M

1
Målfokuserad Funktionell Träning - MFT
2
Innehåll

• Övning ger färdighet - motoriskt lärande
• Lek, samspel och kommunikation

3

Motoriskt lärande
Motoriskt lärande är den process som med övning
och erfarenhet resulterar i en relativt
bestående förändring av förmågan att utföra en
rörelse med gott resultat.

4
..med gott resultat menas, Att barnet
klarar av uppgiften och känner sig nöjd därmed.
5

• Funktionell träning
• Vardagliga aktiviteter
• Tydlig uppgift
• Samspel

6

• Barnen kan lära sig aktiviteter trots att
• nervsystemet är dysfungerande
• Barnen blir bättre på det som de gör
• Uppmuntran och ledning är viktig för att
• lösa problem och uppnå nya mål
• Repetition

7
Mål

• Funktionellt i vardagen
• Avgränsat i tid och omfattning
• Realistiskt
• Tid för utvärdering

8
Goal Attainment Scaling, GAS

• -2 Vad barnet gör i dag
• -1 En liten bit mot målet
• 0 Det realistiska målet
• 1 Lite mer än förväntat
• 2 Betydligt mer än förväntat

9
Träning är färskvara
10
Motorisk inlärning kan delas in i tre faser
1) Förberedelsefas
2) Övningsfas
3) Automatisk fas
11
1) Förberedelsefas
I den tidiga fasen är barnet upptaget med att
skaffa sig en generell idé om uppgiften Och att
förstå målet, att förstå vad omgivningen betyder
för uppgiften och att fundera ut olika sätt att
lösa uppgiften
12
Frida 3,8 år vill duka kaffebordet
13
2) Övningsfas
I denna fas har barnet valt ett eller flera sätt
att göra uppgiften utifrån de egna
förutsättningarna. Barnet blir alltmer
självständigt och förmågan att lyckas med
uppgiften förbättras, men varierar fortfarande
14
Från förberedelsefas till övningsfas
15
Från osäkerhet till säkerhet
16
3) Automatisk fas
Mycket lite uppmärksamhet krävs för att utföra
uppgiften och målet uppfylls med tillfredställelse
17
Hur kan vi stödja barnets inlärning?
Målet
Uppmuntran
Vänta ut
Trygghet
Återkoppling
18
Hur kan vi stödja barnets inlärning?
Anpassa miljön
Problemlösning
Strategier
Barnets egna idéer
Samspelet
Tillräckligt utmanande
19
Faktorer som påverkar inlärning

• Motivation

• Uppmärksamhet

• Minne

• Den fysiska miljön

20
Lekens betydelse för barnets sociala, kognitiva
och emotionella utveckling

• Teori
• Praktik

21
Utvecklingsteorier

• Lev Vygotskij
• Jean Piaget
• Erik Homburger Erikson
• Donald Winnicott

22
Aktuell forskning om lek

• Birgitta Knutsdotter Olofsson
• Ole Lillemyr
• Gunilla Lindqvist

23
Forskning Lek - Funktionshinder

• Ulf Jansson
• Inträdesstrategier vid lek
• Se efter vad som händer
• Lista ut vilket lek-temat är
• Gå in i lekområdet
• Sätt igång med en variant av lek-temat

24

• Be inte om information (vad gör ni?)
• Säg inte jag vill vara med
• Kritisera inte pågående lek
• 
  (ref. Chaterine Garvey)

25
Stör ej ! Lek pågår

• Övningslek
• Låtsaslek
• Rollek
• Social lek
• Fri lek
• Regel lek
• Konstruktionslek

26
Tänka, förstå
Planera
Se, känna efter
Samarbeta
Idé
Handla
Stanna, lyssna
Lek
Motivation
Koncentration
27
Kommunikation

• Kommunikation En person utför
• handlingar som medvetet eller
• omedvetet påverkar en person till ett
• svar medvetet eller omedvetet.
• Sändare Mottagare

28
Språk

• Språk Ett kommunikationssystem uppbyggt av
  symboler/ord och regler för hur orden får
  kombineras (grammatik).
• Språket är ett redskap för tänkandet.

29
Tal och Röst

• Tal Det muntliga användandet av språket, själva
  uttalet.
• Röst Stämbandens svängningar genom användning
  av luften. (resonans munhåla/svalg)

30
Språk, tal, röst
31
Kommunikation, språk, tal-svårigheter på flera
olika nivåer
32
Svårigheter på olika nivåer

• Språk eller tal kan användas till kommunikation
• men är inte detsamma som kommunikation.

33
Faktorer som påverkar kommunikationen

• Hur snabbt barnet är i sin interaktion
• Vilken rörelseförmåga har barnet?
• Blick
• Hörsel
• Perceptionsförmåga

34
Goda cirklar blir till en uppåtgående spiral!

• Komma till nästa steg
• AKK (alternativ och kompletterande kommunikation)
  en väg
• Viktigt att det blir något att bli
  sedd/förstådd

35
Tal-, språk och kommunikationsutveckling

• Kommunikationen mellan barnet och föräldrarna
  börjar innan barnet föds.
• Den första tiden består kommunikationen av
  kroppsspråk, ögonkontakt, skrik och leenden.

36
2 månader

• Barnet börjar le och vokaljollra när han eller
  hon känner sig nöjd och trygg. Barnet har mycket
  ljud för sig. Han eller hon gurglar, skriker,
  gnäller och jollrar aaaa ååååå ääääää.

37
3-4 månader

• Barnet börjar nu leka allt mer aktivt med ljuden
  och jollret ökar.

38
6 månader

• Barnets svarar med joller på mammas eller pappas
  prat. Jollret förändras vid den här åldern och
  innehåller ofta en konsonant och en vokal och kan
  låta ba ga dä.

39
8 månader

• Långa jollerkedjor dadadada  eller babababa.
  
• Olika tonlägen och röststyrkor.
• Jollret låter nu som det språk som talas runt
  barnet, kan börja låta som riktiga ord "papa"
  eller "mama". Mot slutet av det första året
  förstår barnet mycket.

40
1 år

• Mer ordlikt joller. Ordsamlarstadiet, tyst period
  ordexplosion.
• Ökande intresse att härma ord och uttryck efter
  den vuxne.
• Ettordsmeningar - ett ord får symbolisera en hel
  mening.
• Barnet förstår  fler ord och kan utföra enkla
  instruktioner.

41
2 år

• Ordförrådet utökas.
• Inte bara här och nu.
• Två-ordsmeningar
• Enkla frågor, påståenden, beskrivningar och
  inte-meningar.
• Stor skillnad mellan olika barn.

42
2,5-3 år

• Kan styra omvärlden med sitt språk.
• Många ljud som inte finns i barnets språk och som
  utvecklas senare, t.ex. r, s, k, g, tje- och
  sje-ljuden.

43
3,5-4 år

• Många frågor. Ca 1000-1500 ord.
• Barnet börjar att lära sig svårare ljud som k, g
  och s.  Vissa ljud fortfarande svåra.

44
4 år

• Barnets språk börjat alltmer likna den vuxnes.
• Vissa ljud kan fortfarande var svåra så som r,
  tje och sje.

45
5-6 år

• Barnets språk är nu ofta helt utvecklat vad
  gäller grammatik och ljudsystem.
• Intresse för rim, ramsor och skriven text.

46
Språkets olika delar

• Form
• Innehåll
• Användning

47
Form

• Det som syns och hörs.
• Tex blick, ljud, gest, tecken, tal,
  bildkommunikation etc.
• Att kunna böja ord, sätta dem i rätt ordning osv.

48
Innehåll

• Språkligt innehåll (semantik)
• Tex begrepp så som färg, form, antal
• Att kategorisera, t.ex. fordon, kläder, mat
• Ett ordförråd behövs för att kunna uttrycka sig
  och förstå.

49
Användning

• Hur man använder språket (pragmatik)
• Regler för hur man kommunicerar och samspelar med
  andra
• Tex turtagning, att hålla en röd tråd, att kunna
  ta den andres perspektiv, att ge lagom mängd
  information, att ha en vilja att kommunicera.

50
AKK(Alternativ kompletterande kommunikation)

• Tecken, gester
• Bilder, kommunikationskartor.
• Datorstyrda kommunikationsprogram.

51
MFT gemensamt förhållningssätt
Gemensam kunskap
Ha förväntningar
Återföra
Respekt
Tid att öva
Fokusera
Målen
Tydlighet
Lyssna på barnet
Vara delaktig
Dagsformen
Se helheten
Anpassa
Konsekvens av handlingar
52
MACS nivåer

• I Hanterar föremål lätt och med gott resultat
• II Hanterar de flesta föremål men med något
  begränsad kvalitet och/eller snabbhet
• III Hanterar föremål med svårighet och behöver
  hjälp att förbereda och/eller anpassa
  aktiviteter
• IV Hanterar ett begränsat urval av lätthanterliga
  föremål i anpassade situationer
• V Hanterar inte föremål och har kraftigt
  begränsad förmåga att utföra även enkla
  handlingar
• www.macs.com

53
GMFCS Gross Motor Function Classification System
GMFCS NIVÅER vid 6 års ålder I Går utan
begränsning. Begränsad i mer avancerade
grovmotoriska färdigheter. II Går utan
hjälpmedel. Begränsad gångförmåga utomhus och i
samhället. III Går med hjälpmedel. Begränsad
gångförmåga utomhus och i samhället. Rullstol
oftast utomhus. IV Självständig förflyttning
begränsad. Barnet transporteras eller använder
elrullstol utomhus eller i samhället. V
Självständig förflyttning är mycket begränsad
även med hjälp av hjälpmedel.
54
GMFCS
Rosenbaum et al 2002