Fr

1
Från tungt till lätt vatten utvecklingen av
svensk kärnkraft under 50 år

• Carl-Erik Wikdahl
• carl-erik_at_wikdahl.se

2
Svensk atomenergiutveckling på 40- och 50-talet

• 1945 Japanbomberna. ÖB och FOA aktiveras.
  Atomkommittén bildas
• 1947 AB Atomenergi bildas
• 1951 R1 på 1 MW börjar byggas
• 1953 President Eisenhowers Atoms for Peace
• 1954 R1 vid KTH startar
• 1955 AB Atomenergi köper Studsviksmark
• Genevekonferensen, Atomenergiutredning

3
Svensk atomenergiutveckling på 40- och 50-talet,
forts.

• 1956 Svenska linjen etableras
• 1956 Vattenfall planerar Adam och Eva
• Atomenergi planerar R3 och R4
• 1958 Byggstart R3/Adam Ågesta
• R4/Eva slås samman för att senare
  bli Marviken

4
(No Transcript)
5
Ågesta

• 1958 Projektet startas
• Planerad kostnad 40 Mkr och start 1961
• 55 MW värme och 10 MW el
• Atomenergi, Vattenfall och Asea delar på
  konstruktionsansvaret
• Vattenfall och Stockholms Energi delar på bygget.
  AKK insyn via Sthlm Energi
• Asea huvudleverantör av reaktorn
• Bränslet tillverkas av Atomenergi
• Start 1964, kostnad 200 Mkr
• Ågesta lades ner 1974

6
R4/Eva 1958

• R4 och Eva gemensamt projekt 1958
• Prototypreaktor för elproduktion
• Atomenergi svarar för reaktordelen och Vattenfall
  för stationen i övrigt
• Tungt vatten och naturligt uran
• 100 MW el

7
Marviken 1960

• Tryckvattenreaktor, dvs en uppförstoring av
  Ågesta
• Fortfarande 100 MW
• Bränslebyte under drift
• Placering i Marviken vid Bråviken

8
Bashful, utvecklingsstudie 1962

• Tungvattenkokare, direktcykel och
  självcirkulation
• Nukleär överhettning
• Bränslebyte under drift
• Eleffekt 200 MW

9
Marviken

• 1963 Atomenergi och Vattenfall beslutar att bygga
  Marviken
• 1963 Beslut i Atomdelegationen och riksdagen
• Kostnad 370 Mkr, start 1969
• Reaktorförläggningskommittén säkerhets-granskade
  och godkände, dock ej överhettardrift.
• 1964 Marvikenreaktorn beställs hos Asea

10
Marviken, ansvarsfördelning

• AB Atomenergi hade det tekniska och finansiella
  ansvaret för reaktordelen
• Vattenfall svarade för övriga delar av
  kraftverket och för driften
• 1964 beställde Atomenergi reaktordelen hos Asea.
  Konstruktionen skulle baseras på anvisningar från
  beställaren
• Asea fritogs därmed från fullt systemansvar

11
AKK

• 1956 AKK bildas
• 1959 Simpevarpshalvön köps
• Koncession söks för 60 MW BWR
• 1963 Offert från Asea på 60 MW BWR
• 1964 Offert från Asea på 400 MW BWR
• turn-key-leverans. Driftklar 1972
• Kostnad 350 Mkr
• 1965 O1 beställs och OKG bildas
• 1972 O1 levereras med 440 MW

12
Marviken från 1965

• LWR utvecklas mycket snabbt
• Tveksamheterna inom Vattenfall ökar
• Motioner 1965 i riksdagen om nerläggning
• 1968 påbörjas provdrift med vanligt vatten
• 1969 överges överhettningen
• 1969 anmäler Atomenergi problem med drift och
  säkerhet
• Årsskiftet 1969/70 är nerläggningen i praktiken
  klar
• Atomenergi beslutar om nerläggning april 1970
• Regeringen konfirmerar avvecklingen av den
  svenska linjen den 27 maj 1970

13
Marvikens kostnader

• Statsanslag till Marviken 480 Mkr
• Utvecklingskostnader 68 Mkr
• Bränslekostnader 14 Mkr
• Totalt 564 Mkr
• Försäljning av U och D2O - 75 Mkr
• Nettokostnad 490 Mkr

14
Marviken K200

• Drift- Över- Bränsle Utbränning
  Effekt
• fall hettning U-235 MWd/ton MW
• 1 Nej Nat. Uran 5 500 100
• Nej 1,2 13 000 140
• Ja 1,8/1,2 13 000
  200
• Marviken K200, tungvattenkokare möjlig att driva
• med naturligt uran eller nukleär överhettning

15
Marviken, bränsle och D2O

• Kokarbränsle (tillverkades av Atomenergi)
• Anrikning 1,35
• Anrikat uran från UKAEA
• Kapsling Zircalloy
• Överhettarbränsle (tillverkades aldrig)
• Anrikning 1,75
• Kapsling Rostfritt stål
• Tungt vatten från Savannah River, USA

16
Skäl för nerläggning av Marviken

• Positiv effektkoefficient vid höga utbränningar
  krävde ändring av bränslet och nytt
  avstängningssystem
• Nya säkerhetskriterier i USA krävde väsentliga
  ombyggnader
• Ändringarna hade betytt ytterligare 1,5 års
  försening och ökade kostnader
• Tungvattenreaktorn hade förlorat racet med
  lättvattenreaktorerna

17
Atomenergin och bomben

• Ansträngningar i första hand på energiproduktion
  men med möjlighet att tillverka svenska
  atombomber
• FOA delvis i samarbete med Atomenergi tog fram
  beslutsunderlag
• Satsningen på R3 och R4 samt Ranstad innebar
  handlingsfrihet
• 1960 ökande motstånd inom s mot bomben
• 1962 ansåg ÖB/FOA att Marviken driven med svenskt
  uran och norskt D2O skulle kunna ge
  vapenplutonium
• 1965 överger ÖB kopplingen till kraftreaktor.
  Plutoniumproduceranden reaktor bättre alternativ
• 1968 beslutar riksdagen att inte längre satsa på
  bomben
• 1970 ratificerar Sverige NPT

18
Olle Gimstedt om Marviken

• Därmed inte sagt att Marviken i svensk
  kärnkrafthistoria skall klassas som ett totalt
  fiasko. Satsningen på det teknologiskt alltför
  avancerade Marvikenprojektet innebar naturligtvis
  att många människor inom Asea Atom, Atomenergi,
  kraftföretagen och den tillverkande industrin
  fick mycket viktiga kunskaper och erfarenheter.
  Dessa kom sedan till nytta vid konstruktion och
  bygge av Oskars I och dess efterföljare. Men nog
  hade man kunnat skaffa dessa erfarenheter på ett
  betydligt billigare sätt än genom att gå omvägen
  över Marviken.

19
Nicolin, Leine och Wivstad om Marviken

• Både Curt Nicolin och Lars Leine förklarade
  visserligen i intervjuer med
• författaren 1994 att staten bort avveckla den
  svenska linjen senast i
• början av 60-talet för att i stället satsa på
  lättvattenteknik. Man skulle ha
• lärt sig mycket på den vägen, men till mycket
  lägre kostnad för
• samhället. Ingvar Wivstad, Vattenfall, som alltså
  tillhörde de tidiga
• kritikerna av Marvikenprojektet, håller inte med
• Den kostsamma övningsuppgiften Marviken bidrog
  till att utbilda en
• teknikergeneration och blev trots allt viktig
  för Aseas
• kompetensutbyggnad.
• Tillspetsat kan man ur den synvinkeln säga att
  Marvikenprojektet
• havererade vid optimal tidpunkt det tekniska
  arbetet var i huvudsak
• avslutat, anläggningen var inte tagen i drift och
  nu behövdes
• personalen för nya arbetsuppgifter. Utan
  Marviken hade
• Asea aldrig ensam klarat Oskarshamn 1, slår
  Wivstad fast samtidigt
• som han betonar att den insatsen med tanke på
  resurserna ändå var
• magnifik.

20
Kronjuvelerna i svensk kärnkraftteknik

• Asea Atoms BWR
• Bränslefabriken i Västerås
• Sandvikens tillverkning av zircalloyrör
• Scanpowers core managementprogram
• 50- och 60-talets utvecklingsarbete bildar
  grunden för dessa framgångsrika verksamheter
• Dessutom KBS-3

21
Litteratur

• Olle Gimstedt. Från Atom till Kärnkraft. Bilder
  ur OKGs historia. Utgiven av OKG 1985.
• Stefan Lindström. Hela Nationens Tacksamhet.
  Svensk forskningspolitik på atomenergiområdet
  1945 1956. Utgiven av Statsvetenskapliga
  institutionen SU 1991
• Sigfrid Leijonhufvud Parentes? En historia om
  Svensk Kärnkraft. Utgiven av ABB Atom 1994.
• Thomas Jonter Försvarets Forskningsanstalt och
  planerna på svenska kärnvapen. SKI Rapport 20015
• Bengt Pershagen Yrkesliv. Minnesanteckningar
  2002
• Carl-Erik Wikdahl Marvikenreaktorn ett
  industripolitiskt utvecklingsprojekt i otakt med
  tiden. SKI Rapport 200718