Gemensamma ekonomisk-politiska m

1
(No Transcript)
2
Gemensamma ekonomisk-politiska mål

• Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxt
• Hög och jämn sysselsättning
• Stabilt penningvärde (låg inflation)
• Balans i utlandsaffärerna
• Minska offentligt underskott och statsskuld
• Jämn fördelning av välståndet
• Regional balans
• Miljöhänsyn

3

• Målkonflikter
• Olika prioritering
• Olika syn på vägen till målen (medel)

4
Exempel på målkonflikter

• Låg arbetslöshet och låg inflation (hög
  efterfrågan vid låg arbetslöshet ger högre
  inflation)
• Ekonomisk tillväxt påverkar miljön
• Den största tillväxten sker i storstadsregionerna
  motverkar regional balans
• Budgetmålen kan vara svåra att uppnå om man vill
  ha en jämn fördelning av välståndet. Högre
  skatter kan motverka tillväxt.

5
KONJUNKTURER BNP
Produktion
Högkonjunktur
Stor produktion Låg arbetslöshet Hög
konsumtion Stora prisökningarHög ränta
Trend
Lågkonjunktur
Liten produktion Hög arbetslöshet Liten
konsumtion Mindre prisökningar Låg ränta
Recession lågkonjunktur (fallande
BNP) Depression extremt kraftig och långvarig.
Tid
6
Bygger på förväntningar om det ekonomiska läget
hos företag och hushåll (Jan 2013 90,1)
7
BNP-tillväxt Sverige/USA/OECD

8
Hushållens skulder
9
BNP / BNI

• BNPuttrycks som värdet av total konsumtion av
  varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt
  export minus import.
• Om man i ett land summerar värdet av alla
  färdiga varor och tjänster som producerats under
  ett år får man fram landets bruttonationalprodukt.
  
• Det utgörs av summan av bruttonationalprodukten
  och nettofaktorinkomster från utlandet.
  Nettofaktorinkomster består av nettot av löner,
  aktieutdelningar, räntor och arrenden, patent med
  mera som passerar gränserna exempelvis
  aktieutdelning till boende utanför Sverige och
  räntor på statsskulden på de medel som är
  upplånade i utlandet.

10
Inflation

• Ökningen av mängden pengar i förhållande till
  produktionen av varor, tillgångar och tjänster.
• I praktiken används Konsumentprisindex (KPI) som
  ett mått på inflationen.

11
Inflation

• Orsaker till inflation
• Efterfrågeinflation ("mer pengar än varor")
• Kostnadsinflation ( "arbetskraften och/eller
  råvarorna för dyra")
• Importerad inflation (Inflation i exportländer
  eller sjunkande valutakurs i det egna landet)
• Inflation via sedelpressarna

12
VARFÖR MOTARBETA HÖG INFLATION?

• Internationell konkurrenskraft minskar
• Låntagare vinner sparare förlorar
• Osäkerhet
• Minskade investeringar
• Riksbankens inflationsmål ca. 2
• Deflation sjunkande prisnivåer

13
Inflation historiskt

• Ädelmetall har används som pengar under tusentals
  år och är den valuta människor oftast väljer som
  pengar när de själva får välja.
• Det finns en naturlig inflation för ädelmetall i
  form av att utvinningen av metall ökar. När det
  bryts mer guld och silver än vad som konsumeras
  uppstår inflation d.v.s. en ökning i
  penningmängden. När det konsumeras mer ädelmetall
  än vad som utvinns uppstår deflation d.v.s. en
  minskning i penningmängden.
• Penningmängden kan dock inflateras onaturligt
  även med en ädelmetallstandard. Forts.

14
Inflation historiskt

• I forna tider begärde kungar ofta in
  ädelmetallpengarna och minskade eller spädde ut
  ädelmetallinnehållet.
• Detta kunde göras antingen genom att mynten
  gjordes mindre eller genom att basmetall
  adderades till mynten. Kungarna stämplade
  istället på en nominell siffra och bestämde genom
  dekret att det mindre eller utspädda myntet
  skulle vara värt lika mycket som det ursprungliga
  myntet.
• Ett finurligt sätt att göra detta på är att
  behålla diametern på myntet, minska tjockleken
  till hälften men öka kantupphöjningen. Myntet ser
  då lika stort ut som tidigare men väger endast
  hälften.
• Effekten av den minskade mängden ädelmetall i
  mynten blev att mynten med högt
  ädelmetallinnehåll hamstrades medan de med lägre
  ädelmetallinnehåll användes.

15
Varför? Vem tjänar på inflationen ?

• Bankerna tjänar givetvis pengar på detta eftersom
  det är bankerna själva som ger ut pengarna i form
  av skuld men återkräver dem med ränta.
• Staten tjänar på inflationen genom att värdet på
  statsskulden minskar samtidigt som staten kan
  beskatta inflationen. Om en tillgång ökar i pris
  endast p.g.a. inflation och därefter avyttras
  kräver staten skatt på prisuppgången. Egentligen
  har det inte skett någon värdeökning eftersom
  priset inte skulle ökat utan inflationen.
• Generellt är de största vinnarna de som sitter
  tidigt i kedjan och kan åtnjuta de nyskapade
  pengarna först. Detta eftersom de har möjlighet
  att använda pengarna innan dess att inflationen
  får effekt i form av högre priser. De kan således
  öka sin köpkraft.

16
Varför? Vem tjänar på inflationen ?

• Vinnarna är finansbolag, banker, centralbanker
  och regeringar. Förlorare är vanliga människor
  som har fasta eller halvfasta inkomster och som
  tvingas skatta för prisökningar utan att det
  skett någon värdeökning.
• Omfördelning av resurser från de sena mottagarna
  av nyskapade pengar till de tidiga mottagarna.
• Ex försäljning hus.

17
KPI

• Konsumentprisindex (KPI) syftar till att mäta
  prisutvecklingen för hela den privata
  konsumtionen, måttet beräknas månadsvis av SCB
  och är en del av Sveriges officiella statistik.
• I Sverige har KPI ex. huvudsakliga
  användningsområden
• Kompensationsändamål, vilket kan innebära att KPI
  utgör underlag för justering av
• Pensioner, socialbidrag och andra
  inkomstöverföringar till hushållen från den
  offentliga sektorn
• Skatteskalor
• Överföringar inom den privata sektorn
• Priser i olika typer av avtal

18
KPI

• Användning i stabiliseringspolitiska sammanhang,
• Som målvariabel för Riksbankens penningpolitik
• För jämförelser med konsumentprisutvecklingen i
  andra länder
• Som ett generellt mått på kronans inhemska
  köpkraft
• KPI beräknas som ett kedjeindex, exempelvis med
  år 1980 som bas. (1980 index 100)

19
KPI

• År Index
• 1980 100
• 1981 112,1
• 1982 121,7
• 1983 132,6
• 1984 143,2
• 1985 153,8
• 1986 160,3
• 1987 167
• 1988 176,7
• 1989 188,1
• 1990 207,8
• 1991 227,2
• 1992 232,4
• 1993 243,2
• 1994 248,5
• 1995 254,8
• 1996 256

• År Index
• 1997 257,3
• 1998 257
• 1999 258,1
• 2000 260,7
• 2001 267,1
• 2002 272,8
• 2003 278,1
• 2004 279,2
• 2005 280,4
• 2006 284,2
• 2007 290,5
• 2008 300,6
• 2009 299,7
• 2010 303,5
• 2011 311,4
• 2012 314,2

20
KPI

• En vara kostade 100 kr 1980 . Vad hade samma vara
  kostat 2012 om varans pris följt KPI ?
• År 1992 kostade en viss vara 199 kronor i
  Sverige. Vad borde den ha kostat 2005 om priset
  följt KPI
• Hur många procent ökade KPI med mellan 1989 och
  1990 ?

21
Hur mäts KPI ?

• SCB köper en korg av varor och tjänster varje
  månad. Genom att köpa samma varor och tjänster
  kan man studera hur stora prisförändringarna på
  varukorgen är. Eftersom kvaliteten på varorna kan
  ändras över tiden, som när en dators prestanda
  förbättras över tiden, försöker SCB uppskatta
  förbättringarnas värde och räkna bort dem från
  prisförändringarna. (Kvalitetsjustering)
• Vad som ingår i korgen och hur stor betydelse
  olika prisförändringar får, beror på hur mycket
  hushållen köper av de olika varorna och
  tjänsterna. En vara eller tjänst som det köps
  mycket av får en större vikt än en vara eller
  tjänst som det köps lite av. Därmed får
  prisförändringar på en vara eller tjänst som det
  köps mycket av ett större genomslag på KPI än
  prisförändringar på en vara eller tjänst som det
  köps lite av.

22
Faror med KPI

• Prisförändringar kan manipuleras genom
  substitution.
• Om en vara stiger i pris så förutsätter man att
  folk köper mindre av den och istället lägger
  pengarna på något som minskat i pris.
• Kvalitetsjusteringar av produkter ges genomslag i
  KPI. Om TV-apparater stiger i pris med 30 procent
  så räknas plattskärm och nya funktioner som inte
  kan väljas bort (Tjock-tv borta) som något som
  sänker priset. Men funktionen på varan är den
  samma.
• I USA tog man bort nybilspriserna och ersatte dem
  med priserna på begagnade bilar, vilket i ett
  slag halverade priset på bilar. Mat och
  energipriser även exkluderade.

23
Finanspolitik (budgetpolitik)

• Regeringen föreslår riksdagen beslutar
• Skatter, avgifter
• Bidrag
• Investeringar
• Syfte Fördelning av resurser och/ellerreglera
  och motverka konjunktursvängningar

24
Finanspolitik

• Riksdagens beslut om skatter, avgifter och bidrag
  
• Berör även fördelningspolitik, familjepolitik,
  arbetsmarknadspolitik etc
• Penningpolitik Riksbankens beslut om
  penningmängd och räntor

25
Penningpolitik

• Riksbanken
• Reporäntan, även kallad reporäntan.
  (räntan mellan riksbanken och vanliga banker)
• Syfte att styra tillgången på pengar och
  krediter- att hålla ett stabilt
  penningvärde.
• I lågkonjunktur sänks räntan expansionspolitik
  för att göra det billigare att låna till
  konsumtion och investeringar
• I högkonjunktur höjs räntan åtstramning för
  att göra det dyrare att låna så att efterfrågan
  minskar och därmed risken för inflation

26
Riksbanken (centralbanken )

• Riksbanksfullmäktige utser en direktion som ska
  vara oberoende av politikerna
• Ansvarar för penningpolitiken
• Inflationsmålet ca 2
• Ger ut sedlar och mynt
• Statens bank
• Reporänta (bankernas ränta till riksbanken)
• Valutareserven
• Kan stödköpa kronor

27
(No Transcript)
28
Stagflation Hög arbetslöshet (stagnerande
ekonomi) Hög inflation
X
29

• Recession. Fallande BNP under två kvartal
• Depression Mycket djup lågkonjunktur.

30
30-talsdepressionen Start börskrasch 1929
31
30-talsdepressionen Start börskrasch 1929

• Senare delen av 1920-talet Hausse-artad
  börsmarknad.
• Miljoner amerikaner lockades att investera i
  aktier.
• Kurserna drevs upp till spektakulärt höga nivåer
  och skapade starka förväntningar på ytterligare
  uppgångar.
• Småsparare, företag och banker satsade allt
  större del av sina tillgångar och man lånade även
  till höga räntor för att kunna finansiera
  ytterligare köp på börsmarknaden.
• Bubblan sprack. I slutet av 1929 hade börsen
  fallit med 40.
• Resultat Företag och banker i konkurs.
• Hög arbetslöshet följde.
• Småsparare fick lämna sina hem och gårdar när de
  inte längre kunde betala de höga låneräntorna.
• Marknaden återhämtade sig inte förrän långt efter
  andra världskrigets slut.

32
Keynes

• 1930-talets depression en vändpunkt
• Keynes visade att förändringar i efterfrågan
  påverkar in?ation och aktivitetsnivå i landets
  ekonomi
• Förordade en aktiv ?nanspolitik, bl a med hjälp
  av skatter, arbetsgivaravgifter och offentliga
  utgifter, för att motverka svängningar i ekonomin
  
• I lågkonjunktur underbalansering
  expansionspolitik
• I högkonjunktur överbalansering
  åtstramningspolitik

33
Keynesianism

• Keynes menade att efterfrågan i ekonomin rör sig
  i vågor som skapar instabilitet i ekonomin. Genom
  att driva en aktiv finanspolitik (förändringar i
  skattenivåer och investeringsgraden) kan ekonomin
  dock stabiliseras och samhällsekonomin få en hög
  sysselsättningsgrad, samt konjunkturcyklar
  överbryggas i strävan efter maximalt
  resursutnyttjande och nationalekonomisk jämvikt.
• Keynesiansk finanspolitik innebär att kravet om
  en årlig budgetbalans överges till förmån för en
  ekonomisk politik som förespråkar att staten ökar
  de offentliga utgifterna i en lågkonjunktur, och
  minskar de offentliga utgifterna eller höjer
  skatterna i en högkonjunktur, för att motverka
  svängningarna i konjunkturcykeln. Det nya målet
  var att statsbudgeten över en konjunkturcykel
  skall vara i balans.

34
Svensk tillämpning av Keynes

• Bostadsbyggande
• Utbildningssatsningar
• Förändringar av momssatsen
• Arbetsgivaravgifter

35
KONJUNKTURER BNP
(tänkbara) STATLIGA ÅTGÄRDER Keynesiansk
stabiliseringspolitik
Högkonjunktur
Minska investeringar (f) Sänka bidrag (f) Höja
skatt (f) Höja reporäntan (p) revalvera (v)
Produktion
Trend
Lågkonjunktur
Öka investeringar (f) Höja bidrag (f) Sänka
skatt (f) Sänka reporäntan (p) Devalvera(v)
(f) finanspolitik(p) penningpolitik (v)
valutapolitik
Tid
devalvering-revalvering endast vid fast
växelkurs
36
Adam Smith liberal ekonomi Liten politisk
inblandning i ekonomin Marknadskrafter Vinst Ko
nkurrens
37
Monetarister

• Företräds av Milton Friedman
• Vill ha så få ingrepp i marknadsekonomin som
  möjligt
• Om åtgärder kommer vid fel tillfälle blir de
  kontraproduktiva
• Anser att penningmängden är ett sätt att styra
  ekonomin
• Robert Lucas
• Anser att det är förväntningarna från människor
  och företag som skapar svängningar i ekonomin
• Förväntningar om exempelvis höjd inflationstakt
  skapar kompensationstänkande
• Förväntningarna kan påverkas genom en stabil
  regeringspolitik och en beslutsam riksbank

38
USA och Europa en jämförelse

• Konjunkturpolitik tillämpas aktivt i EU
• (Mindre tillämpat i USA ) Aktivt.
• I USA är den offentliga sektorn avsevärt mindre
  än i de ?esta europeiska länder
• Skatterna är generellt sett lägre i USA än i
  Europa
• Olika typer av bidrag från offentlig sektor till
  företag och privatpersoner är vanligare i Europa
  än i USA
• Arbetsmarknaden är mer reglerad i Europa än
• i USA

Fed Federal reserve USAs centralbank
39
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU

• Faktorer i USA
• Lägre arbetsgivaravgifter gör det överlag
  billigare för företagen att anställa personal i
  USA än i de ?esta västeuropeiska länder.
• Lägre arbetslöshetsersättning motiverar, eller
  tvingar, arbetssökande att aktivt söka arbete.
• Lägre skatter på bl a kapital, förmögenhet och
  inkomst från arbete uppmuntrar till etablerandet
  av nya företag.
• Färre regler styr hur företagen får anställa och
  avskeda personal.

40
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)

• Lägre skatt på boende samt avsaknad av skatt på
  värdetillväxten i den egna bostaden gör det
  lättare för arbetssökande att ?ytta om det ?nns
  arbetstillfällen på en annan ort.
• Färre och lägre bidrag.
• Storleken på den amerikanska marknaden erbjuder
  ett utbud av arbetstillfällen som vida
  överträffar de enskilda europeiska ländernas
  arbetsmarknader.

41
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)

• Konsekvenser för USA (I teorin)
• Lägre arbetslöshet. Är det sant? Länk
• Fler nya och kvali?cerade arbetstillfällen. Ej
  idag.
• Lättare för marknaden att hantera kraftiga
  förändringar som tillfälligt ökar arbetslösheten
  i hela eller i delar av landet.
• Större lönespridning, vilket bl a medför att de
  som tjänar sämst i USA har en betydligt lägre
  inkomst än de som har lägst inkomst i de ?esta
  västeuropeiska länder.
• Lönsamt att skaffa en bra utbildning.
• Sämre anställningstrygghet

42
Arbetslöshetsstatistik USA
43
Olika nivåer U1-U6

• U1 Percentage of labor force unemployed 15
  weeks or longer.
• U2 Percentage of labor force who lost jobs or
  completed temporary work.
• U3 Official unemployment rate per the ILO
  definition occurs when people are without jobs
  and they have actively looked for work within the
  past four weeks.
• U4 U3 "discouraged workers", or those who have
  stopped looking for work because current economic
  conditions make them believe that no work is
  available for them.
• U5 U4 other "marginally attached workers", or
  "loosely attached workers", or those who "would
  like" and are able to work, but have not looked
  for work recently.
• U6 U5 Part-time workers who want to work
  full-time, but cannot due to economic reasons
  (underemployment).

44
Tillägg arbetslöshetsstatistik

• Ingen kvalitetsjustering.
• Exempel Två nya halvtidsjobb är två nya jobb i
  statistiken. Ett nytt heltidsjobb är ett nytt
  jobb i statistiken.

45
Olika nivåer inflation
46
Diskussion

• Arbetslöshet i olika åldersgrupper Arbetslöshet
  Arbetsmarknad Fakta och statistik
  Ekonomifakta.se
• Varför ?
• Orsaker ?
• Finns någon lösning ?