Intern redovisning f

1
Intern redovisning förplanering och uppföljning

• VÄLKOMMEN!
• till
• Föreläsning 2 (Kalkylering)
• ( 9/3 Litteratur till idag Kapitel 5-8, 11 och
  12)
• Ekonomistyrning genom
• Resultatplanering, Täckningsbidrag, (Pristeori)
• Produktkalkylering (Period, Pålägg , Order)
• (Investeringskalkylering)
• Övning Period-, Påläggskalkyl, kalkyler i
  handels - och tjänsteföretag,
  Bidragskalkylerig
• Utdelning övningsuppgifter till 15/3 (a,b)
• (Ö 21 27 samt Ö 31, 32 samt 35)

2
Vad är det för företag?

• Tjänsteföretag?
• Handelsföretag?
• Tillverkande?
• Annan form?
• Stort, litet?
• Organisationstanke?

3
VIKTIGT! Resultatpåverkan eller
likviditetspåverkan!

• Resultatplanering/kalkylering i olika företag
• INTÄKTER och KOSTNADER!
• Bidragskalkyler, täckningsbidrag och break-
  even
• Självkostnader (TVK, SVK) varför och hur?
• Periodkalkyl när och hur?
• Påläggskalkyl när och hur?
• Orderkalkyl när och hur?
• Investeringsplanering BETALNINGSFLÖDET!

4
TOTALANALYS

• Break- even
• Kritisk omsättning
• Säkerhetsmarginal
• Kritisk volym

5
BIDRAGSKALKYL

• Täckningsbidrag
• Täckningsgrad
• Kritisk volym
• Kritisk omsättning

6
Till vad kan bidragskalkylen användas?

• Vad är det lägsta pris vi kan sätta på kort sikt?
• Vilket lägsta pris skall vi ange i ett anbud?
• Vilket är det lägsta pris vi får ange?
• Vilken produkt skall vi välja om vi har
  begränsningar i produktionen?
• Ska man helt inställa produktionen på kort sikt?
• Ska man komplettera produktionen med nya
  produkter?

7
Särkostnader är kostnader som skulle bortfalla om
ett visst produktslag inte tillverkas eller för
ett produktslag som nu ej ingår i sortimentet men
planeras ingå i sortimentet blir dess
särkostnader de kostnader som beräknas tillkomma.

• direkt material
• ibland direkt lön
• emballage
• provision

Exempel på vanliga särkostnader
8
FORMELN generellt

• Särintäkter
• - Rörliga särkostnader
• (- Fasta särkostnader)
• Täckningsbidrag
• - Fasta samkostnader
• Resultat
• TB i relation till Särintäkten TG

Täckningsbidrag kallas så för att produkten
lämnar ett bidrag för att täcka företagets
samkostnader.
9
BIDRAGSKALKYLEN per st

• Särintäkt per enhet (Pris/enhet)
• - Rörliga särkostnader per enhet (RK/enhet)
• Täckningsbidrag per enhet (TB/enhet)
• TG TB i relation till särintäkten
• TB per enhet/Särintäkt per enhet

Täckningsbidrag kallas så för att produkten
lämnar ett bidrag för att täcka företagets
samkostnader.
10
Täckningsgrad totalt eller per st
Täckningsgrad (TG) Totalt Täckningsbidrag (TTB)
/ Omsättning (uttryckt i
) alternativt TG TB/st /Pris
11
Hur vet vi om ett visst bidrag till företaget som
helhetär tillräckligt? En utökad formel.
Särintäkter - Särkostnader Täckningsbidrag
- Samkostnader Kalkylmässigt
nettoresultat bokföringsmässiga
merintäkter -bokföringsmässiga merkostnader Resul
tat efter finansnetto
Bidrag från olika produktslag måste totalt täcka
för produktslagen tillsammans uppkomna
samkostnader, inklusive räntor på eget kapital.
Eventuell övertäckning blir KALKYLMÄSSIGT
NETTORESULTAT.
12
Samkostnader är kostnader som inte bortfaller vid
ett eventuellt beslut
Vanliga exempel på samkostnader

• Tjänstemannalöner
• Kapitalkostnader
• Kapacitetskostnader

13
Det totala bidraget kan också ställas i relation
till de totala (fasta och gemensamma) kostnaderna
för att upprätthålla en viss kapacitet. Kvoten
kallas ibland kapacitetsgrad. Den anger hur väl
kapacitetskostnaderna (samkostnaderna)
täcks. Formeln Täckningsbidrag x
100 Samkostander
Kapacitetsgrad
14
En annan möjlighet är att jämföra med särskilt
uppställda bidragskrav. Dessa kan formuleras på
olika sätt. Avgörande är vad man i företaget
upplever vara dess trånga sektion. Om en viss
tillverkningsprocess begränsar utbudet kan t ex
krav ställas på ett visst bidrag per timme.I
andra fall kan det gälla att nå ett visst bidrag
per ton råvara.Om begränsningen ej ligger på
resurssidan utan i försäljningen kan krav ställas
på visst bidrag i procent av särkostnader eller i
procent av omsättningen.Det sistnämnda utgör då
krav på viss täckningsgrad
Speciella bidragskrav vid begränsningar
15
Jämförelse självkostnadskalkyl och bidragskalkyl.
Självkostnadskalkyl
Bidragskalkyl

• Approximerar kostnaden
• Underlag för internpriser
• Underlag för kontroll
• - Kostnadsfördelningar som kan missleda
• - Påläggen inget uttryck för resursers verkliga
  värden
• - Ingen marknadsanpassning av priser inget
  incitament för nya produkter
• - Betydelsen av hög beläggning av fasta resurser
  underskattas

• Ger minimigränser för priser
• Ger incitament för kund- och resultat ansvar
• Ständig marknadsanpassning av priser, nya
  projekt
• - Ingen bestämning av alternativkostnader
• - Tendens till volymsjuka
• - Främst kortsiktiga förhållande beaktas och
  långsiktiga konsekvenser negligeras.
• Underskattar särkostnader

16
EXEMPEL

• TOTALANALYS

17
FÖRETAGET

• Ett företag tillverkar snowboards som säljs för
  3000 kr/st /exkl mvs). Tillverkningen sker
  manuellt med mycket direkt arbetskraft.
• P.g.a. detta är de rörliga kostnaderna höga och
  uppgår till 900 kr/st.
• (3 tim/ st)
• Förra året sålde företaget 5.000 st. med följande
  resultat /st
• Försäljning (5.000 st) 15.000 000 3000
• Rörliga kostnader (särkostnad) 4.500 000 900
• Bidrag 10.500 000 2100
• TG 70
• Fasta kostnader (Samkostnad) 8.500 000
• Resultat 2.000 000

18
NollpunktsanalysQ FK/TB per st

• Beräkna Break-even (Kritisk punkt eller
  Nollpunkten, Kritisk volym)
• 3000 900 2 100 (TG 2 100/3000 70)
• FK/ TB /st 8.500 000/2 100 4.048 st
• Om de rörliga kostnaderna ökar med 300 kr/st
• (1 tim) och priset är oförändrat, vad blir det
  nya täckningsbidraget, täckningsgraden och
  kritisk volym?
• 3000 1200 1 800 (TG 1 800/3 000 60 )
• FK/TB/st 8.500.000/1 800 4.723 st

19
Kritisk omsättningFK/TG

• TG x Omsättning TTB
• TTB FK (vid 0-punkten)
• TG x Kritisk omsättning FK
• Kritiks omsättning 8.500 000/ 60 14 166 tkr
• Med förutsättningarna i (2), hur många styck
  måste säljas för att nå samma resultat som ovan
  (2.000 000) och vilken omsättning blir det?
• 2.000 000 (3000 1 200) x q 8.500 000
  5.833 st
• Omsättning 5 833 x 3 000 17.500 000
• Rörliga kostnader 5 833 x 1 200 7.000 000
• Bidrag 5 833 x 1 800 10.500 000
• Fasta kostnader 8.500 000
• RESULTAT 2.000 000

20
Periodkalkyl eller orderkalkyl?

• Periodkalkylen (divisions-respektive
  ekvivalentmetoden) används när kalkylobjekten är
  identiska och för en viss period
• Orderkalkylen (för kund, order, projekt mm
  oberoende av tidsperioden) samt på olika nivåer
  med ex stegkalkyl

21
Produktkalkylering

• Periodkalkyl (divisionskalkyl, normalkalkyl och
  ekvivalentkalkyl)
• Rörliga och Fasta kostnader
• Volymer, priser
• När man ska beräkna självkostnader per st för en
  viss period (i en viss process)
• (Denna kalkylform kallas ibland därför
  processkalkyl)

22
Produktkalkylering

• Påläggskalkylering i tillverkande företag
• Kostnadsslag, kostnadsbärare,
  kostnadsställen
• Påläggsbas och Påläggssats
• Direkt och (indirekta) Omkostnader
• När man ska beräkna självkostnaden per st på
  olika produkter, beroende på hur omkostnaderna
  ska fördelas på dem

23
Arbetsgången vid påläggskalkyl

• 1 Bestäm direkta kostnader
• 2 Gruppera omkostnaderna i poster
• 3 Välj fördelningsnycklar
• 4 Beräkna påläggsbaser och påläggssatser
• 5 Fördela omkostnaderna till kalkylobjekten
  (produkterna)
• 6 Beräkna självkostnaden för respektive produkt

24
Produktkalkylering

• Kalkylering i handels och tjänsteföretag
• Orderkalkylering (en form av påläggskalkyl)
• Begreppen som egentligen ska användas här är
• de särkostnader som orderna har och de
  samkostnader som ska fördelas på ordern. I
  realiteten används begreppen som vid övrig
  påläggskalkyl d v s direkta kostnader och
  omkostnader.
• Vid orderkalkylering används antingen
  påläggsmetoden eller den sk ABC metoden.
• När man ska beräkna självkostnaden för att kunna
  bestämma pris på en viss produkt eller tjänst
  (och ofta för en viss kundorder)

25
Övningsexempel SVK

• PERIOD
• PÅLÄGG
• ORDER