Tolka resultat i klimatber

1
Tolka resultat i klimatberäkningarna

• Maria Berglund
• Greppa Näringen
• Hushållningssällskapet Halland

2
Om verktyget Cofoten

• Klimatavtryck (på engelska Carbon footprint) av
  en hel gård (ton CO2-ekv)
• Vad stort/smått, vad har betydelse
• Begränsat om åtgärder
• ton koldioxidekvivalenter
• Svårt ta till sig
• Stora utsläpp (100-tals ton), men egentligen en
  omräkning
• Ska ALLTID följas med viktenhet
• Nya utsläppsbilder ovant för användare och
  lantbrukare
• OBS! Klimatavtrycksberäkningen är ett verktyg i
  klimatkollen, inte målet!

3
Vad påverkar utsläppen?
4
Vad beräknas utsläppen?

• Produktion insatsvaror
• Mängd produktklimatavtryck per enhet produkt
• Användning energi
• Mängd energi utsläpp per enhet energi
• Lustgas från mark
• Direkt avgång Tillfört N, areal mulljordar och N
  i skörderester (beräknas utifrån skördenivå)
• Indirekt avgång Ammoniak- och nitratförluster
• Kol i mark
• Egna värden, areal mulljordar
• Metan från djurens fodersmältning
• Nötkreatur Vikt och tillväxt/mjölkavkastning ?
  energibehov. Energibehov foderkvalitet ?
  metanavgång
• Övriga djur Schabloner kg CH4/djur
• Stallgödselhantering
• Lustgas från kväve och NH3-förluster, beräknas i
  Stank
• Metan från organiskt material, från Stank

5
Okej då, men är resultatet bra eller dåligt?!

• - Kontrollera om fördelningen mellan
  utsläppsposterna är normal för
  driftsinriktningen
• (Om inte Har jag gjort nåt fel i beräkningarna)
  

6
Fördelningen var OK, och sen då?
Ställ växthusgasutsläppen i relation till
produktionen!
Exempel Produktion 80 mjölkkor (9,5 ton ECM)
rekrytering. 80 ha vall egen spannmål, 15 ha
naturbete. Levererar 760 ton ECM, 25 ton nöt
(slakt liv) Växthusgasutsläpp Totalt 773 ton
CO2e
7
Utgångspunkt Produkterna som lämnar gården bär
med sig sina ackumulerade klimatkostnader!
Graven
Avfalls-hantering
Användning
Vaggan
Processning
Råvara
8
CO2, N2O, CH4
N2O
CH4
NH3
gårdsgräns
Djurhållning, stallgödsel
Insatsvaror och inköpta tjänster
Försålda varor
Växtodling
NO3-, NH3
systemgräns
N2O
N2O
CO2
9
Utsläpp
Djurhållning, stallgödsel
Insatsvaror och inköpta tjänster
Växtodling
Produkter UT
10
Djurhållning, stallgödsel
Produkter UT
Produkter IN
Växtodling
11

• Två enklare alternativ
• Räkna bottom-up Utifrån tidigare erfarenheter
  om typiska utsläpp t ex per ha och DE.
• Marias känsla 1 ha åker ca 1,5-3 ton CO2e. 1
  diko ca 2,5 ton CO2e, 1 mjölkko ca 10 ton CO2e.
  OBS! I djursiffrorna ingår allt foder!!
• Räkna baklänges Hur stora hade utsläppen varit
  om samma mängd produkter producerats någon
  annanstans? Exempel
• Enligt tidigare LCA 1 kg ECM 1 kg CO2e
• 1 kg nöt (levande) 7 kg CO2e
• Här 760 ton ECM (motsvarar 760 ton CO2e) och 25
  ton nöt (175 ton CO2e). 935 ton CO2e ? Verkar
  ligga bra till!
• Var hittar jag data då

12
www.hush.se/halland
SIK-rapporter! www.sik.se (bibliotek/rapporter,
välj kategorin miljö)
Cofoten
13

• Alternativ 3 Klimatavtryck per kg produkt men
  det funkar bara i vissa fall!!
• I dessa fall kan ni räkna själva
• Levererar ENBART djur Tot ton CO2e/(tot ton kött
  (liv och slakt)). Kom ihåg belastning för ev
  inköpta djur!
• Levererar ENBART mjölk och nötkött - Allokera
  mellan levererad mjölk och kött enligt
• AF 1 5,771kg kött (levande vikt)/kg mjölk
• Där AF anger hur stor andel av de totala
  utsläppen som ska läggas på mjölken
• För ren VO-gård måste insatsvaror och utsläpp
  fördelas mellan grödorna! Alternativ Gör en
  separat beräkning för varje produktionsgren

14
Att tänka på när man

• jämför resultatet från klimatkollen med
  tidigare livscykelanalyser
• Ingår hela produktionskedjan i dina beräkningar
  (t ex inköpta djur)?
• Har du fått med allt?! (inköpta tjänster, rätt
  skördenivå)
• Mulljordar sällan med i LCA
• Ev skillnader i fördelning av utsläpp i
  växtodlingen (lustgas från mark, insatsvaror)
• Hur fördelas utsläppen mellan produkterna ut från
  gården?!

15
Att tänka på när man

• testkör modellen och justerar
• ålder på djur justera även antalet djur, sålda
  djur, foderbehov etc.!
• skördenivå påverkar bara mängd N i skörderester
  ? N2O från mark
• Justera allt som behöver justeras
• Effekten av alla åtgärder går inte beräkna i
  modellen

16
Kom ihåg!
17
1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN
kolsänka!
CO2
CO2
CO2
CO2
Foder
Kött etc
Vegetabilier
Humus
18
Räkneexempel 1 kg TS grovfoder till mjölkko

• Utgått från 1 kg TS hemmaproducerat grovfoder
• Fodret odlas
• 1 kg TS innehåller ca 0,42 kg kol, d v s 1,54 kg
  CO2 har bundits in via fotosyntesen i grödan
• Användning av insatsvaror (diesel, gödsel) och
  lustgas som bildas i marken ger utsläpp om ca
  0,25 kg koldioxidekvivalenter (CO2e)
  (erfarenheter från tidigare livscykelanalyser)
• ? Totalt -1,29 kg CO2e från grovfoderodlingen
• Fodret konsumeras av en ko - kolet går tre olika
  vägar
• Blir mjölk, ger tillväxt eller kalv Antar här
  att det blir 1,3 kg ECM/kg TS. Mjölk innehåller
  0,07 kg kol/kg ECM, vilket motsvarar 0,35 kg CO2
  per kg TS grovfoder.
• Blir gödsel Runt hälften av kolet från fodret
  hamnar i gödsel, varav en liten del blir metan
  (0,0037 kg kol/kg TS foder, vilket motsvarar 0,12
  kg CO2e), lite blir mull i marken (antar 5 av
  kolet) och resten bryts ner till koldioxid i
  lagret eller i marken efter spridning (totalt
  0,19 kg kol/kg TS foder, vilket motsvarar 0,69 kg
  CO2).
• Andas ut som metan eller koldioxid ca 0,016 kg
  kol/kg TS foder blir metan i vommen, vilket
  motsvarar 0,54 kg CO2e. Resten, d v s det kol som
  inte hamnat i gödsel, mjölk, kött, kalv eller
  andats ut som metan blir koldioxid, totalt 0,12
  kg kol eller 0,43 kg CO2e.
• ? Totalt 1,79 kg CO2e från andningen och
  gödseln.

Omräkningsfaktorer 1 kg kol (C) 3,667 kg
koldioxid (CO2) 1 kg kol som metan 33 kg
koldioxidekvivalenter (CO2e)
19
Produktion och konsumtion 1 kg TS grovfoder -
inklusive flöden av biogent kol
Den ljusblå negativa stapeln motsvarar kol som
exporterats som mjölk
20
Kommentarer

• Mycket kol binds in i grödor, men det allra mesta
  återgår som koldioxid till atmosfären via
  utandningsluften eller när gödsel bryts ner i
  lager eller i mark.
• En del kol återgår som metan, vilket är en
  kraftig växthusgas och ger därmed stor inverkan
  på klimatet.
• En del kol exporteras från gården, t ex som
  mjölk, vilket med detta räknesätt drar ner
  gårdens klimatavtryck. Den som dricker mjölken
  ska då belastas med koldioxidutsläppen som bildas
  när mjölken smälts. Obs! Gårdar som köper in
  mycket foder skulle på motsvarande sätt belastas
  med koldioxid och metan som bildas när kolet i
  det importerade fodret smälts.
• Förbättrad fodereffektivitet är bra ur
  klimatsynpunkt! Då ökar mängden mjölk (och kol)
  som exporteras per kg TS foder samtidigt som
  utsläppen från fodersmältningen och stallgödseln
  per kg ECM minskar.

21
2. Gränsen går vid gårdsgrinden
22
så ge inte ohämmat kred för förändringar i
omvärlden
???
Foder?!
Djurhållning, stallgödsel
Energi?!
Insatsvaror och inköpta tjänster
Försåld vara
Växtodling
Livsmedel?!
gårdsgräns
Råvara?!
systemgräns
23
3. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är
bra eller dålig ur klimatsynpunkt måste
analysera mer!
24
4. Använd rätt termer!

• Utsläpp av koldioxid/metan/lustgas
• Utsläpp av växthusgaser, växthusgasutsläpp
• Utsläppen är X kg/ton koldioxidekvivalenter
• Produktens klimatavtryck (Carbon Footprint) är X
  kg CO2-ekv per kg produkt
• INTE
• Utsläpp av koldioxidekvivalenter
• Utsläpp av ekvivalenter
• Utsläppen är X CO2-ekv/ekvivalenter

25

• 5. LCA ger information om en produkts
  miljöpåverkan
• Resultat från en LCA är ingen innehållsförteckning
  
• Prata om en produkts klimatavtryck (på engelska
  Carbon Footprint)
• Kan inte säga produkten innehåller X kg
  CO2-ekv

26
6. Om resultatet är osannolikt bra är
beräkningarna sannolikt inte så bra

• Har du fått med allt på gården?
• Diesel, el, olja, inköpta tjänster
• All areal, även naturbete
• Har du med hela kedjan?
• Föder upp ungnöt, säljer gröda på rot
• Eller om resultatet är alldeles för dåligt, kolla
  då
• Mulljordarna (ska inte vara med i
  grundalternativet)
• Skördenivån (TON per HEKTAR)
• Djurantal antal (fyllda) platser