F

1
Förebyggandets konst förebyggande arbete i
skolan Lena Bergman
2
Viktiga utgångspunkter

• En restriktiv politik i samhället i stort
  nationellt och lokalt
• ANT undervisning är bra
• men är ett otillräckligt verktyg när det
  gäller att förebygga missbruk och att påverka
  drogvanor
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

3
Stöd att färdas åt rätt håll.

• Vilka insatser har verkligen effekt?
• Helt nytt kunskapsläge
• Internationell forskning
• Upp till varje skola att välja hur man vill
  arbeta förebyggande

4
Framgång kräver samspel

• Den enda metoden med stort M finns inte
• Samspel mellan olika insatser på flera nivåer i
  skolan och kommunen

5
Risk- och skyddsfaktorer - vad väger tyngst?
Förebyggandets konst
Lena Bergman
6
Risker för missbruk och olika riskbeteenden

• Social och ekonomisk ojämlikhet
• Lättillgängliga droger
• Drogpositiva normer
• Svag familje-sammanhållning
• Vantrivsel i skolan
• Brist på meningsfulla fritidsaktiviteter
• Individuell sårbarhet, utagerande beteende
• Tidig debut

7
Skyddsfaktorer kan uppväga riskerna!

• Jämlikhetssträvan
• En drogfri miljö
• Vuxnas tydlighet kring
• 18-årsgränsen
• Föräldrastöd
• Skolutveckling
• Satsning på fritiden
• Socialt och emotionellt lärande

8
Skyddsfaktorer av två slag

• Samhörighet
• Struktur
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

9
Grunden

• Det goda skolklimatet
• Demokrati och elevinflytande
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

10
Fyra hörnstenar

• Föräldrar
• Pedagogiska insatser
• Meningsfulla och organiserade fritidsaktiviteter
• Elevhälsan i samarbete med övriga kollegiet

11
Hörnsten 1 Skolan och föräldrarna

• Föräldrar med egna skolmisslyckanden i bagaget
  och som är otrygga med skolan överför det till
  sina barn
• Nära samarbete och dialog mellan skolan och
  elevernas föräldrar framstår, utifrån
  internationell preventionsforskning, som ett av
  de viktigaste områdena att utveckla i skolans
  förebyggande arbete
• Nödvändigt för skolan att finna nya former för
  att involvera föräldrarna i skolarbetet
• Kommunikation och lyssnande istället för ensidig
  föräldrainformation
• James P Comer, Yale University School of
  Medicines Child Study Center

12
Ett nära föräldrasamarbete

• Skolklimatet och studieprestationerna förbättras
  och
• skolnärvaron ökar
• Ger goda sociala nätverk, som bland annat ökar
  tryggheten i bostadsområdet
• Samarbetet mellan de vuxna möjliggör tankeutbyte
  om föräldrarollen, normbildning kring alkohol och
  narkotika och andra viktiga frågor (Håkan
  Stattins interventionsstudie)
• Föräldrastödsprogram kan genomföras Steg för
  steg
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

13
Hörnsten 2 Pedagogiska insatser

• Klassrumsklimatet - lugn och arbetsro är en av de
  viktigaste skyddsfaktorerna i skolan
• Det finns verktyg som kan hjälpa läraren att
  främja kvalitet, goda samspel och lugn i
  klassrummet
• Terje Ogden - www.ogden.no

14
Det är så här det börjar

• Bekräftelse och gensvar ger goda samspel
• Samspel är en lärandeprocess
• Beröm och uppmuntran är effektivare än
  tillrättavisningar

15
Efterlyses En social läroplan i skolan

• Särskilt utrymme på schemat för reflektion och
  samtal om livsfrågor
• Under 90-talet har preventionsforskningen i USA
  utvecklats kring pedagogiska skolprogram som är
  lovande
• Skolprogram som stärker barns och tonåringars
  sociala och emotionella kompetens d v s förmåga
  till samspel (Socialt och emotionellt lärande)
• Se www.ogden.no
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

16
Socialt och emotionellt lärande

• Förstå och sätta ord på känslor
• Samspela med andra
• Utveckla den empatiska förmågan
• Utveckla sin självreflekterande förmåga
• Motivera sig själv (Kunna vänta, stå ut med
  motgångar)
• Hejda destruktiva impulser
• Stärka förmågan att fatta beslut och överblicka
  konsekvenser av olika handlingar
• Hantera konflikter

17
Samtalsbaserad undervisning om alkohol och andra
droger som en del av socialt och emotionellt
lärande

• Enbart kunskap har liten påverkan på drogvanor
  med två undantag
• Att arbeta med barn i 11-12 årsåldern om
  majoritetsmissförståndet.
• Kunskap om hur man klarar sig i situationer vid
  svår berusning
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

18
Socialt och emotionellt
lärande

• Det är möjligt att lära sig olika mellanmänskliga
  färdigheter
• Emotionella och sociala färdigheter hos barn och
  tonåringar utvecklas
• Studieförmågan förbättras
• Nedstämdhet, inåtvänd problematik minskar och
  utagerande beteende och risk- och
  problembeteenden har motverkats i viss mån
• Durlak 97, Botvin, Elias, Weissberg, Ogden m fl.
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

19
Två kvalitetssäkrade livskunskapsprogram på
svenska Livsviktigt och Stegvis

• www.set.st - Livsviktigt
• www.gislasonlowenborg.com - Stegvis

20
Hörnsten 3 Att ha ett intresse

• Tonåringars fritidsaktiviteter och asocialt
  beteende
• Studie med representativt sample med 703
  14-åringar och deras föräldrar
• Ungdomar som deltog i ostrukturerad öppen
  verksamhet
• Hög nivå av asocialt beteende
• Ungdomar som deltog i strukturerade
  fritidsaktiviteter
• Låg nivå av asocialt beteende
• Jl. Mahoney och Håkan Stattin
• Journal of Adolescence, Vol 3, No 22, april 2000

21
Innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet
med skolan som bas

• Engagerande och meningsfulla fritidsaktiviteter
  är en klar skyddsfaktor
• Studier visar att ett starkt föreningsliv i
  skolan är en skyddsfaktor som motverkar
  marginalisering och skolavhopp
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

22
Hörnsten 4 Elevhälsan och den pedagogiska
verksamheten i samarbete

• En stark elevhälsovård är av mycket stor
  betydelse
• Hög trovärdighet
• Utveckla hälsosamtalet till ett verktyg i det
  förebyggande arbetet
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

23
Och så två grundbultar

• Insatser mot skolk
• Stöd av jämnåriga och unga vuxna
• Förebyggandets konst
  Lena Bergman

24
Att finnas kvar i skolan!

• Om allt kriminalförebyggande arbete skall
  snävas in till en enda insats bör det vara att
  behålla så många barn som möjligt på skolbänken
  så länge som möjligt. När barnen faller ut från
  skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och
  kriminella vänner.
• Citat av en av Europas främsta kriminologer,
• David P. Farrington, Cambridge University

25
En alkohol- narkotikapolicy i skolan

• Hur ska det förebyggande arbetet utformas i
  skolan?
• Hur ser reglerna och normerna ut kring alkohol
  och narkotika?
• Vad gör skolan när missbruk misstänks eller
  upptäcks?
• Hur bygger skolan en policy tillsammans,
  skolpersonalen, föräldrarna och eleverna?
• Hur förankras och erövras policyn fortlöpande?

26
Tre regeringsuppdrag om förebyggande arbete i
skolan

• Förebyggandets konst Insatser för att stärka
  den alkoholskadeförebyggande verksamheten i
  skolan/2002
• Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande
  skolutveckling och förebygger alkoholskador och
  narkotikamissbruk/2003
• Att upptäcka mötesplatser. Förslag till hur
  inslag om prevention och missbruk kan förstärkas
  i grundutbildningen av lärare/2003
• www.fhi.se/fakta/narkotika - rapporterna
  återfinns under rubrikenRedovisade
  regeringsuppdrag

27
Sju bra preventionslänkar

• www.fhi.se/fakta/barn
• www.fhi.se/fakta/narkotika
• www.set.st
• www.med.yale.edu/comer
• www. stad.org
• www.sot.stockholm.se/fou/prevention
• www.ogden.no