V

1

• Välkomna
• till dag 1
• i grundkursen i
• ÅterfallspreventionHT 2008

2

• Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut
  (KBT), MI-lärare (MINT).
• Peter Wirbing, leg psykiatrisjuksköterska,
• steg 1 (KBT), MI-lärare (MINT).
• E-mail Till.Kunskap_at_gmail.com

3
B I N G O !
4
Grundkurs i ÅP

• Kursdelta-garna presenterar sig

5
Agenda kursdag 1. Till kollegor.

• Kursens pedagogik och mål
• Kurslitteraturen
• Lektion 1 steg för steg
• Färdigheter för kursledare
• Öva att presentera ÅP

• Kartläggning av risksituationer
• Psykoedukation om hjärnans belöningssystem och
  PAA
• Hemuppgifter
• Summering

6
Agenda

• 10.00-12.30 Arbetspass
• 12.30 13.30 Lunch
• 13.30 14.30 Arbetspass
• 14.30 15.00 Fikapaus
• 15.00 17.00 Arbetspass

7
Kurs i kursen pedagogik

• Vi modellerar kursledarrollen.
• Ni får växla nivå, nivå 1 kursdeltagare i
  ÅP-kurs, nivå 2 metanivån, nivå 3
  kursledare
• Bilder till kollegor vs klienter i presentationen
  
• Kursen presenteras från ax till limpa.
• Vi demonstrerar kursledarfärdigheter som. Göra
  agenda. Ge bakgrund/rational. Föreläsa om
  aspekter på ÅP/Psykoedukation. Använda
  övningar. Ge feedback. Summera . Ge
  hemuppgifter. Återkoppling. Papper och penna
  pedagogik

8
Kursens mål Till kollegor

• Att efter kursen självständigt kunna använda
  återfallsprevention som metod i individuell eller
  gruppbaserad behandling.

9
Kurslitteratur Till kollegor

• Saxon Wirbing (2005). Återfallsprevention.
  Färdighetsträning vid missbruk och beroende av
  alkohol, narkotika och läkemedel.
  Studentlitteratur
• Väckarklockan. Manualbaserad återfallsprevention
  vid beroende. Baserad på Project Match manualen.
  A Österling/MEDA (2001), 08 630 19 00

10
Bensträckare
11

• Lektion 1

12
Lektion 1, Agendan. Till klienter

• Agenda
• Kursledarna presenterar sig
• Kursdeltagarna presenterar sig
• Gör agenda för lektionen
• Detta är återfallsprevention
• Kursschemat
• Kursregler
• Sessionsuppgift Skriva ner sitt personliga mål
  med kursen

• Agenda, forts
• Sessionsuppgift Kartlägga sin riskprofil utifrån
  IDS 100
• Föreläsning Hjärnans belöningssystem och
  postakut abstinens, PAA
• Hemuppgiften triggernacka
• Övriga frågor
• Summering av lektionen

13
Lektion 1, Målen - Till kollegor

• Målen i lektion 1
• att etablera en arbetsallians, bland annat genom
  att berätta om värdet av ÅP-färdigheter för
  patienter/klienter i kursdeltagarnas situation,
• att introducera tankarna bakom ÅP och
  färdighetsträning, så kallad socialisering,
• att ge/modellera en bild av arbetssättet under
  kursen/behandlingen, och
• att kartlägga kursdeltagarnas risksituationer för
  återfall.

14
Detta är ÅP- en kort introduktion Till klienter

• ÅP är en metod för att lära sig färdigheter för
  att inte behöva återfalla i sitt problembeteende
• Att öka förmågan att känna igen risksituationer
  för återfall
• Att bli bättre på att endera undvika
  risksituationer för återfall eller att hantera
  dem
• Att bli uppmärksam på konsekvenserna
• Att hitta alternativ till problembeteendet

15
Kursschemat

• Lektion 1 Kursinformation. Kursregler.
  Risksituationer. Hjärnans belöningssystem och
  PAA.
• Lektion 2 Detta är sug. Att undvika och hantera
  suget. Sugsurfing.
• Lektion 3 Fördelar och nackdelar. Att se hela
  bilden. Stoppkort.
• Lektion 4 Problemlösning. Att hitta alternativ.

• Lektion 5 Att tacka nej. Att komma ut eller inte
  med sin nykterhet, drogfrihet eller spelfrihet.
• Lektion 6 Tidiga varningssignaler. Riskabla
  beslut.
• Lektion 7 Nödplaner för oväntade och omtumlande
  händelser.
• Lektion 8 Summering, utvärdering och kursintyg.

16
Kursschemat

• Lektion 1Detta är återfallsprevention.Kursinform
  ation. Kursregler. Risksituationer för
  återfall. Hjärnans belöningssystem. Postakut
  abstinens. Hemuppgifter.
• Summering.

17
Kursschemat

• Lektion 2
• Detta är sug. Att undvika eller hantera sug.
  Sugsurfing. Avslappning.Hemuppgifter.
• Summering.

18
Kursschemat

• Lektion 3Att se hela bilden. Övningen Fördelar
  och nackdelar med problembeteendet. Motivation.
  Stoppkort och andra färdigheter.Hemuppgifter.
• Summering.

19
Kursschemat

• Lektion 4Olösta problem som riskfaktor för
  återfall. Problemlösning demonstration och
  övning.Hemuppgifter.
• Summering.

20
Kursschemat

• Lektion 5Att tacka nej till alkohol och droger.
  Modellering och rollspel. Att komma ut eller
  inte med sin nykterhet /drogfrihet eller
  spelfrihet. Erfarenhetsutbyte.Hemuppgifter.
• Summering.

21
Kursschemat

• Lektion 6Att vara efterklok i förväg, om tidiga
  varningssignaler och riskabla och mindre riskabla
  beslut. Kartläggning och diskussion.Hemuppgifter
  .
• Summering.

22
Kursschemat

• Lektion 7När livet överraskar oss. Nödplaner för
  oväntade och omtumlande händelser, som
  högrisksituationer för återfall och inledda
  återfall.Hemuppgifter.
• Summering

23
Kursschemat

• Lektion 8Kursen avslutas summering, utvärdering
  och kursintyg. Uppföljande sessioner.Hemuppgif
  ter.
• Summering.

24
Kursregler för ÅP-kurs Till klienter

• Att jag ska ha som mål att vara helnykter/
  drogfri/ spelfri under kurstiden.
• Att jag gärna får berätta för andra om kursens
  innehåll och vad jag lär mig, men jag ska inte
  berätta om de övrigas privata erfarenheter och
  omständigheter som framkommer under kursen.
• Att jag inte ska komma påverkad till kursen.
• Att jag skall komma i tid till lektionerna och
  inte gå i förväg.

• Att jag ska vara förberedd inför lektionerna
  bl.a. genom att utföra hemuppgifterna.
• Att jag inte skall berätta skämtsamma och
  romantiserande historier om drickande/drogande
  och spelande under lektionerna.
• Att jag inte ska värdera andras inlägg som bra
  eller dåliga utan lyssna med ödmjukhet på andra
  inlägg under lektionerna.
• Att jag ska ha som mål att delta i samtliga
  lektioner.

25
ÅP tillämpningar

• ÅP i Vardagssamtal
• ÅP light, ett inslag i annan behandling
• ÅP i full skala, en självständig intervention,
  Project Match modellen av ÅP

26
Detta är ÅP- i förhållande till förändringsstadier
Vägen ur problembeteenden följer ett regelbundet
mönster med sex stadier. Återfallsprevention är
ett inslag i vägen mot en ny livsstil.
27
Detta är ÅP- i förhållande till förändringsstadier
Förändringsstadier enligt Rollnick
Bedöm beredskap till förändring!
Ej beredd
Osäker
Beredd
Erbjud information
Stöd handling
Utveckla ambivalens
Följ upp!
28
Detta är ÅP- en kort version Till kollegor

• ÅP, en KOMPLEMENTÄR behandling som inslag i en
  långsiktig rehabilitering vid missbruk och
  beroende.
• ÅP riktar sig i första hand till klienter i
  stadierna Osäker eller Beredd, klienterna som är
  Inte beredda kan bli osäkra om de får färdigheter
  som indirekt förstärker deras självtillit.
• ÅP är en psykosocial (miljö individuella
  faktorer) behandling som gärna kombineras med
  s.k. läkemedelsstöd.

29
Arbetsuppgiften för kollegor och klienter
Skriv dina egna mål med kursen
30
Bensträckare
31
Övning för kollegor ge rational skäl om varför
ska man gå ÅPGe feedback, växla partner, flera
rollspel i rad.

• Syftet med återfallsprevention är att öka
  kunskapen om dina risksituationer och att lära
  dig att hantera dessa på ett bättre sätt...

32

• Lunch

33
Psykoedukation, ett inslag i ÅP

• Några pedagogiska tips
• Uppträd inte som LÄRARE och den som vet bäst,
  undvik expertfällan
• Ge gärna informationen i dialog- Vad vet du/ni
  redan om- Anpassa informationen därefter- Vad
  tänker du/ni om det här?
• Undvik rättningsreflexen
• Fråga, Hur stämmer det här med din/er erfarenhet?

34
Hjärnans belöningssystem

• Den biologiska gemensamma faktor vid beroende

35
Hjärnans belöningssystem

• Att lära sig hur hjärnans belöningssystem
  fungerar
• Hur dopamin spelar en central roll i detta system
• Hur det bidrar till utveckling av ett kidnappat
  belöningssystem
• Hur ärftlighet, sårbarhet och miljö hänger ihop
  vid beroende
• Vad som kan återställa ett kidnappat
  belöningssystem

36
Hjärnans belöningssystem

• Belöningssystemet sträcker sig från mellanhjärnan
  till det limbiska systemet, som är viktigt för
  känslolivet, och till pannlobens bark, som är
  viktigt för tankar och medvetande.
• Reglerar lust och olust.

37
Hjärnans belöningssystem

• Får oss att upprepa vissa beteenden
  evolutionärt sett en överlevnadsfunktion. Finns
  hos alla däggdjur.
• Aktiveras av naturliga förstärkare som att äta,
  dricka och fortplanta sig.
• Utlöser dopaminduschar i hjärnan. Ökad
  dopaminaktivitet lustkänsla.
• Primära syftet ge vällust motiverad

38
Hjärnans belöningssystem

• Frisättning av dopamin i nucleus acumbens
• Amygdala aktiveras vid förväntade belöningar.
  Spelar troligen roll för det s k suget hos
  alkohol- och drogberoende personer.
• Främre hjärnbarken pannloben spelar roll för
  impulskontroll. Är platsen för riskvärdering och
  beslutVår allierade!!

39
Hjärnans belöningssystem

• Substanser och beteenden som spel om pengar är
  betydligt mer potenta utlösare av hjärnans
  belöningssystem än naturligt förstärkande
  beteenden.
• De kidnappar hjärnans belöningssystem och hjärnan
  lär sig att föredra att bli belönad och få
  dopaminduschar av substanser eller spel om
  pengar.
• Oproportionerligt mycket tid och energi ägnas åt
  problembeteendet.

40
Hjärnans belöningssystem

• Amfetamin/kokain
• Dopamin direkt
• Heroin/opiater
• Via endorfiner
• Alkohol/cannabis
• Via flera receptorer
• Benzodiazepiner
• Via GABA

41
Biologisk sårbarhet för beroende

• En nedärvd, biologisk sårbarhet verkar spela roll
  för risken att få problembeteenden.
• Hypotes finns att beroende personer har ett
  nedärvt underaktivt dopaminsystem i hjärnan
  minskad känslighet för naturliga förstärkare
  lätt uttråkad och nedstämdVäljer gärna extrema
  lösningar, arbete, träning och ibland substanser
  och spel för att få igång dopaminsystemen
• OBS! Man kan lära sig andra sätt att reglera
  nedstämdhet och leda

42
Hjärnans belöningssystem

• Funktioner av några av de aktiva
  signalsubstanserna På kort sikt På
  lång sikt
• Dopamin Utåtvänt rus
• Opiater Inåtvänt rus
• GABA Lugn Sömn
• Glutamat Minne Inlärning

43
Hjärnans belöningssystem

• Beroendepatienten har att kämpa med tre
  förändringar i hjärnans belöningssystem
• Signalsubstanser i obalans. Biologiska
  delförklaring till syndromet Postakut abstinens,
  PAA.
• Kemiska minnesspår S R K
• Sensisiterat belöningssystem

44
Hjärnans belöningssystem

• Dopamin har även viktig roll för minne och
  inlärning Evolutionärt viktigt!
• Dopamininsöndringen ökar vid oväntad eller
  starkare än förväntad belöning och pausar vid
  utebliven belöning förmågan att vi minns
  problembeteendets förstärkande effekter.

45
Motorväg

• Hjärnan fungerar som ett system med olika
  vägar,S-R-K
• Ju mer man spelar desto snabbare blir motorvägen
  i hjärnan som leder till tankar på att
  dricka/droga. Hjärnan byggs om!
• En dopaminpuff räcker som startsignal som leder
  in mot motorvägen mot substanser sug!

46
Motorväg

• Sensibilisering En motorväg har skapats genom
  överträning av belöningssystemet lättväckt sug

47
Exponering med responsprevention

• Hjärnan kan byggas om genom mental träning! (
  Kognitiv omstrukturering) och
• Exponering med responsprevention eller
  Sugsurfing är en färdighet för ombyggnad av ett
  sensibiliserat belöningssystem
• Man utsätter sig för suget, bemästrar det och
  skapar nya motorvägar i hjärnan!
• Genom träning ersätts de inlärda sätten vid
  risksituationer och sug

48
Pannloberna

• Pannloberna är evolutionärt sett den senast
  utvecklade delen av hjärnan och hantera våra
  högre tankeförmågor
• De kontrollerar impulser och värderar utfallet av
  våra beslut och handlingar (riskvärdering)

Figur hämtad http//nobelprize.org/medicine/
laureates/ 2000/press-sv.html
49
Pannloberna

• De får oss att avstå från kortsiktiga belöningar
  till förmån för långsiktiga konsekvenser och
  belöningar

Figur hämtad http//nobelprize.org/medicine/
laureates/ 2000/press-sv.html
50
Pannloberna

• Beroende personer har en minskad aktivering av
  pannloberna vid situationer om associeras till
  problembeteendet jämfört med andra
• Pannloberna kan ses som en muskel, ju mer vi
  tränar desto starkare blir vi att kunna motstå
  kortsiktiga belöningar KBT interventioner

Figur hämtad http//nobelprize.org/medicine/
laureates/ 2000/press-sv.html
51
Hjärnans belöningssystem

• Litteraturtips
• Widén. En bok om hjärnan
• Agerberg. Kidnappad hjärna

52

• Postakut abstinens
• PAA
• Källa Vid sunda vätskor. Gorski, Miller.

53
Postakut abstinens PAAKälla Vid sunda vätskor.
Gorski, Miller.

• Syndrom en grupp av symtom
• Post efter
• Postakut abstinenssyndrom en grupp symtom som
  kommer efter den akuta abstinensen
• PAA postakut abstinens

54
Postakut abstinens PAA

• PAA är ett bio-psyko-social syndrom
• Bio hjärnans belöningssystem PAA
• Psyko man har lär sig att hantera olika
  situationer (positiv och negativ förstärkning)
  med alkohol, droger eller spel.
• Social hur mycket psykosocial stress man
  utsätts för.

55
Postakut abstinens, PAA

• PAA-syndromet
• Kognitiva störningar
• Minnesstörningar
• Känslomässig instabilitet
• Sömnstörningar
• Koordinationsproblem
• Stresskänslighet
• Pågår 3-12 månader efter inledd
  alkohol-/narkotika- eller spelfrihet.
• Fritt efter Gorski T (1995).
• Vid sunda vätskor.

56
Postakut abstinens, PAA

• Vad göra vid PAA?
• Motionera
• Använd avslappning
• Ha regelbundna kostvanor.
• Undvik stress
• Tacka nej till överkrav
• Berätta för anhöriga och andra närstående
  personer
• Acceptera viss grad av PAA
• Komplettera vid behov med läkemedelsstöd

57
Postakut abstinens, PAA

• T Campral 333 mg (acamprosate)
• Dämpar aktiviteten i
• hjärnans glutamatsystem
• Indikation minska återfall
• hos alkoholberoende
• Ds 2 x 3 dagligen
• Kontraindikation
• nedsatt njurfunktion
• Biverkningar diarré,
• illamående, magsmärtor
• Kan kombineras med
• T Antabus och T Revia

• T Revia 50 mg (naltrexon)
• Blockerar oipiodreceptorerna
• i hjärnan
• Indikation Minska återfall vid
• alkoholberoende
• DS 1 x 1 dagligen
• Kontraindikation Akut hepatit.
• Pågående behandling med
• opiatläkemedel.
• Biverkningar HV, yrsel, trötthet,
• törst, aptitlöshet, agitation
• Kan kombineras med
• T Antabus och T Campral

58
Fikapaus
59

• Synen på återfall i ÅP
• Faktorer bakom återfall

60
Detta är ÅP- en kort introduktion

• En serie behandlingsinsatser som syftar till
  nykterhet/drogfrihet/spelfrihet
• Består av tre viktiga delar

1) Beteende-och funktionellanalys Att
inventera/kartlägga sina problem i beteendetermer
och med en funktionell analys förstå vad som
vidmakthåller beteendet (funktionen).
2) Ny livsstil Träning i att uppmärksamma, undvi
ka eller hantera risksituationer
3) Skademinskning Lära sig att begränsa
återfallen om/när det ändå inträffar
61
Detta är ÅP- faktorer bakom återfall

• Faktorer bakom återfall enligt Marlatt och Gordon
  1980

Negativa känslor (38)
Negativa fysiska tillstånd (3)
Positiva känslor (3)
Testa kontrollen (9)
Sug (11)
Konflikter med andra (18)
Socialt tryck (18)
62
Inlärningsteoretisk modell för utvecklande av
beroende (KBT)

• Missbruket fyller en funktion i individens liv,
  därför en funktionellanalys görs.
• Vad utlöser och vidmakthåller spelandet NU?
• S R
  K
• Stimuli Respons
  Konsekvens
• Situation Spel
  Pos. förstärkningTankar
  
  ex. euforiKänslor/suget
  Neg.
  förstärkning
  ex.
  ångestlindring

63
Detta är ÅP- synen på återfall
B e r
g s b e s t i g a r e n
Välbefinnadetoppen
TOLKNING AVGÖR om det blir ett fall, där du
lär dig av dina erfarenheter eller ett återfall
i ditt gamla missbruksbeteende
Väg B
Väg A
Hav av beteendeproblem
64
Synen på återfall utifrån KBT

• Fall, snedsteg, (lapse), en enstaka avgränsad
  händelse som inte behöver leda till ett fullt
  utvecklat återfall, att snubbla eller halka ner
  en bit.
• Återfall, (relapse), man återgår till tidigare
  missbruksbeteende. (Marlatt och Gordon 1985)

65
Definition Risksituation

• Risksituation är en tanke, känsla eller situation
  som utgör ett tänkbart hot/risk mot individens
  känsla av kontroll och innebär en ökning av
  risken för återfall.
• Det är inte tanke, känsla eller situationen i sig
  utan dess tolkning som avgör om det är en risk
  för återfall för individen.

66

• Beteendeanalys, ett verktyg för att förstå vad
  som utlöser och vidmakthåller återfall

67
Beteendeanalys

• S R K
• Stimuli/startsignal Respons Konsekvens
• Inre/yttre
  Kortsiktiga K.
  
  vidmakthåller R.
• Ångest Problembeteendet Lugn/slipper
  
  obehag
• Negativ
• förstärkning
• Sugen på spänning Problembeteendet
  HäftigaVill ha roligt
  
  upplevelser Positiv
  förstärkning
• Situationer
• Tankar
• Känslor

68
Förstärkning

• Negativ förstärkning något obehaglig undviks/tas
  bort, t.ex. ångest, känsla av ensamhet
• Positiv förstärkning något behaglig/önskbar
  uppnås, t.ex. lugn, känsla av makt, osårbarhet

69
Hur tillämpar du beteendeanalys? För kollegor
och klienter

• Steg 1. Inventerig av startsignaler för återfall.
• - hjälp av självskattningsformuläret IDS-100.
• Steg 2. Det görs en analys av de vidmakthållande
  faktorerna (kortsiktiga konsekvenser).
• Steg 3. Det görs en analys av de långsiktiga
  konsekvenserna.
• Steg 4. Problemlösningsfas
• Slutsatser dras av de beskrivna konsekvenserna.
  Hur ska kunskapen kunna användas på bästa sätt?

70
Övningen S - R K Kollegor

• Att göra en beteendeanalys på ett eget
  problembeteende, en klient eller ett påhittad
  klient/problembeteende, när, hur, på vilket sätt
  hände det.
• OBS! 1- Beskriv händelse, situation, tankar eller
  känslor. Förklara inte varför leder till
  intellektualisering.
• OBS! 2- Det som vidmakthåller beteende är de
  kortsiktiga positiva konsekvenserna, t.ex.
  uppmärksamhet, känna sig stark kommer först,
  straffet (indragna permissioner) kommer senare.

71
Formulärbaserad kartläggning av risksituationer

• S - R - K IDS-100
• Inventory of
• Drinking
• Situations

72
Detta är ÅP- en kort version

• Faktorer bakom återfall enligt Marlatt och Gordon
  1980

Negativa känslor (38)
Negativa fysiska tillstånd (3)
Positiva känslor (3)
Testa kontrollen (9)
Sug (11)
Konflikter med andra (18)
Socialt tryck (18)
73
IDS-100 Inventory of Drinking Situations

• Instruktioner för den snabba versionen för
  kollegor
• Klienterna fyller i formuläret.
• Klienterna skriver på ett blad från
  blädderblocken de frågor som de har skattat
  högst, 3 eller 2.
• Varje fråga får 10 poäng som vi överför till en
  plastfilm med riskprofilen i.
• Varje kursdeltagare får feedback och kursledare
  kopplar ihop riskprofilen med innehållet i
  kursen.

74
IDS-100 Inventory of Drinking Situations

• Instruktioner för en komplett riskprofil
• Efter att klienterna har fyllt i formuläret.
• Överför alla svar till rättningsbladet
• Första rad 1.0 1 2 3 21.0 1 2 3 41.0 1 2 3 61.0
  1 2 3 81.0 1 2 3
• Addera alla rader som har en 1 i en triangel,
  dividera mellan 60 och multiplicera per 100.
• Överför dessa poäng till riskprofilen kolumnen
  nummer 1 obehagliga känslor.
• Följ samma procedur för de andra variabler.

75
Hemuppgifter, lektion 1

• Agenda
• Kursledarna presenterar sig
• Kursdeltagarna presenterar sig
• Gör agenda för lektionen
• Detta är återfallsprevention
• Kursschemat
• Kursregler
• Sessionsuppgift Skriva ner sitt personliga mål
  med kursen

• Agenda, forts
• Föreläsning Hjärnans belöningssystem och
  postakut abstinens, PAA
• Sessionsuppgift Kartlägga sin riskprofil utifrån
  IDS 100
• Hemuppgiften triggernacka
• Summering av sessionen

76
Hemuppgiften, lektion 1Triggernacka
TriggersTankar, känslor, situationer, personer, som fick mig att börja tänka på att dricka/droga/spela igen DatumTidpunktPlats BeteendeVad gjorde jag sen! Skattning av risksituation 0 - 100
77
Hemuppgift till kollegor dag 2

• Ta med dig en kort rolig historia
• Vi väljer två och läser
• - en efter lunch och
• - en ca.kl. 15.00

78
Till kollegor skriv ner

• 1- Vad vill du att vi ska göra annorlunda?
• 2- Vad gör vi som redan fungerar bra?

79

• Välkomna
• till dag 2
• i grundkursen i ÅterfallspreventionHT 2008

80
Agenda kursdag 2 för kollegor

• Lektion 2 steg för steg
• - Detta är sug. - Att undvika och hantera
  sug. - Sugsurfing.

• Lektion 3steg för stegFördelar och nackdelar.
  Att se hela bilden. Stoppkortet.
• Öva att presentera ÅP.
• Hemuppgifter till kursdag 3 och 4.
• Summering av kursdag 1 och 2.

81
Agenda

• 09.0-10.00 Arbetspass
• 10.00-10.30 Fika
• 10.30-12.30 Arbetspass
• 12.30 13.30 Lunch
• 13.30 14.30 Arbetspass
• 14.30 15.00 Fikapaus
• 15.00 16.00 Arbetspass

82

• Summering av dag 1

83
Detta är ÅP- evidensstöd Till kollegor och
klienter

• ÅP är en effektiv behandlingsmetod enligt den
  internationella behandlingsforskningen.Project
  Match studien (1997) jmf MI, 12-stegs behandling
  och Social färdighetsträning (ÅP) vid
  alkoholproblem. Goda effekter av samtliga tre
  interventioner, men ingen matchningseffekt
  (sic!). SBU-rapporten Behandling av alkohol-
  och narkotika-problem (2001)positiva effekter
  vid svåra alkoholproblem (osäkerhet om
  långtidseffekten) och vid missbruk av
  centralstimulantia. Inga ännu påvisade effekter
  vid opiat- och cannabismissbruk.

84
Detta är ÅP- historik

• Relapse prevention/Social skills training,
  återfallsprevention, utgår från kognitiv
  beteendeterapi, KBT
• HistorikMarlatt Gordon (1985). Relapse
  prevention.Gorski T (1986). Relapse prevention
  model.Monti P m fl (1989). Coping skills
  model.Sandahl C Rönnberg S (1988). Sju steg
  till minskat alkholberoende.Österling A (2001).
  Väckarklockan.

85
Fikapaus
86

• Lektion 2

87
Lektion 2, Agendan för klienter

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 1
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Dagens tema/rationalAtt hantera suget
• Kort föreläsning Detta är sug enligt KBT och
  hjärnforskningen
• Sessionsuppgift Hur upplever du suget?

• Agenda, forts
• Demonstrationer av färdigheter för att kunna
  hantera sugetUndvikandeDistraktionPrata
  igenom suget med någonAvslappning/kontrollerad
  andningSugsurfing
• HemuppgiftenFöra sugnacka och öva avslappning
  och andra färdigheter för att hantera suget.
• Summering av lektionen.

88
Lektion 2, Målen (Klienter)

• Målen i lektion 2
• - lära sig att känna igen vad som utlöser
  suget- att undersöka sugets olika
  komponenter- att definiera dessa olika
  komponenter . yttre utlösare/triggers . inre
  utlösare/triggers- att kartlägga med
  kursdeltagarna vad de menar med sug Hur känns
  suget för dig? Vad någonstans i kroppen finns
  suget? Etc.- att presentera och öva olika sätt
  att undvika/hantera suget

89
Rational, Detta är sug (Klienter)

• Rational
• Sug är normalt,
• kan komma sent
• Ett kroppsligt (skakningar,
• svettningar) och
• psykologiskt (ångest,
• påträngande tankar) fenomen
• Tidsaspekten viktig
• kroppsliga besvär tidigt,
• psykologiska senare

90
Rational, Detta är sug (Klienter)

• Rational
• - Sug eller längtan att droga/dricka/spela kan
• utlösas av saker du ser i din omgivning,
• tankar och Känslor som påminner dig om ditt
• missbruk.
• - Fysiska upplevelser är t ex sug i magen
• eller en nervös känsla i hela kroppen.
• - Psykologiska upplevelser är tilltagande
• tankar om hur bra du skulle må av att
• använda, att minnas tidigare tillfällen då du
• använt, att planera hur du skulle bära dig åt
• för att missbruka igen eller känna att du
• behöver ta/göra något.

91
Hur kommer det sig att vi upplever sug?
(Klienter)

• Rational
• Hypoteser
• - Obalans i hjärnans
• belöningssystem.Som följd av PAA.
• - Inlärda reaktioner, tex vid vissa situationer,
  tankar och känslor.

92
Kroppsliga reaktioner tankar sugets
intensitet hänger ihop (Klienter)

• P A A Tolkning
• Tolkning Stress/P A A
• Jag kan hantera Uppgivenhet
• Upplevda intensiteten på suget
• 0______________100

93
Övningar, lektion 2 I grupper om två-fyra
personer. För kollegor och klienter.

• Övning 1 Vad är sug för dig?Hur upplever du det?
  Är det tankar, bilder, känslor och/eller något i
  kroppen? Hur vet du att det är sug du
  upplever?Kursledare listar på tavlan
• Övning 2 Vad utlöser ditt sug? Har du
  riskplatser, riskpersoner, risktidpunkter och
  riskkänslor för sug?Vad annat kan utlösa ditt
  sug?Kursledare listar på tavlan.
• Övning 3 Vilka av dina risksituationer kan du
  undvika respektive hantera? Kursledare listar på
  tavlan.

94
Övning 1. Vad är sug för dig?

• Så här kan en summering av övningen bli
  (Kollegor)
• Sug är en längtan efter att använda
  drogen/beteendet igen.
• Suget är tankar/minnen om drogens/beteendets
  positiva effekter. Ibland är suget bilder av
  drickandet/ drogandet/ spelandet.
• Suget upplevs i kroppen som en oro eller en
  hunger.
• Suget i kroppen finns i början av nykterheten/
  drogfriheten/spelfriheten medan suget som
  tankar/minnen kommer senare.
• Suget är ibland svårt att skilja från hunger,
  oro, ilska och andra besvärliga upplevelser.
• Suget känns påträngande och upplevelsen är att
  suget bara kommer att stiga och stiga. Jag känner
  att jag behöver ta något för att må bra igen.

95
Övning 2. Vad utlöser ditt sug?Summering av
övningen (Kollegor)

• Exempel på kartlagda risksituationer i en ÅP-kurs
• Risksituationer När Micke fått tag i hasch. När
  jag är hemma hos mamma och kan få tag i
  tabletter. När jag fått socialbidraget.
• Riskkänslor Tristess. Ångest. Ledsen. Värk. När
  jag börjar längta efter den där känslan.
• Risktankar En öl klarar jag. Jag vill inte ha
  den här ångesten. Det spelar ingen roll.
• Riskpersoner Min granne. Gänget. Brorsan. Micke.
  Folk som inte vet att jag har problem.
• Risktider, riskrelationer.

96
Övning 3. Vilka av dina risksituationer kan du
undvika/hantera? Summering av övningen.
(Klienter)

• Risksituationer När Micke fått tag i hasch. När
  jag är hemma hos mamma och kan få tag i
  tabletter. När jag fått socialbidraget.
• Riskkänslor Tristess. Ångest. Ledsen. Värk. När
  jag börjar längta efter den där känslan.
• Risktankar En öl klarar jag. Jag vill inte ha
  den här ångesten. Det spelar ingen roll.
• Riskpersoner Min granne. Gänget. Brorsan. Micke.
  Folk som inte vet att jag har problem.
• OBS! Klienterna tenderar att använda undvikande
  som enda strategi. Riskerna?

97
Bensträckare
98
Färdigheter för att hantera sugKlienter

• Lär dig känna dina risksituationer, så att du kan
  undvika eller hantera
• Var uppmärksam på dina tolkningar
• Använd dig av distraktion
• Prata om ditt sug
• Avslappning
• Lär dig surfa över suget
• Beteendeexperiment Äggklocka/mobilen, hur länge
  det varar
• 15 minuters regeln

99

• Pedagogisk tips för kollegor
• Gör en övning efter beskrivningen av varje
  färdighet, t.ex hur kan du avleda
  uppmärksamheten?, med vem skulle du kunna prata?,
  hur skulle du vilja lära dig avslappning? ..

100
Distraktion (Klienter)

• Distraktion är en teknik, där man avleder suget
• genom att rikta uppmärksamheten inifrån och
• utåt
• T ex genom - lyssna på musik- läsa en bok- ta
  en promenad - ringa någon, eller- göra en
  distraktionsmanöver (ett klassiskt exempel på
  detta är att använda metoden att räkna får
  för att somna)

101
Prata om suget (Klienter)

• Vi känner ofta en lättnad när vi delar besvärliga
  känslor med andra. Det hjälper oss att förstå
  problemet på ett bättre sätt och hitta lösningar.
• Betrakta suget som en besvärlig känsla bland
  andra sådana som man behöver dela med någon.
  Reglering. Att hantera känslor via tankar och
  konstruktivt självprat.
• Oron för att oroa anhöriga och vänner kan vara
  ett hinder. Är detta en tankefälla?
• Att tala om suget är en färdighet som kan behöva
  förberedas och övas.

102
Avslappning (Klienter)

• Stress är ofta en utlösare av sug efter
  problembeteendet.
• Tre grundmetoder för avslappning- Avslappning-
  Andningsmeditation- Mantrameditation
• Behandlingsstudier visar att avslappning minskar
  eller häver stressrelaterade symtom som högt
  blodtryck, ökad muskelspänning och höga
  blodfetter (Träna mental och förbättra ditt liv,
  Angelöw 2005).
• God förmåga att slappna av uppnås efter 1-3
  månader om man tränar regelbundet.
• Avslappningsövning enligt Ingeborg Lönnkvist,
  s.108, i Saxons och Wirbings bok.

103
Sugsurfing (Klienter)

• Väldig bra teknik
• Exponering med responsprevention i fantasin och
  i verkligheten

104
Sugsurfing (Klienter)

• Vad är exponering? Att utsätta sig för
  suget/obehaglig känsla.
• Vad är responsprevention?
• Att stanna i den känsla och uppleva att den
  klingar av efter X minuter.
• Man gör en ny erfarenhet som kan leda till
  kognitiv omstrukturering/omprogram-mering.

105
Sugkurvan och sugsurfing Exponering med
responsprevention (Klienter)

A
1
10
2
Styrka
3
4
T i d
0
10
Myter intensiteten och hur lång tid
pågår
106
Sugkurvan och sugsurfing. Exponering med
responsprevention. Tankar, sug, reaktioner i
kroppen påverkar alla varandra och man kan därför
lätt hamna i onda cirklar.
A- Det kan kännas som om suget skulle kunna
fortsätta att stiga. Men suget kan inte fortsätta
att stiga över maxnivån. Maxnivån är
extremt obehaglig, men helt ofarlig.

A
1
10
Den prickade linjen markerar vad som händer
med suget om Du avbryter eller undviker
situationen. Suget minskar tillfälligt, men blir
lika stark eller värre så snart du hamnar i samma
situation.
2
S u g
3
4
0
1- Suget har nått sin maxnivå. Stannar man i en
sug situation i 20-30 minuter så kommer suget
att nå maxnivå och sedan minska
T i d
2, 3, 4 osv. visar att nästa gång man utsätter
sig för samma situation så blir sugreaktion så
småningom svagare och suget sjunker tidigare.
107
Sugsurfing (Klienter)

• Kognitiv teknik
• Använd stödjande självprat, som Det här är bara
  sug. Det går snart över.
• Använd bilden av suget som en havsvåg, som växer
  till snabbt, men som har sitt maximum, sin högsta
  våghöjd, stabiliseras där, för att sedan sjunka
  undan.
• Beteendeteknik
• Surfa över suget som en surfare.

108
Demo Sugsurfing CD-skivan (Klienter)

• Steg 1 Kroppslig avslappning
• Steg 2 Mental avslappning
• Steg 3 Exponering med responsprevention i
  fantasin för suget

109
Instruktioner CD-skivan (Kollegor)

• Blunda
• Trygg plats

110
Bensträckare
111
Hemuppgifter, Lektion 2 Klienter

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 1
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Dagens tema/rationalAtt hantera suget
• Kort föreläsning Detta är sug enligt KBT och
  hjärnforskningen
• Sessionsuppgift Hur upplever vi suget?

• Agenda, forts
• Demonstrationer av färdigheter för att kunna
  hantera sugetUndvikandeDistraktionPrata
  igenom suget med någonAvslappning/kontrollerad
  andningSugsurfing
• HemuppgiftenFöra sugnacka och öva sugsurfing
  och andra färdigheter för att hantera suget
• Summering av lektionen

112
Hemuppgiften, lektion 2
Sugnacka Klienter
Grälat med flick-vännen
Måndag 18/9
Pratade med min kontaktperson
70
4 min
30
113
Summering av lektion 2 klienter och kollegor

• Vad har presenterats under kursdagen?
• Vad har varit särskilt värdefullt?

? ? ?
114

• Lunch

115

• Lektion 3

116
Lektion 3, Agendan Klienter

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 2
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Dagens tema/rational Att lära sig hantera sina
  luriga tankar om drickandets, drogandet eller
  spelandets fördelar.
• Övningen Fördelar och nackdelar av drickandet,
  drogandet eller spelandet.

• Agenda, forts
• Demonstrationer av färdigheter för att kunna
  hantera sina luriga tankarAtt undvika vita
  knogars nykterhetStoppkortetVisualisering
• Sugsurfing
• HemuppgiftenGöra ett stoppkort
• Summering av lektionen

117
Lektion 3, Målen (Klienter)

• Målen i lektion 3 utöver de som framgår av
  agendan är Att uppmärksamma kursdeltagarna på
  den betydelse som automatiska och luriga
  tankar, som ofta uppträder efter en tids
  drogfrihet/nykterhet/spelfrihet, har. TANKAR ÄR
  BARA TANKAR!
• Att hjälpa kursdeltagarnas att öka sin
  motivation/fatta egna beslut om att välja
  alkohol-, drog- och spelfrihet utifrån en
  systematisk kartläggning av för- och nackdelar av
  drickandet, drogandet eller spelandet.

118
Rational, Lektion 3 (Klienter)
Vad känner katten?
119
Rational, Lektion 3 (Klienter)

• Tanke Känsla - Beteende
• Grundantaganden, tidigare erfarenheter,
  värderingar om oss själva och om andra,
  långtidsminne
• Automatiska, inlärda tankar (vi tolkar snabbt)
• T K - BDet du säger till dig själv i din inre
  monolog (T), när du har sug eller hamnar i
  risksituationer, påverkar hur du upplever (K) och
  hanterar (B) de situationerna.
• Färdigheten Identifiera, ifrågasätt och förändra
  dina tankar!

120
Rational, Lektion 3 (Klienter)

• NAT, negativa automatiska tankar
• Tankar Det är för jobbigt. Jag kommer inte att
• klara det här. Jag mår verkligen dåligt. Jag
  måste
• ta heroin eller dricka!
• Tror på tanken uppgivenhet känsla av skuld
• och skam sug faller/återfaller?!
• Tror inte på tanken tillit (utifrån stödjande
• självprat) stolthet fortsatt drogfrihet/
  nykterhet

121
Arbetsbladet NAT (Negativa automatiska tankar)
(Klienter)
Datum/ klockan Situation som lockar till drickande/drogande/ spelande Tanke-fällor/självprat/tillåtelse-tankar Ifrågasätta Stäm-mer? Rationellt svar/utma-ning av självprat/ alternativ tanke Göra?
122
Övning För kollegor och klienter

• Att skapa dissonans skillnad mellan hur det är
  och hur man vill ska vara
• Fyrfältseende

123
Övning (Klienter) Kartläggning av för- och
nackdelar
Dricka/droga/spela
Nykter/drogfri/spelfri
Bra
Bra
Kort sikt
Lång sikt
Dåligt
Dåligt
124
Ambivalensutforskning (Kollegor)
Status quo
Förändring
Bra
Bra
Glömmer allt Blir hög Kompisar
Må braMorsan lugn KörkortJobb Familj
Dåligt
Dåligt
Dåliga nerver Kriminaliteten Kan bli smittad
EnsamTrist Svensson-livet, hur fixar man det
125
Övning Kartläggning av för- och nackdelar
Dricka/droga/spela
Nykter/drogfri/spelfri
Bra
Bra
Motivation
Motstånd
Dåligt
Dåligt
Motstånd
Motivation
126
Fikapaus
127
Övning för kollegor och klienter Kartläggning av
för- och nackdelar

• Övning 1 Bra med att dricka, spela eller droga
  på kort och lång sikt5 minuter i grupper om 4,
  redovisning i helkurs
• Övning 2 Dåligt med att dricka, spela eller
  droga5 minuter i par, redovisning i helkurs
• Övning 3 Dåligt med nykterheten, drogfriheten
  eller spelfriheten5 minuter i grupper om 4,
  redovisning i helkurs
• Övning 4 Bra med nykterheten, drogfriheten eller
  spelfriheten5 minuter i par, redovisning i
  helkurs

128
Övning Kartläggning av för- och nackdelar
Dricka/droga/spela
Nykter/drogfri/spelfri
Bra
Bra
Motivation
Motstånd
Dåligt
Dåligt
Motstånd
Motivation
129
Färdigheter, Lektion 3 (Klienter)

• Färdigheter Att undvika vita knogars
  nykterhet
• Stoppkortet Visualisering
• Problemlösa om motståndsfaktorer(i session 4)
• - det man får av droger/drickande och
• - det som upplevs som negativt av
  drogfriheten/nykterheten

130
Att undvika vita knogars nykterhet (Klienter)

• Vita knogars nykterhet/spelfrihet
  ellerdrogfrihet uppstår vid brist på alternativ
  för att uppnå positiv och negativ förstärkning.
• Baseras på att Jag får inte och Jag kan
  inte
• Innebär stor återfallsrisk i problembeteendet

131
Stoppkortet (Kollegor)

• Ta droger
• Fängelse/prostitution
• Abstinensen
• Ångesten
• Ungarna!!!
• Dåliga levervärden - hepatiten!!!/HIV
• Jaga pengar

• Drogfrihet
• Hel och ren
• Stolt!
• Pengar på fickan!
• Ungarna varannan helg!!!
• Fin i kroppen

132
Visualisering (Kollegor)

• Visualisering innebär att kursdeltagarna får öva
  att koppla samman det som är skrivet på kortet
  med de känslor som är förknippade med händelserna
  eller tankarna.

133
Hemuppgifter, Lektion 3 - Klienter

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 2
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Dagens tema/rationalAtt lära sig hantera sina
  luriga tankar om drickandets, drogandet eller
  spelandets fördelar.
• Övningen Fördelar och nackdelar av drickandet,
  drogandet eller spelandet.

• Agenda, forts
• Demonstrationer av färdigheter för att kunna
  hantera sina luriga tankarAtt undvika vita
  knogars nykterhetStoppkortetVisualisering
• Sugsurfing
• HemuppgiftenGöra ett stoppkort
• Summering av lektionen

134
Bensträckare
135
Övning för kollegor ge rational skäl om varför
ska man gå ÅPGe feedback, växla partner, flera
rollspel i rad.

• Syftet med återfallsprevention är att öka
  kunskapen om dina risksituationer och att lära
  dig att hantera dessa på ett bättre sätt...

136
Hemuppgifter för kollegor

• Öva att presentera ÅP
• Läsa manualtexterna för lektion 4-8
• Prova att använda IDS 100 (till kursdag 3 och 4)
• Prova att använda även andra ÅP-färdigheter från
  lektion 1, 2 och 3
• Läsa artiklarna om hjärnans belöningssystem och
  PAA m fl (till kursdag 3 och 4)
• Fundera på hinder och möjligheter för att använda
  ÅP på den egna arbetsplatsen
• Problem 10 , eventuella lösningar 90 .
• . Läs gärna Färdigheter för kursledare S. 57
  i läroboken

137
Hemuppgift till dag 3 för kollegor

• Ta med dig en kort rolig historia
• Vi väljer två och läser
• - en efter lunch och
• - en ca.kl. 15.00

138
Summering för kollegor

• Gör en kort summering av vad som presenterats och
  övats under kursdag 1 och 2.
• Vad vill du prova på din arbetsplats närmaste
  tiden?

139
F r å g o r ?

• Maila oss
• Till.Kunskap_at_gmail.com

140

• Välkomna
• till dag 3
• i grundkursen i Återfallsprevention

141

• Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut
  (KBT), MI-lärare (MINT).
• Peter Wirbing, leg psykiatrisjuksköterska, steg 1
  (KBT), MI-lärare (MINT).
• E-mail Till.Kunskap_at_gmail.com

142
Agenda

• 10.00-12.30 Arbetspass
• 12.30 13.30 Lunch
• 13.30 14.30 Arbetspass
• 14.30 15.00 Fikapaus
• 15.00 17.00 Arbetspass

143
Agenda kursdag 3 Kollegor

• Summering
• Hemuppgifterna
• Lektion 4 steg för stegVarför skall man lära
  sig problemlösning?Demoövning PBL Hitta
  alternativ
• Rollspelsmetodik

• Lektion 5steg för stegFärdigheten Att tacka
  nej på ett effektiv sättDemoövningar
• Lektion 6 steg för stegNödplaner, demoövning
• Övning presentera ÅP
• Summering/hemuppgifter

144
Två och två

• 1 - Summering av de två sista dagarna
• 2 Berätta gärna för någon som du inte
  känner till (om det känns ok!)

145

• Genomgång av Hemuppgifter
• Artiklarna
• IDS 100
• Pröva ÅP färdigheter
• Presentera ÅP
• Fundera kring hinder och möjligheter att använda
  ÅP på den egna arbetsplatsen

146
Bensträckare
147
Lärarstil

• Manualbaserad behandling bra, men
• Mekaniskt bläddrande till nästa övning
  motstånd
• Nyckel fråga, knyt an till egen erfarenhetHur
  stämmer det här med din/er erfarenhet?
• Nyckelfrågor, framkalla egen kompetens Vad gör
  du/ni redan som fungerar bra?Vad har ni för
  idéer om möjliga sätt?
• Nyckelfråga, framkalla förändringspratVad av
  det här vill du använda dig av?
• Undvik rättningsreflexen

148

• Lektion 4

149
Problemlösning, Lektion 4 Klienter

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 3
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Avslappningsövning/sugsurfing
• Dagens tema/rational Varför skall man lära sig
  problemlösning?
• Demonstration av färdigheten Problemlösning

• Agenda, forts
• Problemlösningsövning i grupp av tidigare
  listade problem
• Summering av övningen i helkurs
• HemuppgiftenAnvända färdigheten problemlösning
• Summering av lektionen

150
Problemlösning, Lektion 4 Klienter

• Målen i lektion 4
• Att bli uppmärksam på hur olösta problem kan leda
  till stress och obehagliga känslor, som i sin tur
  kan bli utlösande faktorer för återfall enligt
  följande modellen

151

• Alla vi löser problem hela tiden!
• Historien om ett par skor i storlek 38

152
Problemlösning, lektion 4. Rational Varför ska
man lära sig problemlösning?

• Enligt Marlatt och Gordon 1980, Noon 1999
• Olösta problem
• Bekymmer/oro
• Stress
• Sug/tankar på alkohol/droger/spel
• Fall/Återfall

153
Presentation av arbetsbladet

• 1) Gå igenom de olika steg
• (berätta)
• 2) Demonstrera
• 3) Arbeta med klienten/erna
• 4) Hemuppgift

154
Färdigheten Problemlösning

• Steg 1 Vad är problemet? Vad vill jag uppnå?
  Konkretisera! Till något! Proaktiv.
• Steg 2 På vilka sätt kan problemet lösas?
  Idékläckning.
• Steg 3För- och nackdelar med de olika idéerna!

155
Färdigheten Problemlösning

• Steg 4 Välj den bästa lösningen!
• Steg 5 Planera genomförandet!Gör
  förändringsplan.
• Steg 6Utvärdera hur det gick!(DZurilla och
  Goldfried, 1971)

156
Utifrån tidigare övningProblemlösning
Dricka/droga/spela
Nykter/drogfri/spelfri
Bra
Motstånd
Dåligt
Motstånd
157
Demonstration Hur göra? Till kollegor

• Berätta om de olika steg.
• Demonstrera för kursdeltagare utifrån Arbetsblad
  för problemlösning.
• Använd en OH-bild eller skriv på tavlan.
• Be gruppen eller klienten välja ett problem t.ex.
  en neg.konsekvens av sluta med problembeteende
  från förra lektion.
• Öva (se nästa bild)

158

• Demonstration

159
Grupparbete problemlösning

• Utgå från fältet Detta har ibland varit bra med
  alkoholen/drogerna och Detta kan ibland vara
  dåligt med nykterheten/drogfriheten.
• Välj ett problem inom något av fälten
• Arbeta med steg 1 i arbetsbladetVad är
  problemet? Vad vill jag uppnå? Konkretisera! Till
  något! Proaktivt mål.

160
Grupparbete problemlösningHalva kurs tar en pos.
kons. utifrån förra sessionen och den andra halva
en neg. kons. 10 minuter - halvtimme - För
kollegor och klienter

• Positiva konsekvenser av missbruket
• T.ex. Jag känner mig stark med bra
  självförtroende.Hur kan jag få uppleva
  självförtroende som nykter och drogfri?
• Negativa konsekvenser av drogfrihet/nykterhet
  T.ex. Jag har inga drogfria kompisar,
  känner mig ensam.Vad kan jag göra för att skaffa
  mig nya drogfria kompisar?

161
Problemlösning, Lektion 4 Klienter

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 3
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Avslappningsövning/sugsurfing
• Dagens tema/rational Varför skall man lära sig
  problemlösning?
• Demonstration av färdigheten Problemlösning

• Agenda, forts
• Problemlösnings-övning i grupp av egna problem
• Summering av övningen i helkurs
• HemuppgiftenAnvända färdigheten problemlösning
• Summering av lektionen

162

• Tips till Er!

163
Rekommenderas

• Martin Lardén (2003). Från brott till genombrott.
  Kognitiv beteendeterapi för tonåringar med
  psykosociala problem. Gothia och Statens
  Institutionsstyrelse. ISBN 91-7205-354-2
• Laurence Mynors-Wallis (2005). Problem solving
  treatment for anxiety and depression. Oxford
  University Press. www.oup.com

164

• Lunch

165

• Lektion 5

166
Att tacka nej, Lektion 5 Klienter

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 4
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Avslappningsövning/sugsurfing
• Dagens tema/rational Att tacka nej till
  alkohol/droger/spel
• Modellera färdigheten att tacka nej

• Agenda, forts
• Öva att tacka nej
• Kartläggning av situationer där det kan bli
  aktuellt att säga nej
• Färdigheten Nej, tack ?
• Sessionsuppgift göra schema för färdigheten Nej,
  tack ?
• HemuppgiftenFortsätta att göra eget schema för
  färdigheten Nej, tack ?
• Summering av lektionen

167
Rational för att tacka nej

• Syfte1) träna färdigheten att tacka nej på
  ett effektivt sätt2) att vara förberedd för
  oväntade
• erbjudanden/påtryckningar
• Två typer av socialt tryck- direkt - någon
  erbjuder alkohol/droger- indirekt -
  förväntningar om att dricka/droga i gamla
  sammanhang

168
Rollspelsmetod

• Förberedelse- välj ett scenario- gör ett
  manus/stödord- hitta sätt kroppsspråk,
  röstvolym, ögonkontakt o s v
• Genomförande- v b, demonstrera först
• Återkoppling- använd gärna ett
  bedömningsschema- uppmuntra i första hand- v b,
  påpeka en sak som kan göras ännu bättre- öva
  igen, uppnå kompetenskänsla!

169
Demo Att tacka nej

• Kursledarna demonstrerar ett mindre bra sätt att
  tacka nej och ett mer effektivt sätt

170
Färdigheten att tacka Nej

• Verbalt beteende
• Säg Nej som första ord
• Tala med en klar, fast och bestämd röst
• Föreslå ett alternativ
• Byt samtalsämne
• Vid tjat kräv ett annat beteende av personen/na
  eller lämna situationen
• Undvik ursäkter och vaga svar

171
Färdigheten att tacka Nej

• Icke verbalt beteende
• Få ögonkontakt
• Ha auktoritet i ditt kroppsspråk
• Kom ihåg du har rätt till nykterhet/drogfrihet/s
  pelfrihet. Känn dig inte skyldig för att du
  tackar Nej.

172
Övningar Att tacka nej

• Gör en rollspelsövning i grupper om fyra utifrån
  rollspelsmetoden ovan.
• Arbeta i ca 15 minuter
• Redovisning i helkurs av vad som fungerade bra
  och vad ni vill kunna göra ännu bättre

173

• Grupparbetet. Färdigheten
• Nej, tack på olika nivåer och sätt
• Gör följande lista
• Strategi Situation? Vem/vilka?
• Nej, tack ett alternativ/
• avledande fråga
• Nej, tack vit lögn
• Nej,tack drogfri, nykter alkoholist
• Nej, tack ???

174
Att tacka nej, Lektion 5

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 4
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Avslappningsövning
• Dagens tema/rational Att tacka nej till
  alkohol/droger/spel
• Modellera färdigheten att tacka nej

• Agenda, forts
• Öva att tacka nej
• Kartläggning av situationer där det kan bli
  aktuellt att säga nej
• Färdigheten Nej, tack ?
• Sessionsuppgift göra schema för färdigheten Nej,
  tack ?
• HemuppgiftenFortsätta att göra eget schema för
  färdigheten Nej, tack ?Läsa artikeln Att tacka
  nej till gemenskapen
• Summering av lektionen

175
Rekommenderad läsning

• Självklara drycker?
• Kaffe och alkohol i social
• samvaro.
• Ingegerd Sigfridsson
• Bokförlaget Arkipelag
• ISBN 91-85838-68-3

176
Fikapaus
177

• Lektion 6

178
Till kollegor

• Nödplaner, Lektion 6 i Väckarklockan,
• lektion 7 i läroboken

179
Nödplaner, Lektion 6 Klienter

• Agenda
• Agenda för lektionen
• Kort repetition av lektion 5
• Hemuppgifterna hur har det gått?
• Avslappningsövningsugsurfing
• Dagens tema/rational När livet överraskar oss,
  nödplaner för oväntade och omtumlande händelser,
  som bl a inledda fall/återfall
• Kartläggning i helkurs av möjliga omtumlande
  livshändelser (Linjen)

• Agenda, forts
• Färdigheten att göra nödplaner
• Grupparbete Att göra nödplan för omtumlande
  händelse och särskild nödplan för inlett
  fall/återfall
• Redovisning i helkurs
• HemuppgiftenGöra egna nödplaner
• Summering av lektionen

180
RationalNödplaner, Lektion 6

• Syftet med denna lektion är - att planera för
  hur nödlägen skall kunna hanteras- att
  uppmärksamma hur händelser och förändringar i
  livet kan innebära återfallsrisk- att bli
  medvetnare om att både negativa och positiva
  händelser kan leda till fall/återfall

181
Nödplaner, Lektion 6

• Målen i lektion 6 - Att uppmärksamma
  kursdeltagarna på hur omvälvande livshändelser
  kan leda till fall/återfall i gamla strategier
  för att hantera intensiva tankar och känslor-
  Att tydliggöra att såväl positiva som negativa
  händelser kan leda till fall/återfall- Att öka
  självtilliten till att inledda fall/återfall kan
  avbrytas med särskilda färdigheter

182
Linjen över omtumlande livshändelser
Positiva livshändelser
Vardagsbruset
Fall/ Återfall
Negativa livshändelser
183
Linjen över omtumlande livshändelser Exempel
Möjliga risksituationer- separationer
(skilsmässa, barn som flyttar hemifrån, nära vän
som flyttar)- hälsoproblem- nya
förpliktelser, t ex i familjen eller på arbetet-
händelser på arbetet eller i studier- ekonomiska
problem- och andra situationer som ställer krav
på anpassning
Vardagsbruset
Fall/ Återfall
184
Bergsbestigaren

• Inlett återfall att snubbla eller halka ner en
  bit
• Lapse, en enstaka avgränsad händelse som inte
  behöver leda till ett fullt utvecklat återfall,
  relapse (Marlatt och Gordon 1985)
• Ok, jag har fallit ner 20 meter, men jag är
  fort-farande kvar på 780 meters höjd!

185
Bergsbestigaren

• Förloppet vid inlett fall/återfall enligt Marlatt
  och Gordon (1985)1) Exponering för
  högrisksituation
• 2) Tillgång till hanteringsfärdigheter eller
  inte
• 3) Grad av tilltro till egna förmågan att
  hantera situationen
• 4) Värdering av nykterheten/drogfriheten/
  spelfriheten

186
Detta är ÅP- synen på återfall
B e r
g s b e s t i g a r e n
Välbefinnadetoppen
TOLKNING AVGÖR om det blir ett fall, där du
lär dig av dina erfarenheter eller ett återfall
i ditt gamla beteende
Väg B
Väg A
Hav av beteendeproblem
187
Abstinence Violation Effect, AVE

• En kognitiv och affektiv reaktion vid inlett
  återfall (Marlatt och Gordon 1985)
• Kognitiv dissonans ett inslag (Jag är värdelös
  Jag har svikit mig själv och andra. Jag är ett
  hopplöst fall)
• Underhålls av föreställningar om den oundvikliga
  kontrollförlusten utifrån en förenklad
  sjukdomsmodell för beroendetillstånd
• Högrisksituationer kan utlösa snedsteg/fall
  (lapse). AVE kan leda till ett fullt utvecklat
  återfall (relapse).
• Normalisering av fallet och stödjande självprat
  kan vara en färdigheter för att förebygga AVE

188
Nödplan, exempel på färdigheter som kan ingå

• Använd de färdigheter du lärt dig i kursen
• Ring upp personer för att få stöd. Se till att få
  hjälp
• Gör mer av det som du vet fungerar
• Bemött ditt katastroftänkandeSå var det dags
  igenJag kommer aldrig att kunna ändra mig..
• Bemött dina känslor av skuld och skam
• Påminn dig om dina framsteg