Gr

1
Gräns och gränssnitt mellan människa och maskin

• Staffan Larsson
• Institutionen för lingvistik

2
Människan och maskinen

• Hur ska vi människor relatera till våra maskiner?
• Är människan en sorts maskin?
• Kan maskiner vara mänskliga?

3
Är detta intressant för mig?

• Det är jobbigt att vara människa
• fri vilja, medvetande, kärlek, moral
• om vi är maskiner behöver vi inte bry oss!
• Det är fantastiskt att vara människa
• fri vilja, medvetande, kärlek, moral
• om vi bara är maskiner, förlorar då inte allt sin
  betydelse?
• Är det inte förmätet av oss att tro att vi skulle
  vara så speciella?
• Vad är unikt mänskligt?
• Heidegger (1889-1976) att tolka sig själv och
  sin värld

4
Gränssnitt
5
Vad är gränssnitt?

• Teknologier som utgör kontaktytan mellan
  människan och maskinen
• Tillåter kommunikation mellan människa och maskin
• Exempel
• Skärm
• Tangentbord
• Mus
• Talad dialog?
• Gränssnittet bestämmer hur vi relaterar till
  maskinerna i vardagen

6
Språket som gränssnitt

• Kan språket (det mänskliga, naturliga, talade)
  användas för att överbrygga gränsen mellan
  människa och maskin?
• Hur?
• Genom att få maskiner (datorer) att förstå
  mänskligt språk och kunna föra dialoger detta är
  ett av målet för språkteknologin
• Varför?
• Talad dialog är för människor - det mest
  naturliga sättet att interagera

7
Dialog och dialogsystem

• Dialog
• interaktivt informationsutbyte med hjälp av
  naturligt språk
• Dialogsystem
• Teknologier som möjliggör interaktion mellan
  människa och maskin med hjälp av (talad) dialog

8
Praktiska användningsområden (urval)

• Demokratisering av teknologi
• Dialog som gränssnitt till teknologi som annars
  hade varit för komplex
• Fördel kräver ingen teknisk fallenhet eller
  förkunskaper (utöver att kunna tala)
• Kommunikationsstöd
• För döva
• För blinda
• Andra funktionshinder
• Möjliggöra kommunikation
• Tal-till-tal-översättning

9
Varför är dagens dialogsystem inte bättre?

• Exempel SJs tidtabellsupplysning (020 757575),
  Tidpunkten (077 1414300)
• Dessa systems förmåga att föra en dialog ligger
  ljusår från människans. Varför?
• De utgår i stor utsträckning från maskinernas
  förutsättningar, inte från teorier om den
  mänskliga dialogförmågan!

10
Hur ska vi kunna bygga bra dialogsystem?

• För det första Vi måste förstå hur människor
  använder språk!
• Wittgenstein (1889- 1951)
• Språklig aktivitet är alltid förankrad i någon
  specifik mänsklig aktivitet!
• Till varje aktivitet hör ett språkspel ett språk
  som svenska är i själva verket en samling
  språkspel
• För det andra vi måste formulera våra teorier på
  ett sätt som är begripligt för en dator
• Formalisering och simulation

11
Formalisering

• Översättning till ett formellt språk
• Exempel på formella språk
• Matematik
• Används för att formalisera bl a fysik
• Logik
• Programmeringsspråk, t ex Java
• Formella språk är generellt sett extremt enkla
  och regelbundna
• Detta gör att datorer kan förstå dem

12
Simulation

• Antag att vi har en teori om (en del av) den
  mänskliga språkförmågan
• Hur ska vi ta reda på om den är sann?
• Empiriska studier (lingvistik)
• Studera insamlat språkligt material
• Gör experiment
• Simulering (språkteknologi / datalingvistik)
• Översätt teorin till ett datorprogram
  (formalisera)
• Kör programmet och se om beteendet är det
  förväntade
• reverse engineering

13
Dialogsystem som simulationer

• Dialogsystem försöker simulera hela den mänskliga
  språkförmågan
• Att uppfatta, tolka och förstå talade yttranden
• Att resonera om vad som ska sägas och när det ska
  sägas
• Att formulera och uttala yttranden

14
Två sorters språkteknologi?

• Praktisk språkteknologi
• Praktiska lösningar på praktiska problem
• I princip ointressant huruvida man försöker
  efterlikna en mänsklig språklig förmåga
• Teoretisk språkteknologi
• En forskningsmetodik för att utforska den
  mänskliga språkförmågan
• I princip ointressant huruvida resultatet är
  praktiskt användbart
• Dessa sammanfaller dock i den mån det
  människolika också är det praktisk användbara

15
Gräns
16
Maskinen människan?

• Descartes (1596-1650)
• Djur är att betrakta som maskiner
• Människan har en själ, och skiljer sig därför på
  ett fundamentalt sätt från djuren
• de la Mettrie (1709-1751)
• Maskinen människan
• Skillnaden mellan människa och maskin är en
  kvantitativ skillnad i komplexitet
• Ingen fundamental skillnad!

17
Turingtestet

• Kan en maskin vara intelligent?
• Är artificiell intelligens (AI) möjlig?
• Turing (1912-1954) Turingtestet
• Testperson A får föra en dialog (via
  textterminaler) med B.
• As mål är att försöka avgöra om B är en människa
  eller en dator
• (OBS! Detta är en förenklad version av
  Turingtestet!)

18
Turingtest och dialogsystem

• Enligt Turingtestet vad är det fundamentalt
  mänskliga?
• Förmågan att föra en dialog med naturligt språk!
• Varför skulle detta vara fundamentalt?
• Antagande I talet visar sig alla andra mänskliga
  förmågor (direkt eller indirekt)

19
En svart låda

• Turing behandlar i stor utsträckning psyket som
  en svart låda
• Om vi lyckas simulera mänskligt beteende, betyder
  det att vår teori är korrekt?
• Turing Ja alla eventuella skillnader är
  oväsentliga!
• Heidegger (i modern tolkning) Nej även om vi
  lyckats fånga de centrala iakttagbara aspekterna
  av det mänskliga psyket i datorn, så ÄR den inte
  en människa vi kan inte veta att datorn
  fungerar som en människa inuti!

20
Heideggers projekt i Varat och tiden

• Beskriv grunderna för det mänskliga varandet
• Hur det är att vara människa
• Detta kan enligt Heidegger bara göras inifrån
• Hs utläggning är ej avsedd att vara begriplig
  för någon som inte är människa
• En sådan förklaring är inte möjlig, hävdar H.
  det mänskliga går inte att förklara från
  scratch
• Ändå är det en sådan förklaring som eftersträvas
  inom AI-forskningen

21
Gud finns i detaljerna (L. M. van der Rohe,
1886-1969)

• Exakt hur människolikt måste ett system vara för
  att klara turingtestet?
• För ett system liknande SJs, men något mer
  avancerat, är det lätt att tänka sig att det
  grundar sig på en felaktig modell
• Men hur vore det med ett system som verkligen
  betedde sig mänskligt?
• In i minsta detalj minsta hummande, minsta
  stammande, minsta skiftning i röstläget?

22
Men hur människolika ska maskinerna bli?

• Vill man verkligen efterlikna alla mänskliga
  engenskaper?
• Freudianska felsägningar?
• Dåligt minne?
• Panikångest? Utbrändhet?

23
Principargument mot artificiell intelligens

• Religiösa argument
• Människan har en immateriell själ, vilket
  maskiner aldrig kan ha
• Materiella argument
• Varelser av silikon och metall kan aldrig vara
  sant mänskliga till detta krävs kött och blod
  (och neuroner)

24
Fler principargument

• Freudianska argument
• Människor och maskiner har radikalt annorlunda
  konstitution och ursprung
• Maskiner föds inte av två andra maskiner de
  byggs
• Heideggerianska argument
• Spädbarn är, strikt talat, inte människor de
  måste först socialiseras in i världen
• Maskiner socialiseras aldrig in i världen de
  programmeras

25
Principfrågan i princip ointressant?

• Är det egentligen intressant huruvida människor i
  princip är / inte är maskiner?
• Frågan om huruvida en dator kan tänka är inte mer
  intressant än frågan om huruvida en ubåt kan
  simma.
• (E. W. Dijkstra, 1930-2002)

26
Gräns och gränssnitt
27
Fel fråga?

• Istället för Kan maskiner vara intelligenta
• På vilket sätt kan maskiner vara intelligenta?
• Hur simmar ubåtar?

28
Strategiska uppslag

• Dysfunktionella dialogsystem
• Om vi kan få systemet att göra fel på samma sätt
  som människor gör fel så har vi kanske kommit
  nånstans
• Börja med det enkla
• Utvidga succesivt
• Bygg system för specifika aktiviteter
  (Wittgensteins språkspel)
• Utöka antalet aktiviteter succesivt
• Försök inte göra generella lösningar det
  generella kommer att visa sig

29
Språket och resten av livet

• Den mänskliga språkförmågan är inte ett isolerat
  system hänger samman med människans
• Kropp
• Psyke (mind)
• Sociala sammanhang
• Därför måste dialogsystembyggaren föra en
  diskussion med andra vetenskaper

30
En humanistisk diskussion om teknologi

• som inte är vare sig
• teknofobisk, eller
• blind för teknikens risker och begränsningar
• kan det göra möjligt
• att utforska gränserna för det unikt mänskliga
• att tolka oss själva och vår värld (Heidegger)
• och samtidigt göra nytta i vardagen

31
Människan och maskinen

• Hur ska vi människor relatera till våra maskiner?
• Är människan en sorts maskin?
• Kan maskiner vara mänskliga?
• Det är inte svaret som upplyser, utan frågan
• (Decouvertes)

32
slut
33
Dialogsystem som tvärvetenskapligt projekt

• Ett verktyg att tänka med inom
  humanvetenskaperna?
• hur skulle jag bära mig åt för att simulera
  detta språkliga-mänskliga fenomen?
• Här blir det kanske intressant att simulera
  felsägningar etc.?
• Berörda problemområden (urval)
• Språk
• Psyke (medvetet undermedvetet)
• Perception och handling
• Sociala verklighet
• och relationer mellan dessa

34
Finns det någon bra anledning till att försöka
simulera mänskligt beteende?

• NEJ!
• Det är en svår- eller till och med oframkomlig
  väg, och därför slöseri med resurser bättre att
  studera människan direkt!
• JA!
• Om vi lyckas så har vi en bra teori om hur
  människor fungerar
• Det vill säga, en teori som är fristående, exakt,
  och därför praktiskt användbar

35
(No Transcript)
36
(No Transcript)
37
Artificiell intelligens (AI)

• Mål (alternativa formuleringar)
• Att konstruera artificiella intelligenta system
• Att konstruera system som beter sig människolikt
• Att konstruera medvetna maskiner
• Framsteg
• Begränsade domäner (t ex schack)
• Rationalitet, beräkning
• Bakslag
• Världskunskap
• mjukt tänkande associationer, analogier,
  metaforer,
• indirekt kommunikation, sociala aspekter av
  kommunikation

38
Två sorters argument mot AI

• Praktiska det är möjligt i princip men omöjligt
  i praktiken
• Principargument AI är omöjligt i princip

39
Medvetandeproblemet

• stark vs. svag AI !!! MERA
• Stark datorer kan fås att vara medvetna på samma
  sätt som människor
• Chalmers the hard problem
• Svag datorer kan fås att bete sig människolikt
• Heidegger igen
• I vårt vardagliga varande är vi inte
  (själv)medvetna vi är engagerade i olika
  aktiviteter som absorberar oss
• Det medvetna tillståndet är inte grunden för det
  mänskliga, utan ett relativt ovanligt tillstånd
• Goda nyheter för svag AI vi kan i stor
  utsträckning ignorera medvetandeproblemet!

40

• Forskning om gränsen och forsking om gränssnittet
  kan vandra samma väg men inte för alltid
• Vid en viss punkt divergerar vägarna
• Forskningen om gränsen forsätter efterhärma
  människan
• Forskningen om gränssnittet slutar efterhärma
  människan och tillåter sig dra nytta av maskinens
  möjligheter även om det resulterande systemet
  blir mindre människolikt

41

• Var finns denna punkt?
• FIG?

42
Cyberpsykologi?

• Utforskandet av maskinernas komplex, drömmar,
• Bara intressant om vi tänker oss att maskiner kan
  vara ungefär lika komplexa som människor, men på
  ett annat sätt
• Science Fiction Bladerunner (Philip K. Dick)

43
Att tolka sig själv och sin värld

• Genom att utöva det unikt mänskliga
• att tolka oss själva och vår värld
• genom t ex att konstruera teorier och modeller
  som försöker efterlikna mänskligt beteende
• kan vi utforska gränserna för det unikt
  mänskliga
• och samtidigt kanske göra livet lite bättre för
  någon