Str

1
Strålskyddets etiska grunder från
utilitarianism till enindivid-baserad filosofi

• Per Wikman-Svahn
• Institutionen för filosofi och teknikhistoria, KTH

2
Trender inom strålskyddet?

• Minskad betoning av ALARA (Optimering)
• Ökad betoning av individuella gränsvärden (t.ex
  dose or risk constraints)
• (se bl.a Clarke 1999, ICRP 2001, 2003, Draft ICRP
  Recommendations 2005, 2006)

3
Dessa motsvarar olika etiska system

• ALARA Utilitarianism
• Maximera nytta, minimiera skada, det kollektiva
  goda, osv.
• Individuella gränsvärden Rättigheter
• Jämlikhet, rättvisa, mänskliga rättigheter, osv.

4
Byte av etiskt synsätt?

• ICRP om de kommande rekommendationerna
• an overall shift of the ethical position from
  utilitarian values (ICRP 2001, p 117)
• based on an individual-oriented philosophy
  (ICRP 2001, p 113).

5
Vad betyder det för strålskyddet att ta
individuella rättigheter på allvar?

6
När är individen tillräckligt skyddad?

• Ett förslag
• Om risken är tillräckligt liten, då är individen
  tillräckligt skyddad
• (individen har ingen rättighet till ytterligare
  förbättrat skydd)
• Exempel
• Enbart principen om dosbegränsning och ingen
  optimering, ALARA. (OBS! Ej ICRPs förslag)

7
Vilka kriterier ska man ha för att sätta
gränsvärdet? (1)

• Ett förslag
• jämför med naturliga risker
• Exempel
• Gränsvärdet för yrkesverksamma sätts till 20
  gånger den genomsnittliga bakgrundsstrålningen
• Gränsvärdet för allmänheten sätts på samma nivå
  som den genomsnittliga bakgrundsstrålningen

8
Problem med att jämföra med naturliga risker

• Val av multiplikationsfaktor är godtycklig.
• (Varför 20 gånger? Varför inte 2 eller 200?)
• Existens av naturliga risker gör inte
  nödvändigtvis risker på den naturliga nivån
  acceptabla.
• (Ex Barnadödlighet i Sverige 1895 100/1000,
  Sverige 1999 5/1000, Sierra Leone 1999 170/1000)

9
Vilka kriterier ska man ha för att sätta
gränsvärdet? (2)

• Ett annat förslag
• jämför med risker inom andra områden
• T.ex
• gränsvärdet för yrkesverksamma sätts till en nivå
  som motsvarar den genomsnittliga risken för
  arbetsplatsolyckor inom säkra industrier

10
Problem med att jämför med risker inom andra
områden

• Det finns många olika sätt att göra jämförelsen.
• (Vilka områden skall jämföras? Vad är det som
  jämförs? Vilket mått? )
• Ur ett rättighetsperspektiv måste man ta hänsyn
  till många fler faktorer än enbart sannolikheter
  och utfall.

11
Faktorer som bör ha betydelse när man jämför
risker

• if the risk is being imposed or if it is taken
• if it is required to live with as a matter of
  public policy or if it is permissible for
  individuals to take on their own
• if the risk comes from natural phenomena or if it
  is caused by human activities
• the magnitude of individual benefits and negative
  consequences
• if the risk-taking is central for the
  individuals personal projects or life-plan
• who is creating or imposing the risk
• the degree of control over risks
• if the risk is transparent or if it is hard to
  detect or understand
• if the risk is voluntarily incurred or not.
• (från Cranor C. forthcoming(a). Toward a
  non-consequentialist approach to acceptable
  risks. in Lewens T (ed.). Philosophy and Risk.
  Routledge.)

12
Vad innebär då allt detta så här långt?

• Om vi vill skydda individens rättigheter, bör
  valet av nivå på gränsvärden ej enbart baseras på
  alltför enkla kriterier, såsom jämförelse med
  naturliga risker eller med risker inom andra
  områden.
• Valet av gränsvärde bör istället baseras på många
  olika faktorer (exempel på sådana faktorer gavs i
  listan på föregående sida).

13
Hänsyn till effektivitet

• Men man måste väl också ta hänsyn till ekonomiska
  och praktiska omständigheter?
• Vad gäller kemiska ämnen har det hävdats att
  detta är en mycket viktig faktor
• (se Roach and Rappaport 1990 But they are not
  thresholds A critical analysis of the
  documentation of threshold limit values).
• Rimligtvis behöver man ta hänsyn till ekonomiska
  realiteter, men det kan vara problematiskt.

14
Problem med att sätta gränsvärden baserat på
ekonomiska hänsynstaganden

• Rättighetsproblem Uppenbara svårigheter att
  basera gränsvärden som syftar till att skydda
  individers rättigheter på intressen för
  industrin.
• Effektivitetsproblem Om gränsvärdet baseras på
  den ekonomiskt mest känsliga industriella
  sektorn, kommer övriga sektorer att ha onödigt
  höga gränsvärden.
• (följden blir att individer får ett mycket sämre
  skydd än vad de skulle kunna ha fått)

15
Lösningar på effektivitetsproblemet

• Använd olika gränsvärden för olika
  industrisektorer och för olika arbetsprocesser
  (se Hansson 1998 Setting the Limit)
• 2. Kombinera gränsvärdet med krav på ytterligare
  förbättringar
• gt Optimering, ALARA !!!

16
Men det finns ytterligare effektivitetsproblem

• ALARA-principen är inriktad på effektivitet
• Individuella gränser för optimering (dose
  constraints) är inriktad på jämlikhet
• Detta blir problematiskt om följande gäller
• ju lägre gränsvärden, desto sämre effektivitet
  (mindre utrymme för optimering ALARA)

17
Situation A Situation B
n 10 000
Max risk 1/1000 Max risk 0.5
1/1000 Average risk 1/10 000 Average risk 4
1/10 000 Expected cancers 1 Expected cancers
4
18
Situation A Situation C
n 10 000
Max risk 1/1000 Max risk 0.9
1/1000 Average risk 1/10 000 Average risk 9
1/10 000 Expected cancers 1 Expected cancers
9
19
Konflikt mellan effektivitet och jämlikhet

• En klassisk konflikt (t.ex inom moralfilosofi och
  välfärdsekonomi)
• Vad kräver då en rättighetsbaserad etik?
• Olika svar beroende på teori.
• Ökad effektivitet kan dock vara kompatibel med en
  rättighetsbaserad etik, till exempel om den är
  till gagn för alla individer (på något sätt).

20
Vad betyder det för strålskyddet att ta
individuella rättigheter på allvar?

• Optimering, ALARA kan fortfarande vara viktigt ur
  ett rättighetsperspektiv (jag har dock inte visat
  exakt hur).
• Effektivitet och ekonomiska hänsynstaganden kan
  fortfarande spela roll, dock antagligen mindre än
  vad som förordas av utilitarism.

21
Vad betyder detta? (forts.)

• Hur man sätter gränsvärden (t.ex dose
  constraints) blir mycket viktigare från ett
  rättighetsperspektiv än från ett utilitaristiskt.
  
• Valet av gränsvärden bör därför INTE baseras på
  enkla faktorer som jämförelse med
  bakgrundsstrålningen eller med risker inom andra
  områden.
• Valet av gränsvärde bör istället bero på många
  olika faktorer (till exempel på vad individen har
  att tjäna på att bli utsatt för risken, om risken
  tas med informerat samtycke, grad av kontroll
  osv).