvaret