Under de senaste decennierna har Sverige f

1
Under de senaste decenniernahar Sverige
förändratsi sina grundvalar.

2
Slagorden har varit

• Mångfald och valfrihet
• Fri marknad och konkurrens
• Utveckling och tillväxt
• Riv gränserna

3
I realpolitik har det betytt

• Avreglering
• Bolagisering
• Konkurrensutsättning
• Privatiseringav verksamheter och tillgångar
  inom kommun, landsting och stat.

4
I Sverige har

• Elförsörjning, tele-, post- och tågtrafik
  avreglerats
• Statliga verk och kommunala verksamheter blivit
  aktiebolag
• Vård-, skola- och omsorgsverksamheter börjat
  upphandlas enligt marknadsprinciper
• Bostäder och verksamheter sålts till privata
  företag

5
Det är en stor omvälvning, och vi börjar nu kunna
utvärdera resultatet. Har vi fått utveckling
och tillväxt inom det som tidigare hette den
offentliga sektorn? Har konkurrensen och
marknaden drivit fram lägre priser och högre
kvalitét?
6
Vad tycker du?Hur ser det ut i din kommun?Hur
har det här påverkat dig, din familj, dina
arbetskamrater, dina vänner?
7
SEKO - fackförbundet för service och
kommunikation har sammanfattat avregleringarnas
effekt för egen del

• Försämringar i personaltäthet, arbetsmiljö,
  anställningstrygghet och inflytande (spårtrafik)
• Eftersatt underhåll och ökade driftstörningar
  (spårtrafik och energi)
• Ökad ägarkoncentration (energi)
• Tim- och visstidsanställningar har ökat (post)
• Otrygghet av ständiga förändringar i företagen
  (tele)

8
Och hur gick det med priserna ?
9
Bolagiseringen

• Det är enklare att sälja ett bolag än ett
  statligt verk
• Företagsledningarna har skaffat sig
  "marknads-mässiga löner

10
Konkurrensutsättning - en diskussion

• Privata skolor, skolpeng men fortsatt kommunalt
  ansvar.
• Äldreomsorg utauktionerad till lägstbjudande.
• Personaltäthet och arbetstakt i förhållande till
  vinst och arbetsmiljö.
• Osv...

11
Beställar/utförar systemet.

• Den kommunala inköps- och kontrollbyråkratin
  växer
• De som vill ha uppdragen måste satsa allt mer på
  marknadsföring
• Tror någon att det därmed blir mer resurser över
  till själva jobbet?

12
Privatiseringar

• Är det ansvarsfullt att sälja verksamheter och
  resurser som är livsviktiga för samhället och
  alla dess medborgare till privata vinstdrivna
  företag?
• Vattenförsörjning
• Akutsjukvård
• Vad händer om företagen läggs ner? Blir uppköpta?
  Tröttnar? Vill ha mer betalt?

13
Ett avgörande komplement - åtstramningspolitiken

• Besparingar och nedskärningar inom kommuner,
  landsting och stat.
• Sänkta skatter

14
Vi brukar kalla denna politik för nyliberal.

• Den är inte unik för Sverige (även om vi i många
  avseenden befunnit oss i första ledet)
• Den är globalt helt dominerande.
• Naturligt nog är det de fattiga länderna som
  hittills drabbats hårdast - Latinamerika, Afrika
  och delar av Asien.

15
Med vad tycker egentligen medborgarna?

• SEKO lät lät SIFO göra en undersökning bland 1000
  slumpvis utvalda personer
• Vad tycker du om avregleringen?
• Mycket bra 3
• Ganska bra 30
• Ganska dålig 36
• Mycket dålig 24
• Tveksam, vet ej 7

16
Det är uppenbart att Svenskt Näringsliv, ledande
politiker och dominerande media har en annan
uppfattning om hur ett välfärdssamhälle ska
fungera, än de vanliga medborgarna

17
Beror detta på att folk inte förstår sitt eget
bästa.Eller beror det på att det finns en
verklig intressemotsättning?
18
Det hela handlar om makt

• Välfärd är till slut en fråga om fördelningen av
  samhällets resurser
• Fördelningen styrs av maktförhållandena
• Kontroll över och ägande av samhällets resurser
  är basen för denna makt

19
Kriserna skapade välfärdsekonomin

• Eftersom den fria marknadsekomin under förra
  seklet och fram till 30-talet skapade regelbundna
  kriser och sammanbrott byggdes det vi kallar
  välfärdsekonomin upp vid tiden kring andra
  världskriget (Keynesianism).
• Kapitalismen skulle kontrolleras och
  regleras.

20
Den klassiska välfärdsekonomin

• Politisk styrning (Bretton Woods-politiken)
• Kapitalkontroll och fasta växlingskurser
• Trygghetssystem och välfärdstjänster
• Infrastruktur
• Omfördelande marknadsingrepp (t.ex
  bostadspolitik)
• Demokratisering

21
Den klassiska välfärdsekonomin

• var framför allt ett resultat av social kamp
  och en stark arbetarrörelse. Den fick stöd av
  socialliberala borgerliga grupper och kapitalets
  rädsla för kommunismen och accepterades av alla
  ledande nationer

22
Det högt utvecklade välfärdssamhället

• baserades på folklig mobilisering,
  konfrontation med motståndaren och det faktum att
  en stor del av ekonomin togs bort från marknaden
  och istället kom att styras av demokratiskt valda
  politiker.

23
Att tygla marknadskrafterna
24
Kvinnornas välfärdssamhälle

• Omsorgsarbetet socialiseras
• Kvinnornas intåg i arbetslivet
• Lika rättigheter
• Ekonomisk frigörelse

25
Välfärdsssamhället representerar ett av de
största framstegen i den moderna mänsklighetens
historia.Varför angrips det av starka krafter i
dagens samhälle?
26
Den nyliberala vändpunkten

• 1970-talet Kris i världsekonomin
• Slut på de ekonomiska regleringarna
• Marknadskrafterna på offensiven
• Fria kapitalrörelser och fri handel
• Flytande växelkurser
• Ideologiernas död och historiens slut

27
Den nyliberala offensiven
28
Den nyliberala offensiven
29
Den nyliberala offensiven
30
Den nyliberala offensiven
31
Den nyliberala offensiven
32
Den nyliberala offensiven
Minskad offentlig sektor
33
Den nyliberala offensiven
Angrepp på arbetsrätten
Minskad offentlig sektor
34
Den nyliberala offensiven är global, nationell
och lokal

• Globalt har det handlat om finanskapitalets och
  de transnationella företagens frihet
• Nationellt har det handlat om avreglering, sänkta
  skatter och privatisering
• Lokalt har det handlat om privatisering och
  konkurrensutsättning av välfärden.

35
Finanskapitalets roll
12000
10000
8000
6000
4000
2000
Mrd. kr
0
36
De transnationella företagen

• 51 av värdens 100 största ekonomier är bolag
• De 200 största svarar för 25 av världens BNP
• De 20 största bolagen är större än de 80
  fattigaste länderna
• Flyttar produktionen mer är någonsin tidigare
• Slår sig samman
• Stöds av WTO, IMF och Världsbanken

37
Det pågår en omfördelningskamp av makt och
resurser

• offentligt gt privat
• arbete gt kapital
• fattiga gt rika

38
Välfärdsamhället är satt under press
Välfärdssamhället
39
Skattekonkurrens inom EU

• Från 1981 til 1994 sjönk den genomsnittliga
  effektiva skattesatsen på kapital- och
  förvärvsintäkter från 50 till 35
• Under samma period ökade den genomsnittliga
  skattesatsen på arbetsinkomster från 35 till 41

40
Privatiseringsvågen
Mrd
Källa OECD
41
Den offentliga konsumtionens andel av BNP

• Under perioden 1981-2002 har den
• Minskat i hela EU med ca 2 i genomsnitt
• Minskat med ca 4 i Sverige
• Den offentliga konsumtionen är i första hand
  tjänsteproduktion vård, skola, omsorg, polis,
  rättsväsende, förvaltning

42
Offentliga och privata tjänster - Sverige

• Tjänster kan inte rationaliseras på samma sätt
  som varuproduktion. Därför blir de dyrare,
  relativt sett.
• Privata tjänster har ökat mycket mer i pris än
  offentliga.
• Den offentliga delen av den totala
  tjänsteproduktionen har minskat från 39 till 29
  mellan 1980 och 2000

43
Exempel skolan - Sverige

• Kostnaderna för grund- och gymnasieskolan har
  minskat från ca 4,8 av BNP 1980 till ca 3,9
  2000.
• Det handlar om ca 20 miljarder varje år
• Alternativt 40.000 lärartjänster

44
Exempel vården

• Under 80- och 90-talet satsade EU-länderna i
  stort sett oförändrad andel av BNP på vården
• Under motsvarande period minskade Sverige sin
  satsning med 1-1,5, eller ca 40.000 anställda.
• I Sverige kostar vården ca 8 av BNP, i
  privatvårdens förlovade land USA ca 13

45
Exempel investeringar

• Mellan 1993-2003 ökade de kommunala
  investeringarna från ca 30 till ca 35
  miljarder/år
• De statliga ökade från ca 25 till ca 35.
• De privata ökade från ca 190 till 320.
• Hur står det till med underhållet av våra
  skolor och sjukhus?

46
Statsbudgeten

• Nedskärningarna har styrts med utgiftstak och
  balanskrav.
• Strävan till budgetöverskott, att samla i
  ladorna har inneburit att man samtidigt låtit
  ladans tak och väggar förfalla. För att inte tala
  om insamlingspersonalen.
• I stället för att anställa förskollärare, lärare
  och sjukvårdspersonal för att höja kvalitén på
  tjänsterna och minska pressen har man valt att
  betala a-kassa, arbetsmarknadsstöd och sjuklöner.

47
Vad vi ser är en konsekvent försämring av vår
gemensamma välfärdDet bäddar för ovilja att
betala skattvad får vi för pengarna
egentligenDet bäddar för privata initiativ
48
Sjukvården - nästa stora privatiseringsprojekt

• Åtstramningar och nedläggningar
• Ideologisk offensiv
• Capio m.fl trycker på
• Stopplagen urholkas

49
Arbetsgivarnas offensiv

• Flexibilitet som huvudstrategi
• Arbetsrätten undergrävs
• Angrepp på 40-timmarsveckan
• Arbetsmiljölagen angrips
• Individuella anställningskontrakt
• Out-sourcing, uppslittring
• Tjänstehandelsdirektivet

50
Brutalisering av arbetslivet

• Dramatisk ökning av förtidspensionering
• Starkt ökande arbetspress
• Kraftig ökning av yrkesskadorna
• Ökad yttre styrning av arbetstempot
• Utbrändhet
• Mer deltid

51
Utslagningsmekanismen
52
Våldsamma vinstökningar i storföretagen

• Bra försäljnnig, ökad produktivitet, svag
  löneutveckling och låga skatter har gett de stora
  börsnoterade företagen kraftigt ökade vinster.
• I november 2004 hade de stora börsnoterade
  svenska företagen 144 miljarder i kassan, pengar
  som de inte riktigt visste vad de skulle användas
  till.Dagens Industri onsd 8/12 2004
• Däremot räknar de inte med att anställa speciellt
  många fler människor

53
Sammanfattning

• Avreglering och utförsäljning av offentlig
  verksamhet har blivit ett misslyckande, sett ur
  ett medborgarperspektiv
• Välfärdstjänster förvandlas till handelsvaror
• Privat rikedom och offentlig fattigdom växer fram
  sida vid sida
• Hela välfärdssystemetoch arbetsrätten angrips

54
Utmaningen - utveckla en defensiv som så
småningom kan vändas till en offensiv !

• Skingra de ideologiska dimridåerna
• Ta fram fakta och verklighet
• Formulera gemensamma krav
• Skapa breda allianser och mobiliseringar
• Påverka det politiska systemet
• Utveckla och fördjupa demokratin

55
Upprop för rättvisa och gemensam välfärd

• Initiativtagare
• Attac Malmö SEKO Skåne Miljöförbundet Jordens
  Vänner Malmö-Lund Sv. Transportarbetareförbundet
  avd. 12
• Följande riksorganisationer har ställt sig bakom
  uppropet
• Attac Sverige SEKO Facket för service och
  kommunikationHandelsanställdas Förbund Svenska
  ByggnadsarbetareförbundetMiljöförbundet Jordens
  Vänner Synskadades Riksförbund Chilenska
  Riksförbundet Framtiden i Våra Händer
• samt en mängd lokala organisationer
  t.exLO-distriktet i Skåne Sv.
  Transportarbetareförbundet avd. 18 och 55SEKO
  Stockholm Malmö Lokala Samordning av SAC
  Föreningen Ordfront Malmö-LundAlternativ Stad
  SKTF Stockholms stad Stockholms
  Hamnarbetarefackförening Paraplyorganisationen
  Respekt, Rosengård, Malmö Globalisering
  underifrån, StockholmOvanSiljan lokalavdelning i
  JAK Medlemsbank Svensk socialpolitisk förening,
  Umeå

56
Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven
i korthet

• Omedelbart stopp för ytterligare avregleringar
  och privatiseringar.
• Den gemensamma offentliga sektorn ska utvecklas
• Ökat personal- och brukarinflytande inom den
  offentliga sektorn
• Samhället ska ställa sociala krav vid upphandling
  av varor och tjänster
• Grundläggande välfärdstjänster som utbildning,
  vård, omsorg och vatten ska undantas från
  tjänstehandelsavtalet GATS

57
Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven

• Vi kräver ett omedelbart stopp för ytterligare
  avregleringar och privatiseringar. Vi accepterar
  därmed inte att våra sjukhus eller
  VA-anläggningar ska kunna överlåtas i privat
  regi.
• Vi kräver att den gemensamma offentliga sektorn
  utvecklas, d v s att vård, skola, omsorg, el- och
  vattenförsörjning, post, telekom och tågtrafik
  ingår i en långsiktig samhällsplanering som
  grundar sig på jämlik och trygg tillgång, hög
  kvalitet, miljöhänsyn och rimliga arbetsvillkor.
• Vi välkomnar den nytillsatta statliga utredningen
  som ska granska avregleringarna. Vi förutsätter
  att den belyser konsekvenserna vad gäller jämlik
  och trygg tillgång, hög kvalitet, miljöhänsyn och
  arbetsvillkor. Privatiserad samhällsservice som
  misslyckats i dessa avseenden ska återföras i
  samhällets regi.
• Vi vill vitalisera den gemensamma välfärden genom
  ett ökat personal- och brukarinflytande inom den
  offentliga sektorn och genom exempelvis föräldra-
  och personalkooperativ som driver verksamhet utan
  vinstintresse.

58
Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven

• Vi kräver att Sverige ratificerar ILO-konvention
  94 som innebär att kontrakt för offentlig
  upphandling ska fastställa löner, arbetstid och
  andra arbetsvillkor i enlighet med gällande
  kollektivavtal. Samhället ska ställa sociala krav
  vid upphandling av varor och tjänster.
• Vi kräver att grundläggande välfärdstjänster som
  utbildning, vård, omsorg och vatten ska undantas
  från tjänstehandelsavtalet GATS inom
  Världshandelsorganisationen WTO.
• Vi kräver att den svenska regeringen inom EU,
  WTO, Världsbanken, IMF och FN aktivt verkar för
  att den nyliberala linjen med privatiseringar och
  avregleringar överges.
• Vi vill leva i ett land och i en värld där alla
  medborgare garanteras grundläggande mänskliga
  rättigheter och en demokratisk, rättvis och
  ekologiskt hållbar utveckling.

59
En motmakt måste skapas mot den nyliberala
politiken

• Genom mobilisering underifrån
• med fackföreningarna
• och organisationerna
• och alla de medborgare som inser att nu måste
  något göras

60
Inspiration Norge

• For velferdsstaten
• Trondheim2003 -trenden vänder när LO tar täten i
  en mobilisering mot nyliberal politik
• LO Oslo, Attac og For velferdsstaten bildar
  allians mot marknadsliberalismen inför
  stortingsvalet 2005.

61
Regeringen säger att den offentliga sektorns
andel av BNP kommer att fortsätta att sjunka de
kommande åren.
62
Vi säger att det är helt fel.Vår gemensamma
sektors andel ska öka i stället!

• Vi ska investera i framtiden - i skola, vård
  och omsorg.Det är det enda förnuftiga, även
  ekonomiskt.

63
De nyliberala ideologin och politiken måste
förpassas tillbaka till den historiens sophög där
den på egna meriter hamnade redan för 70 år sedan!