Milj - PowerPoint PPT Presentation

1 / 36
About This Presentation
Title:

Milj

Description:

Title: Kv veeffektivitet Author: Torben Kudsk Last modified by: hannil Created Date: 11/19/2004 1:36:31 AM Document presentation format: Bildspel p sk rmen – PowerPoint PPT presentation

Number of Views:93
Avg rating:3.0/5.0
Slides: 37
Provided by: Torb69
Category:
Tags: milj

less

Transcript and Presenter's Notes

Title: Milj


1
Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och
Estland
  • Länsstyrelsen i Skåne län
  • tisdag 2005.10.25

av Annika Henriksson AGELLUS
2
Gemensamma regler
  • HELCOM
  • Nitratdirektivet 91/676/EEC
  • God Jordbrukarsed (GAP)
  • IPPC-direktivet 96/61 /EG
  • NEC direktivet 2001/81/EC
  • Tvärvillkoren fr.o.m. 2005, 2006, 2007

3
HELCOM
  • Ryssland, Tyskland, Polen, Danmark, Sverige,
    Finland, Litauen, Lettland, Estland
  • Göteborgsprotokollet -91 (utom Estland)
  • försurning, eutrofiering, ozon
  • (SOx NOx, NH3 etc)
  • Mål till 2010
  • God lantbrukarsed
  • Code of good agricultural practice - GAP

4
(No Transcript)
5
Nitratdirektivet 91/676/EEC
  • Länder ska
  • Utpeka känsliga landområden och
  • Utarbeta åtgärdsplaner för känsliga områden
  • Regler för spridning och lagring av stallgödsel
  • Upprätta övervakningssystem och kontrollera
    effekten av åtgärderna
  • Utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed
  • Identifiera känsliga vattenområden och skydda
    grundvatten, söt ytvatten m.m.

6
Sverige - nitratkänsliga områden
  • SFS 1979426
  • SFS 1998915
  • Förordning om
  • miljöhänsyn i
  • jordbruket

7
God Jordbrukarsed - GAP
  • Länder får själva bestämma innehållet,
  • -dock bör definieras
  • Olämpliga tidsperioder för gödselspridning.
  • Olämpligheten i att sprida på kuperade fält.
  • Gödsel ska inte spridas på vattenmättad, tjälad
    eller snötäckt mark.
  • Lämpliga spridningsmetoder nära vattendrag.
  • Kapacitet och konstruktion av gödselvårdsanläggnin
    gar.
  • Spridningsteknik för handels- och stallgödsel.

8
IPPC-direktivet
  • Integrated Pollution Prevention and Control
  • Direktivet syftar till att undvika eller reducera
    förluster från industriella faciliteter till
    luft, vatten och mark
  • Gemensamma regler för tillståndsgivning
  • Bästa möjliga teknik (BAT)
  • Intensiv fjäderfä- eller svinproduktion i stor
    skala och förarbetning av animaliskt råmaterial
    ska kräva tillstånd
  • gt750 suggor, 200 slaktsvinsplatser, 40000
    fjäderfä
  • Nötkreatur undantaget!

9
NEC-direktivet
  • National Emissions Ceilings (NECs)
  • försurning, eutrofiering, markbundet ozon
  • SOx NOx, NH3, VOCs
  • mål ska nås till 2010
  • För vissa länder (Tyskland, Lettland) strängare
    än Göteborgsprotokollet
  • Länderna bestämmer metoden
  • Uppdateras 2006
  • Rapporteras 2008

10
Tvärvillkor
  • 2005
  • nitratdirektivet, slam, habitat, vilda fåglar,
    grundvattenförorening, djurmärkning,
    journalföring
  • 2006
  • Utsläpp av växtskyddsmedel, hormoner,
    hygienförordning, epizootiförordn,
  • 2007
  • Djurskydd

11
STATUS
  • Landbaserade emissioner väl reglerat
  • Lagstiftning för att minska ammoniakutsläpp från
    lantbruket
  • MEN bristande genomförande på gårdsnivå av
    HELCOM- och EU-program enligt dansk utvärdering
    2003 (Percy-Smith)

12
Utlakning till Östersjön
Källa HELCOM, PLC-4
13
Fosforförlust till Östersjön
Källa HELCOM, PLC-4
14
Emissioner från olika källor i HELCOM-länderna
OBS totalemission inom länderna, ej enbart till
Östersjön
Källa HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to
the Baltic Sea. 2005
15
Utsläpp av NOx ()
Källa HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to
the Baltic Sea. 2005
16
Utsläppstak för ammoniak (tusentals ton/år)
NH3 Utsläpp 1990 Utsläpp 2002 Tak 2010 Krav minska Klarat tom 2002 återstår
Danmark 122 101 69 43 17 32
Estland 24 9 29 -21 63 -222
Finland 35 33 31 11 6 6
Tyskland 764 604 550 28 21 9
Lettland 44 11 44 0 75 -300
Litauen 84 51 84 0 39 -65
Polen 508 325 468 8 36 -44
Ryssland 1191 600 1179 1 50 -97
Sverige 61 55 57 7 10 -4
totalt 2833 1789 2511 11 37 -40
17
NPK (mineralgödsel) 1992-2004
18
Källor Stefan Pietrzak, IMUZ, Estonia
Statistical office, Latvia Statistical office.
Dijana Ruzgiene, LZUKT
19
Sverige
Källa Kemikalieinspektionen
20
Polen, nitratkänsliga områden (2001)
Källa Rural Development Plan for Poland
2004-2006. Min of agric. and rur dev.
21
Polen -stallgödselhantering
  • Lagringskapacitet
  • Lag 4 mån, GAP 6 mån
  • Krav vid investeringsbidrag
  • Spridning
  • Tillåtet 1 mars - 30 nov
  • Nitratdirektivet
  • Reglerna inskrivna i polsk lag.
  • IPPC direktivet
  • Växtnäringsplaner
  • Kontroll
  • Statliga miljöinspektionen, regionala avd

22
Polen livestock units per 100 ha
Källa Min of Agric., Poland
23
Polen - kemisk bekämpning
  • Utbildning av lantbrukare (certifikat)
  • Utbildning lagkrav,
  • Test av sprutor,
  • Det finns 302 000 sprutor i Polen
  • Test vartannat år är lag
  • Kontrolleras av Statliga växtskyddscentralen,
    regionala avdelningar
  • Kontrollerar även
  • Spridning, försäljning, utbildning
  • Tillämpning

Källa Stefan Pietrzak, IMUZ
24
Polen advisors view
  • Kurser totalt 30 000 lbr t.o.m. mars 2006
  • GAP-kurs
  • 10 000 lbr, endagskurs
  • obligatorisk för stöd från strukturfonder
  • Andra kurser
  • Djurskydd
  • Lantbrukets bokföring
  • Integrerad produktion
  • Lbr mkt intresserade i alla regioner
  • Deltagare 10-50 ha

Källa Eliza Gnyp, ABC Poland
25
På kartan gårdar med mer än 200 livestock
units
Litauen- hela landet är nitratkänsligt område
Av Rimas Magyla, LZUKT, Litauen
26
Litauen - stallgödsel
  • Lagring
  • Lag 6 mån för nöt, häst får
  • 8 mån gris, fjäderfä
  • 2008, minst 6 mån lagr kap för gårdar med mer är
    300 AU
  • 2012, minst 6 mån lag kap för gårdar med mer än
    10 AU
  • Gödslingsplaner för stallgödselgårdar gt 150 ha.
  • Spridning
  • endast 1 april 1 dec
  • Djurtäthet
  • Max 1,7 AU per ha, medel 2002 var 0,221 AU/ha)
  • Får ej tillstånd att utöka om man inte har
    spridningsareal
  • Tillsyn
  • Statliga Miljöinspektionen, Miljödept, regionala
    kontor.

Källa Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen
27
4
Water
Av Rimas Magyla, LZUKT, Litauen
Share of load to the Baltic Share of load to the Baltic
Country Nitrogen Phosphorus
Sweden 17,2 12,5
Denmark 9,0 6,9
Latvia 12,0 5,8
Poland 28,2 37,7
Lithuania 4,8 3,7
Polluters according sources Polluters according sources Polluters according sources
Industry 2,0
Municipalities 15,0
Agriculture 41,0
Agriculture is larger pollutant of N to the
Baltic Sea
  • 43,5 settlements have central piped water
    supply systems.
  • 700.000 rural inhabitants use drinking water from
    300.000 dug wells.
  • Problem 30 of dug wells
    contaminated with nitrates.
  • 733 sewage systems have been installed in rural
    areas, serving only 1/3 of rural inhabitants.

28
Kvävekoncentration i vattendrag i Litauen,
(mg/l), 2000
6
Av Rimas Magyla, LZUKT, Litauen
29
Litauen, advisors view
  • Miljöreglerna och GAP genomförs.
  • Det finns problem med tillsynen
  • t.ex. av skyddszoner längs vattendrag.
  • Mindre gårdar
  • problem med gödsellagring.
  • kan resultera i att gårdar maximerar djurantalet
    till 9 AU.
  • Medelstora gårdar
  • Det finns bidrag för att genomföra miljöåtgärder
    men 50 av finansiering måste komma från
    lantbrukaren själv.
  • Större gårdar
  • Möjligt att inte alla lever upp till kravet på
    lagringskapacitet 2008.
  • På kort sikt
  • miljöåtgärder är en stor belastning på
    lantbrukets ekonomi. En del gårdar kommer nog
    att lägga ner pga detta.
  • På lång sikt
  • kommer miljöåtgärderna att ge miljövänligare
    lantbruk i Litauen.

Källa Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen
30
Lettland - nitratkänsliga områden (2001).
(Källa Min. of Agric., Lat. Rep.)
31
Lettland- kemiska bekämpningsmedel
  • Utbildning
  • Om lbr söker stöd från strukturfonder är
    grundutbildning i lantbruk ett baskrav
  • Spruttest är inte obligatoriskt
  • Spridning
  • Krav på skyddszoner (lag 05.02.1997.
  • Kurser ges

32
Estland, nitratkänsliga områden (2003)
Källa Min. of Agric, Rep. of Est
33
Bidragsansökningar stallgödsellager Estland 2004
Antal lantbrukare som sökt stöd 721
Antal gödsellager 845
Antal animal units 102 139
- därav kor 81 777
- därav får 310
därav grisar 20 048
Totalt EEK (SEK) ca 92 milj (ca 56 milj)
34
Miljöstöd Estland 2004
Källa Livi Rooma, bearbetad av Annika Henriksson)
35
Estland, advisors view
  • Viktigast just nu kraven på lagringskapacitet
    för stallgödsel,
  • kravet enligt Estonian Water Act är 8 mån.
  • Många lbr går över från fastgödsel till
    flytgödsel, bla pga halmbrist
  • Bidrag utbyggnad av stg-lagring),
  • 84 EUR/ AU,
  • endast gårdar gt10AU,
  • dock max 26077 EUR/år
  • under max tre år (2004-2008
  • Krav stallgödselplan för 3 år, kontrolleras av
    jordbruksverket
  • Ca 1/3 av gårdarna ansökte första året (2004)
  • Hoppas att 2/3 ska ansöka
  • Det är inte mycket pengar men bättre än
    ingenting
  • Djurtäthet inget problem, idag 0,2 0,4 animal
    units/ha
  • Spridning av gödsel problem, omodern utrustning
  • Stallgödselhantering är inte det enda problemet,
    allt måste bytas ut spruta, mjölkmaskiner etc)

Källa Livi Rooma, Estland
36
Tvärvillkor
  • Polen Det som gäller är GAP, möjligheter till
    investeringsbidrag styr.
  • I Lettland man börjar 2007
  • Litauen Inom LAAS håller man på att ta fram
    informationsmaterial för lantbrukare om
    tvärvillkoren. Kurser kommer att hållas under
    2006.
  • Estland?

Källor Stefan Pietrzak, IMUZ, Dijana Ruzgiene,
LZUKT, Litauen, Ingrida Grantina, LLKC, Latvia
Write a Comment
User Comments (0)
About PowerShow.com