Skolan f

1
Skolan förebygger

• på nya sätt!
• Härnösand
• 3 oktober 2007
• /Bengt Sundbaum
• bengt.sundbaum_at_fhi.se

2
Läs mer om metoder på www.fhi.se/skolanforebygger
(Där kan du också registrera dig som
informationsmottagare)
3
Statens folkhälsoinstitut våra
huvudarbetsuppgifter

• Att följa upp den nationella folkhälsopolitiken
• Att vara ett nationellt kunskapscentrum i
  första hand avseende metoder och strategier i
  folkhälsoarbetet
• Att bedriva övergripande tillsyn avseende alkohol
  och tobakslagstiftningen uppföljning och
  tillsyn ska vara integrerade
• Att fullgöra ett antal regeringsuppdrag på
  folkhälsans område

4

Skolan förebygger - ett regeringsuppdrag 2005-2007

• Att sprida kunskap om verkningsfulla förebyggande
  insatser i skolan baserat på rapporten
  Förebyggandets konst (FHI, 2002)
• Statens folkhälsoinstitut i samarbete med
• Skolverket
• Myndigheten för skolutveckling
• Alkoholkommittén
• Mobilisering mot narkotika
• Sveriges kommuner och landsting

5
Traditionell faktaundervisning om ANT eller andra
hälsofrågor

• Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden
• Effekten kan till och med vara den motsatta-
  trots höga ambitioner och god vilja
• Alltmer kunskap från forskningen men används
  sällan!

6
Viktiga utgångspunkter

• Skolan är en pusselbit i kommunens förebyggande
  arbete
• Att arbeta med kunskapsbaserade metoder och
  program ökar chansen att lyckas.
• Förebyggande arbete går i hög utsträckning hand i
  hand med skolans lärande kärnuppdrag.

7
Förebyggande insatser stärker arbetet med skolans
huvuduppdrag

• Insatser mot alkohol/narkotika sammanfaller i hög
  grad med generella insatser, t ex - förebygga
  skolmisslyckande, vantrivsel, skolk- skapa
  studiero och en positiv atmosfär - stärka social
  kompetens, - minska utagerande psykiska problem
• Förebyggande arbete handlar till stor del om
  vuxnas förhållningssätt

8
Förebyggande/främjande insatser

• Utgår från kunskap om varför problemen uppstår
  s.k. risk- och skyddsfaktorer.
• Går ut på att stärka skyddsfaktorerna och minska
  antalet riskfaktorer.

9
Exempel på riskfaktorer
Samhället Tillgång till droger Avsaknad av lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, social utslagning etc.
Skolan Otrivsel Låg kunskapsnivå Oordning Brist på struktur Låga förväntningar
Familjen Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder)
Individen/ kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Koncentrationssvårigheter Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger
10
Exempel på skyddande faktorer
Skola Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Tydliga förväntningar från vuxna
Familj Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet
Individ Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar
11
Ex Riskfaktorn Tillåtande attitydAndel
berusade senaste månaden (VT 8)Föräldrars
bjudvanor i åk 7 Ej bjudna
Smuttat Eget
glas
12
Ex Riskfaktorn skolk Allvarlig
brottslighet/Martin Karlberg, Knut Sundell
13
Risk- och skyddsfaktorer samspelar
14
Många riskfaktorer i åk 7 riskbeteende i åk 8

• Elever som har minst 5 riskfaktorer i åk 7 (ht)
  visade sig vara kraftigt överrepresenterade när
  det gäller riskbeteende i åk 8 (vt). Det gäller
  t.ex
• tobaksanvändning
• berusning
• narkotika
• allvarliga brott och våld
• skolk
• lugnande medicin samt psykisk ohälsa
  (psykosomatik och depression) hos flickor
• /Sundell m fl. Normbrott och psykisk ohälsa bland
  pojkar och flickor i åk 7 och 8. FoU-rapport
  20074 Stockholms stad

15
Detta kännetecknar effektiva metoder/program

• Bygger på en teori om risk- och skyddsfaktorer
• Innehåller träningsmoment (t.ex. rollspel,
  hemövningar)
• Är anpassade till svenska förhållanden
• Innehåller utbildning till de som leder
  programmen
• Innehåller medel som säkerställer programtrohet,
  t.ex. en manual

16
Fyra hörnstenar

• Föräldrar
• I klassrummet
• Elevhälsan
• Fritiden

17
Hörnsten 1 - Föräldrar

• Samarbete mellan skola och föräldrar
• Föräldraprogram

18
Hörnsten 1 FöräldrarSamarbete mellan skola och
föräldrar

• Ett nära samarbete mellan skola och föräldrar
  stärker barnens studieprestationer och
  skolklimatet

19
Örebro Preventionsprogram (ÖPP)

• Föräldramötesmetod för att minska ungdomars
  berusningsdrickande
• Målgrupp Föräldrar med barn i skolår 7-9
• 18-års gränsen
• Överenskommelser mellan föräldrar
• Lovande studier om effekter även på äldre
  ungdomar (USA)

20
Hörnsten 1 Föräldrar Föräldraprogram

• Värme och ramar
• Samspel och kommunikation
• Gränssättning kring alkohol och droger
• Tryggare och säkrare föräldrar och välmående barn

21
Hörnsten 2 - I klassrummet

• Ledarskap i klassrummet
• Elevers sociala och emotionella kompetens
• Skolnärvaro - insatser mot skolk
• Mobbningsförebyggande insatser

22
Skyddsfaktorer mot kriminalitet enligt
Dunedinstudien

• KASAM
• Se förändringar som något positivt
• Kunna kontrollera vad som sker (Coping
• Kompetens att söka lösningar
• Impulskontroll
• Kunna hantera aggressivitet
• Emotionell kontroll
• Socialt stöd/Källa Prof. Håkan Statin,
  föreläsning sept.-07

23
Hörnsten 3 - Elevhälsan

• Elevhälsans personal har viktiga kunskaper om
  elevernas hälsa och livsstil.
• Hälsosamtalet - ett verktyg i det förebyggande
  arbetet
• Samtalsmetoder som motiverar

24
Hörnsten 3 Elevhälsan Motiverande samtal (MI)

• Bygger upp en god relation med eleven
• Ökar den inre motivationen för förändring
• Hjälper eleven mot förändring
• Bearbetar tveksamheter och hinder

25
Hörnsten 4 - Fritiden

• Motverka segregerade fritidsmiljöer där ungdomar
  med riskbeteende samlas.
• Att umgås med antisociala vänner på fritiden är
  en riskfaktor

26
Ex. förebyggande program

FÖRÄLDRAR I KLASSRUMMET ELEVHÄLSAN
Aktive parenting Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Motiverande samtal (MI)
COPE Lärarledarskap
De otroliga åren SkolKomet
FöräldraKomet Social och emotionell träning (SET)
Föräldrakraft Stegvis
Föräldrastegen Olweus mobbnings- förebyggande program
Steg för steg/Nya Steg
Örebro preventionsprogram (ÖPP)
27
Policy
Bra förebyggande arbete förut- sätter att man på
ledningsnivå fattar beslut om tjänster,
budget, organisation, ansvar och uppföljning
28
En policy skapar tydlighet

• Konsensus alla drar åt samma håll
• Många aktörer många drar åt samma håll
• Uthållighet man drar åt samma håll under lång
  tid
• Relevanta mål man drar åt rätt håll
• Synergieffekter olika insatser förstärker
  varandra
• Bäst beprövade metoder
• En del av vardagsarbetet

29
Läs mer om metoder på www.fhi.se/skolanforebygger