Donation av organ och v

1

• Donation av organ och vävnader

Ett utbildningspaket att använda för
sjukvårdspersonal
2
Historik

• 1953 första hornhinnetransplantationen i Sverige,
  1964 första njurtransplantationen, 1984 första
  levertransplantationen samt första
  hjärttransplantationen (med ett engelskt hjärta)
• 1988 ny lag för fastställandet av människans död
  hjärndödsbegreppet - som möjliggjorde donation
  av organ från donatorer med pågående cirkulation
• Första Transplantationskoordinatorerna började
  arbeta på 80-talet
• 1996 ny transplantationslag (SOSFS1995831)
• Krav på samtycke för vävnadsdonation
• Förmodat samtycke när den avlidnes vilja är okänd
• Donationsregistret inrättas vid Socialstyrelsen
• 2002 2005 nationella projektet Livsviktigt
• Anmäla till Donationsregistret via webben, öka
  medvetenheten om donation ute i samhället
• 2004 Transplantationer räddar liv, statlig
  utredning, socialminister Lars Engqvist

3
forts. Historik

• 2005 Donationsrådet inrättas, ny lag om
  donationsansvarig läkare och sjuksköterska
• 2008 Ny lag för kvalitets- och säkerhetshantering
  av vävnader och celler (grundat på EU-direktiv
  för vävnader 2006)
• 2008 Ny föreskrift för vävnadsinrättningar (SOSFS
  200824)
• 2010 Socialstyrelsen får ansvar för
  donationsfrämjande åtgärder - organ och vävnader
  - Donationsrådet inrättas som rådgivande råd till
  Socialstyrelsen
• 2010 Ny föreskrift Donation och tillvaratagande
  av organ, vävnader och celler (SOSFS 200930)
• 2010 EU-direktiv för organ, medlemsländerna ska
  senast 27 augusti 2012 införliva de nya reglerna
  i sin nationella lagstiftning (arbete pågår för
  att ta fram förslag till ny lag och ny
  föreskrift)
• 2011 Nationell handlingsplan antas av SKL för
  donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisati
  onen 2011-2013 (organ, blod, vävnader och
  könsceller) ? SKL övertar Donationsrådets
  utbildningar fr.o.m. 2012

4
Vad kan man donera?

• Vävnader
• Hjärtklaffar
• Hornhinnor
• Hud
• Benvävnad
• Hörselben

• Organ
• Hjärta
• Lungor
• Lever
• Njurar
• Bukspottskörtel
• Tarm

5
Vem kan donera sina organ?

• Alla som avlider under respiratorvård på IVA där
  total hjärninfarkt fastställts med hjälp av
  direkta kriterier, och där det finns en medicinsk
  lämplighet som organdonator (kontakt med
  transplantationskoordinator nödvändig)
• Det finns inga åldersgränser och inga
  kontraindikationer utan enbart riskgrupper
• ex risk för överföring av allvarlig sjukdom till
  mottagaren

Kontakta alltid jourhavande transplantationskoord
inator för den medicinska bedömningen (grundas
på tänkbara mottagare)
6
Vem kan donera sina vävnader?

• Alla som avlider oavsett ålder
• Det finns få kontraindikationer

Kontakta alltid jourhavande vävnadskoordinator
för den medicinska bedömningen
7
Orsaker till total hjärninfarkt

• Den vanligaste orsaken (ca 70) till total
  hjärninfarkt är en spontan intrakraniell
  blödning
• Andra orsaker kan vara trauma, hjärtstopp,
  drunkning, förgiftningar, hjärnhinneinflammation,
  hängning etc.

8

• Fakta - organ

9
Antal avlidna organdonatorer i Sverige
Källa Transplantationsenheterna
10
Antal organdonatorer per miljon invånare i Europa
2011
Källa Newsletter Transplant 2012
11
Möjliga organdonatorer i Sverige

• Socialstyrelsen gör årligen sedan 2008 en
  sammanställning av antalet möjliga organdonatorer
  i Sverige som publiceras i form av en rapport
• En möjlig donator är en avliden
  intensivvårdspatient med pågående
  respiratorbehandling där total hjärninfarkt
  fastställts, och den avlidne identifierats som
  medicinskt lämplig för organdonation
• Av de 3 500 patienter som avlider per år på IVA
  beräknas ca 200-225vara medicinskt möjliga som
  organdonatorer ( möjliga donatorer)

12
Antal organtransplantationer 2012
398
153
Källa Transplantationsenheterna/Scandiatransplan
t
13
Behov av organtransplantation kan bland annat
bero på

• För hjärttransplantation Svår hjärtsvikt p.g.a
  kranskärlssjukdom med genomgångna hjärtinfarkter,
  inflammationer som skadar hjärtmuskeln, vissa
  ämnesomsättningssjukdomar eller medfödda hjärtfel
• För lungtransplantation Pulmonell hypertension,
  kronisk obstruktiv lungsjukdom, cystisk fibros,
  lungfibros eller sarkoidos
• För levertransplantation Autoimmuna sjukdomar
  som primär skleroserande kolangit och primär
  biliär cirros, medfödda missbildningar i lever
  och gallvägar, Hepatit C eller B, alkoholcirros,
  akut leversvikt utlöst av läkemedel,
  virussjukdomar, ämnesomsättningsrubbningar eller
  levercancer
• För njurtransplantation Kronisk njurinflammation
  (glomerulonefrit), diabetes, nefroskleros orsakad
  av högt blodtryck, pyelonefrit orsakad av
  upprepade urinvägsinflammationer, ärftliga
  sjukdomar eller missbildningar och förgiftningar
• För tarmtransplantation Irreversibel tarmsvikt
  som har utvecklat livshotande komplikationer
  sekundärt till total parenteral nutrition (TPN).
  Andra indikationer kan vara lokalt invasiva och
  långsamt växande tumörer som desmoider eller
  neuroendokrina pankreastumörer

14
Vad är behovet av organ?

• Patienter som väntade på organ 1 januari 2013
• Njure  640Lever  42Lever Njure
  1Hjärta  33
• Lunga  20
• Hjärta Lunga - Pancreas
  (bukspottkörtel) 6Pancreas Njure 26
  Tarm -Cell-öar  7
• Totalt väntade 775 personer på ett eller flera
  organ för transplantation

Källa Transplantationsenheterna/Scandiatransplan
t
15
Regionindelning donation organtransplantation

• 5 transplantationsenheter
• Akademiska sjukhuset, Uppsala
• Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
• Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
• Skånes universitetssjukhus, Malmö
• Skånes universitetssjukhus, Lund

3 regioner för organdonation
16

• Fakta - vävnader

17
Hornhinnor och hjärtklaffar 2011
18
Hur stort är behovet av vävnader för
transplantation?

• Hörselben
• 100 - 150 per år
• Hud
• 35 - 40 personer per år

• Hornhinnor
• 500 600 per år
• Hjärtklaffar
• Barn 40 - 60 per år
• Vuxna 60 - 100 per år

Totalt väntar ca 1000 personer på en ny vävnad,
störst är behovet av hornhinnor och hjärtklaffar
för barn Under 2011 genomfördes totalt ca 800
vävnadstransplantationer
19
Behov av vävnadstransplantation kan bland annat
bero på

• För hornhinnetransplantation Svullen hornhinna
  (p.g.a. skada eller sjukdom i endotelcellerna som
  reducerar cellernas antal och funktion).
  Keratokonus (försvagad hornhinna som gör den tunn
  och toppig och ger kraftiga brytningsfel). Ärr
  efter skador och infektioner (ex. keratit,
  trauma, kemisk skada m.m.)
• För hjärtklaffstransplantation Medfött hjärtfel
  eller endokarditer som orsakar inflammation i
  hjärtats innerhinna, där även klaffarna blir
  påverkade
• För hudtransplantation Vid brännskador med stora
  sårytor
• För hörselbenstransplantation Efter ett trauma
  eller sjukdomar i mellanörat

20
Vävnadsbanker i Sverige (exkl. benvävnad,
könsceller och benmärg/stamceller)

• Hornhinnor
• Stockholm, St Eriks
• Örebro
• Lund
• Göteborg
• Linköping
• Umeå
• Hjärtklaffar
• Lund
• Göteborg

• Hud
• Linköping
• Uppsala
• Lund
• Ben
• Lund
• Linköping
• Stockholm
• Ortopedkliniker i hela landet

21
Lagar

• Det finns två lagar som styr donation- och
• transplantionsverksamheten
• Lagen om transplantation och annat medicinskt
  ändamål (1995831)
• Lagen om kriterier för bestämmande om människans
  död (1987269)

22

• Transplantationslagen 1995831

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 200930)
Donation och tillvaratagande av organ, vävnader
och celler
23
Lagen om transplantation och annat medicinskt
ändamål (1995831)

• Reglerar omhändertagande av organ och vävnader
  för transplantation och annat medicinskt ändamål,
  hos levande och avlidna givare
• Den avlidnes egen vilja gäller alltid, muntligt
  uttalat eller skriftligt
• Förmodat samtycke gäller om inställningen är
  okänd - men närstående har rätt att säga nej och
  motsätta sig donationsingreppet
• Förbjuder kommersiell handel
• Sjukhus med möjlighet att utföra ingrepp för
  donation ska ha tillgång till en
  donationsansvarig läkare och sjuksköterska

24
Förbud mot kommersiell verksamhet

• Transplantationslagen (1995831) innehåller
  straffbestämmelser som gäller när någon med
  uppsåt och i vinningssyfte överlämnar, tar emot,
  förmedlar eller tar biologiskt material från en
  levande eller avliden människa. Bestämmelsen
  gäller också den som med uppsåt använder eller
  tar till vara sådant material för transplantation
  eller annat medicinskt ändamål, trots insikt om
  att materialet förmedlats eller tillvaratagits i
  vinningssyfte
• Transplantationslagens straffbestämmelser för
  handel med biologiskt material kompletteras av
  bestämmelser i Lagen om genetisk integritet
  (2006354)

25
Tre sätt att aktivt ta ställning

• Informera närstående om sitt beslut
• Donationskort hämtas bl.a. på apotek och
  vårdcentraler. Beställs från Socialstyrelsen
  kostadsfritt av hälso- och sjukvården. År
  2009-2012 har ca 2,5 miljoner kort distribuerats.
• Donationsregistret - www.socialstyrelsen.se/donati
  onsregistret (10 januari 2013 var ca 1,5
  miljoner personer registrerade i
  donationsregistret)

Alla kan göra sin donationsvilja känd, oavsett
ålder, sjukdomar, levnadsvanor eller andra
bakgrundsfaktorer (den medicinska
lämplighetsbedömningen kan aldrig avgöras på
förhand)
26
Donationskort
27
Donationskort
28

• Fastställande av död total hjärninfarkt

29
Lagen om människans död (1987269)

• En människa är död när hjärnans samtliga
  funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit
  bort

30
Att fastställa döden
Indirekta kriterier
Direkta kriterier
31
Att fastställa döden
Indirekta kriterier
Direkta kriterier

• Hjärtat stannar ex hjärtinfarkt
• Syrebrist till hjärnan uppstår
• Hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt
• Människan är död

32
Att fastställa döden
Indirekta kriterier
Direkta kriterier
Hjärnan skadas allvarligt ex blödning,
skallskada Trycket i hjärnan stiger och
syrebrist till hjärnan uppstår Hjärnans
funktioner upphör oåterkalleligt Människan är
död

• Hjärtat stannar ex hjärtinfarkt
• Syrebrist till hjärnan uppstår
• Hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt
• Människan är död

33
Direkta kriterier enligt SOSFS 200510

• Klinisk neurologisk undersökning
• genomförs två gånger med minst två timmars
  mellanrum
• utförs av specialistkompetent läkare, väl
  förtrogen med klinisk neurologisk diagnostik
• Den kliniska neurologiska undersökningen
  verifieras med cerebral angiografi om något av
  nedanstående föreligger
• patienten är påverkad av läkemedel
• patienten har en lägre kroppstemperatur än 33
  grader
• dödsorsaken är oklar

34
Allmänna råd SOSF 200510

• Vid fastställande av en människas död med hjälp
  av direkta kriterier ska protokollet SoSB 76000
  användas (bilagan)
• Protokollet finns i donationspärmen

35
Total hjärninfarkt vid angiografi
?
?
?
?
?
?
?
?
Normal cirkulation
Endast cirkulation utanför skallbenet
Bild Regionala Donationsenheten VGR
36
4-kärlsangiografi

• Normal cirkulation i hjärna, ansikte och utsidan
  av skallbenet
• ? markerar a carotis externa som försörjer
  ansiktet och utsidan av skallbenet med blod
• ? markerar a carotis interna som försörjer
  hjärnan med blod
• A vertebralis har ej markerats

?
?
?
?
Bild Regionala Donationsenheten VGR
37
4-kärlsangiografi

• Ingen cirkulation i hjärnan
• Cirkulation endast i ansiktet och på utsidan av
  skallbenet. Denna skall finnas kvar som tecken på
  tillräckligt blodtryck
• ? markerar a carotis externa som försörjer
  ansiktet och utsidan av skallbenet med blod
• ? markerar a carotis interna som här inte
  försörjer hjärnan med blod.
• A vertebralis ej synlig

?
?
?
?
Bild Regionala Donationsenheten VGR
38
Utredning om donation på IVA

• Finns en möjlighet till donation?
• Transplantationskoordinatorn ska alltid kontaktas
  tidigt, helst innan dödsfallet har fastställts
• Samtycket ska utredas enligt gällande
  lagstiftning
• Den medicinska lämplighetsbedömningen av organen
  av görs av jourhavande transplantationskirurg via
  jourhavande koordinator

39
Fortsatta medicinska insatser efter en människas
död

• Enligt lagen (1987269) får medicinska insatser
  ske för att
• bevara organ eller annat biologiskt material i
  avvaktan för transplantationsingrepp
• göra ett ingrepp som kan rädda livet på ett
  livsdugligt foster i en död gravid kvinna
• De medicinska insatserna får inte pågå längre än
  24 timmar

40
Skyldigheter för hälso- och sjukvården

• Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska befolkningen
  erbjudas en god hälso- och sjukvård. Här ingår
  behandling med transplantation som en naturlig
  del
• Alla enheter inom hälso- och sjukvården har en
  viktig uppgift att aktivt medverka till att organ
  och vävnader tas till vara. Det bör därför vara
  en naturlig uppgift för hälso- och
  sjukvårdspersonal att ta upp frågan om donation
  med patienterna och deras närstående, när en
  donation bedöms vara möjlig att genomföra
• Donation av organ och vävnader ska ses som en
  möjlighet för var och en efter sin död (8 av 10
  svenskar kan tänka sig att donera)

41
Samtyckesregler
Nej till donation
Känd
Donation
Ja till donation
Samtal med när- stående
Är viljan känd?
Okänd
Förmodat samtycke
Veto
42
Inhämtande av samtycke

• Donationsingrepp får göras på en avliden person
  om
• han/hon har medgivit det (via donationskort,
  donations-registret eller muntligt via
  närstående)
• om det på annat sätt kan utredas att
  donationsingreppet är i överensstämmelse med den
  avlidnes inställning (t.ex. genom att närstående
  tolkar viljan eller att man inte ser några hinder
  till att ingreppet genomförs ? förmodat samtycke
  träder i kraft)

43
Forts samtycke

• Donationsingrepp får inte göras på avliden om
• han/hon skriftligen motsatt sig det eller uttalat
  sig mot det (donationskort, donationsregistret
  eller muntligt)
• det av annat skäl finns anledning att anta att
  ingreppet skulle strida mot den avlidnes
  inställning (ex. närstående tolkar att den
  avlidne inte ville donera)
• uppgifterna om den avlidnes inställning är
  motstridiga
• det finns särskilda skäl mot ingreppet (t.ex.
  rättsmedicinska aspekter)
• om närstående inte kan underrättas när viljan hos
  den avlidne är okänd

44
Forts. samtycke

• Om den avlidne under livstiden inte uttalat sig
  mot organ- och vävnadsdonation utgår man från att
  han/hon var positiv till att donera (förmodat
  samtycke)
• När den avlidnes vilja är okänd får
  donationsingrepp inte göras om
• närstående är oense om den avlidnes inställning
• närstående har inte kunnat underrättas
• närstående vill inte att ingreppet genomförs
  vetorätt
• Vetorätt närståendes rätt att förbjuda ett
  donationsingrepp när den avlidnes vilja är okänd

45
Kommunikation
Ja eller nej till donation när man inte vet den
avlidnes vilja beror till stor del på dialogen
som råder

• Se till att få ett klimat av trygghet och visa
  att du har tid
• Tala klarspråk men undvik svårförståeliga ord och
  termer
• Lyssna aktivt på vad de närstående har att säga
• Ge tid att tänka efter
• Om det behövs, ta med specialister med specifik
  kunskap i samtalet
• Ge aldrig dödsbud och ställ frågan om donation
  vid samma tillfälle

46
Närstående -någon som stått den avlidne nära

• make/maka
• sammanboende
• registrerad partner
• barn
• föräldrar

• syskon
• far- och morföräldrar
• make/makas barn
• nära vän
• god man
• etc.

47

• Religion och donation

48
Religion och donation
Det finns inga religiösa motsättningar till
donation av organ och vävnader

• Kristendomen
• Allt vad ni vill att människorna ska göra för
  er, det ska ni göra för dem. Det är vad lagen och
  profeterna säger (Matt. 712)
• Katolska kyrkan
• Transplantation och donation uppmuntras av
  Vatikanen och betraktas som en välgörenhetshandlin
  g.
• Det yttersta beviset på medmänsklig kärlek sa
  Påven Johannes Paulus II
• Judendomen
• Är det möjligt att rädda liv så är det
  obligatoriskt att göra det

Källa www.ettamneomlivet.nu
49
Forts Religion och donation

• Islam
• Enligt Koranen är Guds ord Om någon räddar ett
  människoliv, skall det anses som om han har
  räddat hela människosläktet
• Buddismen och Hindusim
• Det är individens val och samvete
• Anses som en god och kärleksfull handling
• Ger goda efterverkningar
• Jehovas Vittne
• Organdonation är en fråga om individens samvete,
  med för-behållet att alla organ och vävnader
  måste tömmas på blod innan de transplanteras

Källa www.ettamneomlivet.nu
50

• Fakta Donationsorganisation i Sverige

51
Donationsorganisation

• Lokala donationsansvariga på sjukhusen
• Ansvarar för utbildning och rutiner lokalt på
  sjukhuset
• Regional donationsansvarig läkare och
  sjuksköterska
• Har samordningsansvar i regionen
• Socialstyrelsen med stöd av Donationsrådet
• Ansvarar nationellt för donationsfrågorna

52
Exempel på hur man kan jobba för att öka donation
av organ och vävnader

• Integrera organ- och vävnadsdonation i befintliga
  rutiner och ansvar
• Lyft upp organdonation som livräddande behandling
• Engagera vårdpersonalen i att sätta mål -
  standards
• Uppmuntra personalen så att de blir motiverade,
  var synlig och följ upp
• Skräddarsy en handlingsplan för
  intensivvårdsavdelningen
• Upprätta en verksamhetsplan för sjukhuset
• Skapa nätverk och ha regelbundna möten med
  berörda personalgrupper
• Genomför utbildningar fortlöpande
• Ge återkoppling till donatorsfamiljerna, var
  lyhörd för önskan om information och stöd
• Ha förebilder

53
Mer information om organ- och vävnadsdonation

• Information riktat mot allmänheten finns på
  www.livsviktigt.se Där finns bl.a. information
  om hur man tar ställning, frågor och svar och
  statistik.

54
Jag donerar mina. Gör du? - facebook sida mot
allmänheten
55
Mer information om organ- och vävnadsdonation

• För hälso- och sjukvårdspersonal finns mer
  information, handböcker, föreskrifter etc på
  www.socialstyrelsen.se/organ-ochvavnadsdonation