F1

1

• F1
• Företag, ekonomi och styrning
• Begrepp, mål och utgångspunkter
• Kalkylering och budgetering
• VT-2011

2

• 1. Företag och ekonomi

3

• Vad är ett företag?
• Volvo, SKF, IKEA, LM Ericsson, ABB
• Affärsdrivande (värdeskapande) verksamheter i
  aktiebolagsform
• Inom företagsekonomin har begreppet en bredare
  innebörd
• En sammanslutning av personer som i någon form
  bedriver ett medvetet arbete för att uppnå ett
  eller flera mål
• Privat och offentlig verksamhet
• Ideell och vinstdrivande verksamhet
• Olika juridiska former, bl. a aktiebolag,
  ekonomisk
• förening, handelsbolag och stiftelse

3
4

• Vad är ett företag?
• Inom företagsekonomin står dock oftast
  affärsdrivande (värdeskapande i finansiella
  termer)
• verksamheter i fokus

4
5

• Once established, a business entity develops a
  life of its own and seeks to better its position
  in its environment
• (Kam, 19904)

5
6

• Ekonomistyrning - definitioner
• Traditionell definition
• Ekonomistyrning avser all den planering och
  uppföljning som bedrivs i företag där måttenheten
  är pengar
• Modern definition (Nationalencyklopedin)
• Ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en
  verksamhet och dess befattningshavare mot vissa
  mål

7

• Företag och mål
• Företag existerar för att uppfylla mål
• Lönsamhetsmålet är troligen det högst rankade
  företagsmålet i praktiken
• Lönsamhet på (lång sik)
• Delmål (exempelvis) likviditet, soliditet,
  kapitalbindning och
• försäljning (eller mått uttryckta i
  icke-finansiella termer)

8

• Uppgifter inom ramen för
  ekonomistyrning
• Exv.
• Planera, genomföra, följa upp och anpassa
  verksamheten i förhållande till planer och mål
• Förse beslutsfattare med underlag och följa upp
  fattade beslut
• Fördela och utkräva ansvar
• Samla in, tolka, sammanställa, rapportera och
  kommunicera ekonomisk information
• Analysera orsaker till avvikelser från planer och
  föreslå åtgärder
• Genomföra specialutredningar
• Analysera hur verksamhetens processer och
  aktiviteter kan förbättras
• Verka som rådgivare/samtalspartner i ekonomiska
  frågor
• Utveckla och uppdatera styr- och ekonomisystem
• Utbilda medarbetarna i ekonomiska frågor
• Bidra till förutsättningarna för en lärande
  organisation
• Bidra till en positiv företagskultur

9

• Ekonomistyrningens styrmedel
• Tre kategorier
• Formella styrmedel, t ex produktkalkylering,
  budgetering och prestationsmätning
• Organisationsstruktur, t ex ansvarsfördelning,
  belöningssystem och organisationsform
• Mindre formaliserade styrmedel, t ex
  företagskultur, lärande och bemyndigande

10
Styrmedel
11

• Ekonomistyrningens utgångspunkter
• Vision (hur företaget vill att kunden ska
  uppfatta
• företaget eller den riktning i vilken
  företaget ska
• utvecklas)
• Affärsidé (hur företaget avser att utvecklas i
  förhållande
• till sin vision)
• Strategi (plan eller beskrivning för hur
  affärsidén ska
• uppnås)
• Verksamhetsplaner (nedbrytning av huvudmål till
  delmål
• och framtagande av handlingsplaner och
  riktlinjer)

11
12

• VISION
• (hur företaget vill att kunden ska uppfatta
  företaget eller den
• riktning i vilken företaget ska utvecklas)
• Legitimerande
• Ambition och fokus
• Identifikation och motivation

12
13

• AFFÄRSIDÉ
• (Hur företaget avser att utvecklas i förhållande
  till sin vision)
• Åstadkomma en förståelse för syftet med
  organisationen
• Skapa ett underlag för motivation
• Utgöra ett underlag för fördelning av företagets
  resurser
• Etablera den ton och det affärsklimat som önskas
• Fungera som en orienteringspunkt för dem som kan
  identifiera sig med företagets syfte och riktning
• Möjliggöra en översättning av organisationens
  syfte till konkreta mål
• Möjliggöra en översättning av mål till strategier
  och andra aktiviteter

13
14

• STRATEGI
• (Klargörs hur företaget ska arbeta)
• Vilka konkurrensfördelar företaget avser att
  utveckla och utnyttja
• Företagets styrkor och svagheter samt möjligheter
  och hot
• (SWOT Strengths", "Weaknesses",
  "Opportunities" och "Threats)
• Inom vilka varu-/tjänsteområden företaget ska
  arbeta
• Vilka kundkategorier företaget vänder sig till
  och hur de ska bearbetas
• Hur hot från konkurrenter ska mötas
• Vilket slag av organisationsstruktur företaget
  ska arbeta med
• Vilken kompetens som krävs och hur den ska
  säkerställas
• Vilka resurser som krävs
• Hur verksamheten ska finansieras

14
15

• VERKSAMHETSPLANER
• (Nedbrytning av huvudmål till delmål och
  framtagande av handlingsplaner och
• riktlinjer)
• Huvudmål operationalisering av vision och
  affärsidé
• Strategi hur ska huvudmålen (strategiska mål)
  uppnås
• Delmål uppfyllande av delmålen leder till att
  huvudmålen nås
• Nedbrytning av huvudmål till delmål och
  framtagande av handlingsplaner och riktlinjer

15
16

• Olika typer av planering

• Strategin är det sätt på vilket huvudmålen skall
  uppnås
• Strategisk planering ger underlag för taktisk
  planering eller
• verksamhetsplanering
• Operativ planering handlar om planering av
  aktiviteter

17
(No Transcript)
18

• Ekonomistyrning innebär att man preciserar det
  ekonomiska
• ansvaret
• Ansvarighetsprincipen betonar att ansvaret för
  intäkter och kostnader skall knytas till en
  speciell person
• Påverkbarhetsprincipen betyder att det ekonomiska
  ansvaret fördelas utifrån vilka poster olika
  organisationsenheter kan påverka
• Befogenhetsprincipen innebär att de som har
  ansvar skall också ha befogenhet att genomdriva
  beslut

19

• Ansvarsfördelning
• (Ansvarsredovisning)
• Påverkbarhets- och befogenhetsprincipen
• Fyra huvudslag av ekonomiskt ansvar
• Lönsamhetsansvar (Resultat/Kapital, exv. Rsyss,
  Rt, Residualresultat)
• Resultatansvar (Resultat, exv. Vinstmarginal,
  Förädlingsgrad)
• Intäkts- eller bidragsansvar (Extern försäljning,
  exv. täckningsbidrag)
• Kostnadsansvar (Fullgörande av sin uppgift och
  resursförbrukningen för detta, exv. Kostnader,
  avvikelser i förhållande till standardkostnad,
  produktivitetsmått)

20

• Företags mål Teori, modeller och praktik
• (Theories of the Firm)
• Vinstmaximeringsmodellen
• Företagsledarmodeller
• Satisfierningsmodellen
• Intressentmodellen
• Kassaflödesbaserade modeller

21

• Några grundläggande begrepp
• Effektivitet
• Produktivitet
• Utgift och inkomst
• Utbetalning och inbetalning
• Kostnad och intäkt
• Resultat
• Lönsamhet

22
Effektivitet Produktivitet
23
Effektivitet Grad av måluppfyllelse Ett
uttryck för den utsträckning i vilken företag når
mål Om ett företag uppnår sitt/sina mål är
effektiviteten hög Värdet av
utflöde Effektivitet ---------------------
Värdet av inflöde
24
Effektivitet Effektiviteten mäts ofta i
finansiella termer, t ex räntabilitet på eget
kapital Resultat Effektivitet som
lönsamhet ----------- Kapital
25

• Effektivitet
• Total effektivitet inre och yttre effektivitet
• Inre effektivitet att göra saker rätt
• Internt perspektiv
• Produktivitet, kostnadseffektivitet, ordning och
  reda
• Kvantitet utflöde/kvantitet inflöde
• Yttre effektivitet att göra rätt saker
• Externt perspektiv
• Grad av måluppfyllelse, kundvärde, tillväxt,
  affärsmässighet
• Värdet av utflödet/värdet av inflödet

26

• Produktivitet
• Produktivitet avser samma förhållande som
  effektivitet, men
• resultat och uppoffringar mäts i fysiska
  termer, d v s i
• kvantiteter
• Kvantitet utflöde
• Produktivitet --------------------------------
• Kvantitet inflöde

27

• Produktivitet
• Exempel på produktivitetsmått
• Antalet debiterade konsulttimmar i förhållande
  till antalet
• anställda konsulter
• Antalet producerade enheter i förhållande till
  antalet nedlagda
• timmar
• Antalet betjänade kunder per timma eller dag
• Antalet kg material per produktenhet
• Antalet maskinbearbetade produkter i förhållande
  till antalet
• förbrukade maskinbearbetningstimmar

28
(No Transcript)
29

• Ekonomiska grundbegrepp
• Intäkter kan indelas efter
• Verksamhet Rörelse intäkter och finansiella
  intäkter
• Beslutssituation Särintäkter och Samintäkter

30

• Ekonomiska grundbegrepp
• Kostnader kan indelas efter
• Verksamhet Rörelsekostnader, avskrivningar och
  finansiella kostnader
• Volym Rörliga kostnader och fasta kostnader
• Fördelning Direkta kostnader och omkostnader
  (indirekta
• kostnader)
• Beslutssituation Särkostnader och samkostnader

31

• Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader
• Bokföringsmässiga kostnader
• De kostnader som återfinns i ett periodslut (exv.
  årsbokslut) är sådana som vi har definierat som
  periodiserade utgifter
• Utifrån exempelvis skattelagstiftningens och
  civillagstiftningens regler och standarder
  bestämmer man hur mycket av utgifterna som skall
  hänföras som kostnad till den period bokslutet
  avser
• Utgångspunkten är vad som har sålts under
  perioden

32

• Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader
• Kalkylmässiga kostnader
• Kostnader som används vid kalkylering kallas
  kalkylmässiga kostnader (värde på
  resursförbrukning)
• Utgångspunkten är vad som producerats och inte
  vad som sålts
• Syftet är att få så bra beslut som möjligt genom
  korrekta ekonomiska mått, exempelvis genom att
  använda återanskaffningsvärdet eller nuvärdet på
  resursförbrukningen (jämställer resurser som
  anskaffats vid olika tidpunkter)

33

• Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader
• Bokföringsmässiga kostnader och kalkylmässiga
  kostnader är delvis desamma men kan också skilja
  sig åt beträffande
• Urval
• Värdering
• Periodisering

34

• Urval
• Vissa kostnader som finns i den externa
  redovisningen tas av olika skäl inte med i
  kalkyleringen och utgör därmed inte kalkylmässiga
  kostnader
• Exempelvis Avsättning till periodiseringsfond,
  upplupen ränta, bokföringsmässiga avskrivningar
• Vilka kostnader som betraktas som kalkylmässiga
  avgör företaget självt
• Kostnader som är bokföringsmässiga men inte
  kalkylmässiga brukar kallas bokföringsmässiga
  merkostnader

35

• Urval
• Kostnader som inte finns med i externredovisningen
  men som man vill ha med i kalkyleringen kallas
  kalkylmässiga merkostnader
• Exempelvis ränta på eget kapital och
  kalkylmässig avskrivning
• Huvudregeln är att endast de uppoffringar som
  normalt sammanhänger med verksamheten ska tas med
  som kalkylmässiga kostnader

36

• Värdering
• Bokföringsmässiga kostnader värderas med
  utgångspunkt i historiska anskaffningsvärdet,
  medan de kalkylmässiga kostnaderna ofta grundas
  på värdet vid förbrukningstillfället,
  nuanskaffningsvärdet (återanskaffningsvärdet vid
  kalkyltillfället)
• Huvudregeln är att uppoffringarna ska värderas
  till priset vid kalkyltillfället
  (nuanskaffningsvärde)
• Motiveras med att företagets reella kapacitet ska
  bibehållas
• Kapitalbibehållande vilken nivå man anser att
  kapitalet (nettotillgångar) måste uppgå till
  innan man kan tillgodoräkna sig en vinst

37

• Periodisering
• Bokföringsmässiga kostnader fördelas ofta på så
  kort tidrymd som är skattemässigt tillåtet
• Avskrivning på maskiner och andra inventarier
  görs av denna anledning t ex på fem år
• Kalkylmässiga kostnader hänförs däremot till hela
  den tid under vilken förbrukningen beräknas ske

38

• Periodisering
• Om en maskin beräknas ha en livslängd i företaget
  på 20 år bestäms den kalkylmässiga avskrivningen
  med hänsyn till detta
• Avskrivningarna bestäms med hänsyn till
  tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängd,
  dvs. den tid som man räknar att det skall vara
  ekonomiskt lönsamt att ha kvar tillgångarna
• Denna tid är bl. a. beroende av den tekniska
  utvecklingen

39

• Kapitalkostnad
• Kalkylmässiga ränta och kalkylmässig avskrivning
• Kalkylmässig avskrivning
• Att avskrivningen bör räknas på
  anläggningstillgångarnas nuanskaffningsvärde
  motiveras med avskrivningarnas finansieringsfunkti
  on
• Avskrivningarna läggs in i kalkylerna som
  underlag för bl. a. prissättning på produkterna
• Genom produkternas priser finansierar kunderna
  ersättningsinvesteringar av anläggningstillgångarn
  a bibehållen kapacitet (fysisk, ekonomisk,
  lånekapacitet)

40

• Kapitalkostnad
• Kalkylmässig avskrivning
• Hur ska kapitalet värderas?
• Vilken avskrivningstid ska användas?
• Hur ska kalkylmässiga avskrivningar fördelas över
  tiden?

41

• Kapitalkostnad
• Kalkylmässig ränta
• På vilket kapital ska kalkylmässig ränta
  beräknas?
• Hur ska kapitalet värderas?
• Vilken nivå ska användas på kalkylmässig ränta?

42

• Resultat och lönsamhet
• Begreppen intäkt och kostnad används bl. a vid
  beräkning av resultat (vinst eller förlust) eller
  av ett visst handlingsalternativ
• Resultat Intäkter kostnader
• För att kunna bedöma lönsamheten sätter man ofta
  resultatet i relation till någon annan faktor,
  exempelvis omsättningen eller kapitalet

43

• Resultat och lönsamhet
• Rörelseresultat
• Rörelsens intäkter 10 000
• Rörelsens kostnader - 7
  000
• Rörelseresultat före avskrivningar 3 000
• Avskrivningar -
  1 000
• Rörelseresultat efter avskrivningar 2 000
• Ränteintäkter
  100
• Räntekostnader
  200
• Resultat efter finansiella poster 1 900

44

• Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder
  ger kalkylmässigt resultat
• Intäkter på kalkylmässig grund bestäms med
  utgångspunkt i vad som presterats oberoende av om
  någon försäljning ägt rum eller ej
• I praktiken utgångspunkt i vad som har
  producerats och inte vad som utförts gentemot
  kunder under perioden
• Intäkterna bestäms genom att producerade
  kvantiteter av varor och tjänster multipliceras
  med kalkylerade och/eller erhållna priser

45

• Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder
  ger kalkylmässigt resultat
• Kalkylmässiga kostnader är inte knutna till någon
  viss periods försäljning
• Bestämning av en periods kostnader görs med
  utgångspunkt i vad som producerats och inte med
  utgångspunkt i vad som har sålts under perioden
• Bestämning av kalkylmässiga intäkter och
  kostnader sker ibland utan koppling till
  externredovisningens inkomster och utgifter
  endast för internt bruk

46

• Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder
  ger kalkylmässigt resultat
• Istället används t ex resursernas
  återanskaffningsvärde eller
• alternativvärde (eller alternativkostnad
  värdet man kunde ha fått vid bästa alternativa
  användning av resurserna)
• Principen om situationsanpassning av
  kostnadsbegrepp (jfr. different costs for
  different purposes)

47
Resultat Kalkylmässigt resultat Inga lagar
och rekommendationer Skillnader mellan BFM- och
KM-resultat - Urval, värdering och periodisering
av I K
48

• Resultat och lönsamhet
• Resultatet är utfallet av företagets verksamhet
  uttryckt i
• absoluta tal
• Lönsamhet beräknas som ett kvotmått, ett
  relationstal
• Resultat
• Lönsamhet ----------
• Kapital
• Resultat som är av största intresse vid
  nyckeltalsberäkningar
• Resultat efter finansiella poster
• Resultat efter finansiella poster avser att visa
  företagets normala verksamhetsresultat

49

• Resultat och lönsamhet
• Är resultatet bra eller dåligt?
• För att kunna bedöma detta sätts resultatet i
  relation till det kapital som arbetar i företaget
• Vinst
• Räntabilitet .. x 100
• Kapital
• Valet av vinst- och kapitalmått beror på vilket
  räntabilitetsmått man söker
• Ägarna är främst intresserade av vilken
  avkastning deras satsade medel ger
• Räntabilitet på eget kapital Resultat
  efter finansiella poster
• Eget kapital

50

• Resultat och lönsamhet
• Räntabilitet på totalt kapital ingår också
  lånade medel
• Totalt kapital (eget kapital och skulder) i
  nämnaren
• Resultat efter finansiella poster plus
  räntekostnader i täljaren
• Räntabilitetsmåtten har sitt främsta
  användningsområde vid företagsjämförelser och vid
  jämförelser mellan olika investeringsalternativ
• Visar rörelserisken

51
Företagets tillgångar En tillgång är en resurs
som ett företag har kontroll över till följd av
inträffade händelser, och som förväntas ge
företaget ekonomiska fördelar i framtiden (jfr
exv. IAS 38.8)
52

• Företagets tillgångar
• Olika typer av tillgångar
• Anläggningstillgångar
• Anläggningstillgångar är avsedda att innehas
  under lång tid i företaget, i vart fall mer än
  ett år
• Anläggningstillgångar indelas i immateriella,
  materiella och finansiella

53

• Företagets tillgångar
• Olika typer av tillgångar
• Omsättningstillgångar
• Tillgångar som berörs av företagets dagliga
  affärer hit räknas bl.a. likvida medel av olika
  slag (kassa, bank och postgiro), varulager och
  kundfordringar
• Omsättningstillgångar skall snabbt kunna omsättas
  och förvandlas till pengar

54
Verksamhet
Beskrivs (på övergripande nivå) med hjälp av
Balansräkning
Resultaträkning

• Fakturering
• Rörelsekostnader
• Rörelseresultat
• Ränteintäkter
• - Räntekostnader
• Resultat efter finansiella poster

Eget kapital
Tillgångar
Skulder
Resultat Flöde
Ekonomisk ställning Tillstånd
55

• Dubbel bokföring
• Innebär bl a att transaktioner av samma typ
  bokförs på samma konto samt att alla noteringar
  görs på två konton
• Möjlighet att snabbt kontrollera att bokföringen
  är rätt utförd ger svar på två viktiga frågor
• Var kommer resurserna ifrån?
• Vart tog resurserna vägen?

56
Du Pont- eller räntabilitetsmodellen sammanfattar
och förklarar ett företags lönsamhet Modellen
består av en resultat- och en kapitaldel och
bygger på sambandet Rt vinstmarginal
kapitalomsättningshastighet Modellen kan
användas för simulering, exempelvis hur
avkastningen på totalt kapital påverkas av olika
förändringar av resultat- och balansposter
57
(No Transcript)
58
Vertikala perspektivet företaget som en hierarki
59

• Företaget som en förädlingsenhet
• Det produktionsinriktade företaget

60

• Företaget som en värdekedja
• Det kundinriktade företaget

61
Exempel på huvudprocesser, delprocesser och
aktiviteter
62
Kombination av det vertikala och det horisontella
perspektivet