Projektuppgift i Introduktion till Projektbaserad produktutveckling (

1
Projektuppgift i Introduktion till
Projektbaserad produktutveckling(IPP-kursen)
för civing åk 1tillsammans med Projektledning
för civing åk 4
2
Filmer och reportage från tidigare år

• För filmer från tidigare års mässor, se
  http//www.miun.se/utbildning/civing/mer-vart-att-
  veta/film-fran-utbildningarna .

3
Kursens syfte

• Kursen syftar till att studenten ska få
  kunskaper om hur produktutveckling kan bedrivas i
  projektform och öva sin förmåga i att arbeta i
  grupp och i projektform. Kursen syftar även till
  att ge studenten träning i muntlig och skriftlig
  presentationsteknik samt introduktion till
  yrkesrollen.
• Många civilingenjörer får jobb som
  projektledare, och inom produktutveckling arbetar
  man vanligen i projektform. Näringslivet har
  framfört önskemål om att vi ska gå in på moderna
  agila (lättrörliga, iterativa) projektstyrningsmod
  eller redan tidigt i utbildningen, och hoppa över
  mer traditionella projektstyrnings-metoder.
  Kursen ger därför kunskaper om och erfarenhet av
  att arbeta enligt en agil projektstyrningsmodell
  och kvalitetsstyrning enligt lean-modellen
  något som sedan återkommer som en röd tråd på
  fler kurser.
•  

4
Kursbeskrivning

• Mittuniversitets fyra civilingenjörsutbildningar
  har ett produktutvecklings- och yrkesrollsfokus
  redan från start. De inleds med en projektkurs
  kallad Introduktion till projektbaserad
  produktutveckling (IPP). Studenterna skall här
  identifiera samhällsproblem och föreslå nya
  produkter som lösning. Studenterna får tidigt gå
  in i sina förväntade framtida yrkesroller i ett
  rollspel inom programöverskridande grupparbeten.
  Varje grupp är sammansatt av studenter ur varje
  civilingenjörsprogram ett arbetssätt som
  garanterar att Mittuniversitets studenter inte
  blir stuprör utan kan kommunicera med andra
  fackområden.

5
För detaljerade projektinstruktioner

• Se Projektinstruktioner Draknästet i
  lärplattformen
• https//docs.google.com/document/d/15O03TThg3cVwoD
  JNZHJu0eymmwS4ZDaHLHA6CdqeLCs/edit
• Dessa slides är bara en sammanfattning

6
Rollfördelning i grupperna

• Industriell ekonomistudenter gör affärsplaner och
  marknadsanalys, genom intervjuer, enkäter,
  konkurrentbevakning, kostnadsuppskattning, mm.
• Teknisk designstudenter gör 3D-modeller och
  prototypernas mekanik, designar
  användargränssnitt och ansvarar för estetiskt
  tilltalande utformning.
• Datatekniker programmerar en demonstrator eller
  prototyp, t.ex. mobila appar, webbgränssnitt,
  arduinoprocessorer eller lego mindstorms-robotar,
  gärna i form av ett distribuerat system, och
  föreslår och dokumenterar algoritmer och
  protokoll och testar och verifierar programmet.
• Elektronikstudenter designar och kontrollmäter
  demonstratorns sensorelektronik eller arbetar med
  hårdvarunära programmering.
• Studenter i årskurs 4, som läser kursen
  Projektledning, agerar projektledare och håller
  avstämningsmöten. De kan ibland ge viss
  handledning.
• En grupp lärare agerar beställare/riskkapitalister
  som studenterna ska övertyga om att produktidén
  uppfyller ett samhällsbehov, har någon form av
  nyhetsvärde, och inte har uppenbart orealistisk
  marknad.
• På handledningsträffarna agerar lärare
  handledare, men inte projektledare.

7
Kursens handledare och betygsättande lärare

Kenneth Berg Kommunikation läser projektplanen
Lisa Sällvin Projektledning projektplan och inlämningsuppgift
Lisa Sällvin Industriell ekonomi
Lukas Lundman Teknisk design
Krister Hammarling Elektroniksystem
Sven Norgren Teknisk kemi
Magnus Eriksson Datateknik
8
Kursinnehåll, läsperiod 1

• Datum finns även i schemat
• Föreläsningar (Visa i din slutrapport att du
  tillämpat något från varje föreläsning)
• Projektledning (Lisa Sällvin)
• Lego Mindstorms (Magnus Eriksson)
• Intro till projektuppgift (Flera lärare) 9
  september
• Entrepenörsskap och affärsplaner (Jenny
  Sandström, MIUN Innovation)
• Livscykelanalys och innovation för miljö- och
  energibranschen (Magnus Norgren)
• Muntlig och skriftlig kommunikation (Kenneth
  Berg)
• Interaktionsdesign och Designprocesson (Mikael
  Marklund)
• Lärarlösa träffar med din projektledare är
  schemalaggda ung varannan vecka i sal S111, men
  alla får inte plats där, och gruppen behöver
  träffas mer ofta.
• Labb lego mindstorms 2 x 4 timmar x 3 grupper
  självstudier däremellan
• Speciallabbar för civil data och elektronik om
  Android och Arduino
• Hemuppgift projektledning och kvalitetsstyrning
  Läggs ut 12 oktober, deadline 9 oktober
• Handledningstillfälle Presentera projektidé kort
  för några handledare 30 september
• Avstämningsmöte med välförberedd
  gruppredovisning Visa slideshow påbörjad
  projektbeskrivning (ung. Kap 1 och 2 i
  slutrapporten) för ämneslärarna 5 eller 10 okt
• Deadline projektbeskrivning Ladda upp i
  projektforumet. 21 oktober

9
Kursinnehåll, läsperiod 2

• Minimässa Demonstration av delleverans, inkl
  delvis fungerande prototyp, i S-husets källare
  och S111. Kenneth och Lisa ger kompletteringsuppgi
  fter på projektbeskrivningarna. 5 november
• När allt ovan är slutfört erhålles 2,0
  högskolepoäng (Moment Inlämningsuppgifter)
• Övriga handledningstillfällen Ytterligare
  delleveranser. (Ni planerar vad och när.)
• Föreläsningar
• Informationssökning och referenshantering
  (bibliotekarie Lars Våge)
• Etik och samhälleliga aspekter (Magnus Eriksson)
• 9/12 muntlig redovisning i stor grupp.
• Prel. Version av rapporten lämnas till
  handledarna
• 11/12 förmiddagen Civilingenjörens dag med
  gästföreläsningar. Obligatorisk närvaro för er.
• 12/12 kl 11-13 demonstration på mässa i R-huset
• 12/12 kl 16-17 tid för städning och
  kursutvärdering. Krävs för godkänt-.
• 18/12 deadline för slutversion av rapporten.

10
Gruppens produktförslag

• Det räcker att bygga en demonstrator eller
  prototyp som delvis fungerar
• Produktidén ska vara lösning på ett samhällsbehov
  som ni har identiferat, t.ex. på en arbetsplats
  eller i media.
• Om det finns en liknande produkt på marknaden
  måste ni differentiera er produkt från den.
• Produkten får inte ha uppenbart orealistisk
  marknad.
• Produkten ska vara intelligent, exempelvis
  innefatta kommunikation, autonomi,
  statistikinsamling och statistik, så att ni
  utnyttjar datateknikern kompetens.
• Om en elektronikstudent är med i gruppen måste
  produkten vara sensorbaserad eller innefatta
  hårdvarunära programmering.
• Produkten ska innefatta mekanik så att det går
  att göra en 3D-modell, gärna skalenligt med
  3d-printer, så att ni utnyttjar Teknisk designs
  kompetens.
• Den bör utnyttja att vi kan bygga demonstratorer
  med exempelvis Lego Mindstorms NXT-komponenter,
  men gärna också webbgränssnitt, koppling till
  mobil applikation.
• OBS! Projektbeskrivningen ska innehålla en
  preliminär kravspecifikation både för
  slutprodukten och demonstratorn (konkret
  projektmålet).
• Arbeta agilt. Ändringar av kravspecen måste
  godkännas av lärarna. När projektet är klart är
  kravspecen klar.

11
Projektbeskrivningen

• Förslag till produktnamn
• Kapitel 1, introduktion
• Motivering av projektval
• Övergripande syfte (effektmål), preliminär
  kravspecifikation både för slutprodukten
• Verifierbara projektmål, preliminär
  kravspecifikation för demonstratorn.
• Tidsplan
• Anvarsfördelning inom gruppen
• Kapitel 2, metod
• Val av utvecklingsverktyg, programspråk, mm.
• Planerade enkätundersökningar, intervjuer, tester
  och mätningar.
• Ev lite ur kapitel 3, preliminära resultat
  affärsplanen
• Konkurrenter på marknaden
• Första behovsanalys
• Notera att ni ska skriva både skriva kravspec för
  slutprodukt och demonstrator!
• Arbeta agilt. Kravspec är preliminär. Ändringar
  av kravspecen måste godkännas av lärarna. När
  projektet är klart är kravspecen klar.

12
Rapporten

• Gör många illustrationer, tabeller och diagram
• Utgå från Mittuniversitetets mall för tekniska
  rapporter
• Förslag till disposition
• Sammanfattning
• Introduktion (Ungefär samma som
  projektbeskrivningen. Syfte, mål, motivering,
  bakgrund, preliminär kravspec slutprodukt,
  kravspec prototyp ansvarsfördelning i gruppen,
  tidsplan.)
• Metod (val av utvecklingsverktyg, utformning av
  enkätundersökningar, intervjuer, tester och
  mätningar.)
• Konstruktion av prototypen (illustrationer,
  flödesschema)
• Resultat Vilka punkter i kravspecen är
  uppfyllda? Mät- och testresultat.
• Slutsatser/Analys/Diskussion Analys av
  protototypen. Hur väl är syftet/målet uppfyllt?
  Slutlig kravspec. Förslag till fortsatt
  utveckling. Hur fungerade gruppens metoder för
  projektarbete och kvalitetsstyrning?
• Bilaga Affärsplan
• Bilaga Detaljerad dokumentation av prototyp,
  3D-modell, programkod, mm

13
Preliminära betygsparametrar

• Hemuppgift om föreläsningarna (25 vikt)
• Ämnesspecifikt betyg (45 vikt)
• Varje ämneslärare har egna kriterier.
• Läraren bedömer de delar av rapporten som handlar
  om ditt ansvarsområde.
• Exempel I datateknik bedöms
• att programmet fungerar enligt specifikation
  åtminstone ett NXT-G-program
• hur väl algoritmer dokumenterats med
  flödesscheman, testresultat, intressanta
  slutsatser, mm.
• hur svår uppgiften är
• att man förstår sin egen kod och kan förklara.
• Plus i kanten flera programspråk,
  forskningsrelevans, distribuerade system,
  datakommunikation, användning av sensorer,
  webbgränssnitt, mobil app.
• Muntlig presentation, förmåga att besvara frågor
  (20 vikt)
• Rapportens gemensamma delar (10 vikt)
• Hur bra idén är
• Hållande av leveranstider (Försening sänker
  slutbetyget ungefär ett steg)
• Syfte, mål, projektstyrningsmetodik och
  slutsatser
• Struktur (använd mallen), begriplighet, språk
• Plus i kanten Fungerande samarbete, verktyg för
  kollaborativt författande inom gruppen.

14
Gruppindelning

• 20 till 22 grupper