Den lyckliga k

1
Den lyckliga kärnfamiljen?
Eva Bernhardt, Stockholms universitet

2
Familj och arbetsliv på 2000-talet

• En panelstudie med unga vuxna
• Hur ser dagens unga vuxna på familj och arbete
  och på möjligheterna att kombinera dessa på ett
  bra sätt?
• Den centrala frågeställningen är attityder till
  familj och arbetsliv och vilka planer man har för
  framtiden och hur dessa påverkar det framtida
  beteendet vad gäller familjebildning.
• Frågeformuläret innehåller frågor som rör
  respondentens idéer och föreställningar om
  framtiden, vad som är viktigt i livet samt om
  hans/hennes nuvarande levnadsförhållanden.

Eva Bernhardt, Stockholms universitet
3
YAPS Young Adult Panel Study

• Två enkäter genomförda 1999 och 2003
• En tredje kommer att äga rum i början av nästa år
• Omfattar ca 3 500 individer, födda på 1970-talet,
  dvs nu mellan 28 och 40 år
• För mer info se www.suda.su.se/yaps

Eva Bernhardt, Stockholms universitet
4
Innehåll

• Basfakta från undersökningen
• Hur påverkar föräldrars skilsmässa de vuxna
  barnens partnerrelationer?
• Hur värderar unga vuxna sina egna föräldrar?
• Attityder till giftermål och skilsmässa
• Barnplaner och attityder till föräldraskap
• Barnafödande och jämställdhet i hemmet

Eva Bernhardt, Stockholms universitet
5
Uppväxtförhållanden

• 75 har vuxit upp med båda sina biologiska
  föräldrarupp till 16 års ålder
• Av de 25 som vuxit upp i 'splittrade' familjer
  hade 86 föräldrar som skilt sig eller separerat,

6
Vem bor man med efter separationen?
Eva Bernhardt, Stockholms universitet
7
Bråk i uppväxtfamiljen?
8
Hur lever 22-åringar?

• Nästan hälften av killarna saknar fast
  förhållande, men bara 30 av tjejerna
• Nästan ingen har gift sig, men 2/3 av tjejerna
  har en fast partner (sambo eller särbo)?

9
Hur lever 26-åringar?

• Samboendet blir vanligare, men fortfarande saknar
  nästan 30 av de unga männen fast partner
• 9 av männen och 14 av kvinnorna har redan
  gift sig

10
Hur lever 30-åringarna?

• De flesta lever nu i samliv, antingen som sambo
  eller gifta
• Det gäller ¾ av kvinnorna och 2/3 av männen
• Men nästan ¼ av männen saknar fortfarande fast
  partner

11
Hur lever 34-åringar?

• De flesta är gifta eller samboende
• Kvinnorna ligger litet 'före', dvs fler gifta än
  samboende, fler särbos än utan partner

12
Hur många kvinnor har tidigare samboförhållanden?
13
Bland samboende eller gifta 34-åringar, hur många
har haft fler än ett förhållande?
14
Lycka och samlivsstatus

• Hur nöjd är du med livet i sin helhet just nu?
• Svar på en skala från 1 till 5
• Minst lyckliga är män utan partner, mest lyckliga
  är gifta kvinnor
• Kvinnor (oftast) lyckligare än män

15
Moderskapet

• Mindre än 10 av tjejerna har blivit mödrar vid
  22 års ålder
• Medan 34-åringarna uppvisar en tydlig
  två-barnsnorm
• Dock är 1 av 5 fortfarande barnlösa

16
Faderskapet

• Bara 4 av killarna har fått barn före 22 års
  ålder
• Nästan 1/3 av de 34-åriga männen är fortfarande
  barnlösa
• De flesta av dem som blivit pappor har två barn

17
Hur stark är tvåbarnsnormen bland barnlösa unga
vuxna?
18
Vilka avviker från tvåbarnsnormen?

• Färre än två barn
• De äldre (mer benägna)
• Högutbildade (mindre benägna)
• Saknar partner (mer benägna)
• Många syskon (mer benägna)
• Men ingen könsskillnad och religiositet har ingen
  betydelse

• Fler än två barn
• Kvinnor (mer benägna än män)
• Gifta (mer benägna)
• Många syskon (mer benägna)
• Religiösa (mer benägna)
• Men ålder och utbildning har ingen betydelse

19
Vad är viktigt i livet?(genomsnitt av skala från
1 till 5)
20
Vilka tvekar inför att skaffa barn?
21
Hur påverkar attityder till föräldraskapet
tveksamheten inför att skaffa barn?

• Förväntade höga socio-ekonomiska kostnader ökar
  tveksamheten väsentligt, mer för kvinnor än för
  män
• Ännu starkare effekt om man förväntar sig små
  psyko-sociala vinster
• Riskundvikande ökar kvinnors tveksamhet men inte
  mäns
• Låga familjevärderingar ökar kvinnors tveksamhet
  kraftigt, men inte lika mycket för män

22
Hur betygsätter unga vuxna sina föräldrar som
föräldrar? (skala från 1 till 5)
23
Prata med föräldrarna om personliga problem?
24
Unga vuxnas kontakt med sina föräldrar

• Mer kontakt med mamma än med pappa
• Döttrar har mer kontakt med sina föräldrar än
  sönerna
• Både skilsmässa och konflikt inverkar negativt på
  de unga vuxnas relationer till sina föräldrar

• Av dem som vuxit upp i en splittrad familj har 17
  sporadisk eller ingen kontakt med sin far
• För mödrar är andelen 4
• Se artikel i SCBs tidning Välfärd, nr 2 2003

25
Skilsmässa drabbar pappan mer

• Både skilsmässa, tillkomsten av en styvförälder,
  och konflikt i föräldrahemmet inverkar negativt
  på individens relation till sina föräldrar i
  vuxen ålder
• Dessa effekter verkar dessutom vara starkare för
  relationen till pappan än till mamman

26
Bättre relationer när de unga vuxna själva bildar
par och blir föräldrar?

• Att få en partner men ännu inga barn verkar leda
  till mindre kontakt med föräldrarna
• Barn leder till att man betygsätter sina
  föräldrar högre än tidigare men inte till ökad
  kontakt
• Vare sig partner eller barn har någon effekt på
  hur nöjd eller missnöjd man är med sin nuvarande
  relation till föräldrarna

27
Är unga vuxna med frånskilda föräldrar mer
benägna att bryta upp från sina egna
parförhållanden?

• Dvs ökar det deras separationsrisk?
• Svaret är ja.
• I en kommande artikel i Journal of Family Issues
  visar vi att unga vuxna vars föräldrar
  separerat/skiljt sig har 40 högre risk att
  bryta upp från sitt samboförhållande/äktenskap
• Sverige ligger tvåa efter USA vad gäller nivån på
  separation/skilsmässorisk

28
Vilka faktorer, utöver föräldrars skilsmässa,
ökar separationsrisken?

• Tidig ålder vid första sammanflyttning
• Högutbildade föräldrar
• Att bo i storstadsområde
• Att ha varit samboende tidigare
• Att inte vara gift
• Att inte ha gemensamma barn
• Att ha en mindre negativ attityd till
  separationer
• Konflikter i föräldrahemmet

29
Att få barn har mindre skyddande effekt för dem
med skilda föräldrar

• För ett samboende par att gifta sig har samma
  skyddseffekt oavsett om man har skilda
  föräldrar eller vuxit upp i en intakt familj
• Men de som vuxit upp i en intakt familj blir
  väsentligt mer obenägna att separera, när de väl
  tagit steget in i föräldraskapet, än de somhar
  erfarenhet av de egna föräldrarnas separation

30
Synen på äktenskapet'traditionella' skäl
för
31
Synen på äktenskapet'livsstils'-relaterade skäl
mot
32
Synen på äktenskapet'praktiska' skäl mot
33
Synen på äktenskapetkänslomässiga skäl för
34
Synen på äktenskapet det yttersta argumentet
för
35
När kan skilsmässa/separation vara acceptabelt?
36
När kan skilsmässa/separationvara acceptabelt?
37
Att bli förälder unga vuxnas föreställningar

• Att bli förälder påverkar livet på olika sätt
  både positivt och negativt
• Till tänkbara negativa konsekvenser hör begränsad
  rörelsefrihet, sämre ekonomi och mindre tid att
  umgås med sina vänner
• Till tänkbara positiva konsekvenser hör bättre
  relation till partnern och ett mer meningsfullt
  liv
• Artikel i SCBs tidning Välfärd, Nr 2 2004

38
Att bli förälder kan påverka ens liv på olika
sätt. Vad är din uppfattning?

• Om (när) jag får barn .....kan jag inte
  längre göra vad jag vill
• .....får jag (vi) dålig ekonomi
• .....får jag mycket litet tid för mina vänner
• .....förbättras min relation till min partner
• ..... blir mitt liv mer meningsfullt

39
(No Transcript)
40
(No Transcript)
41
(No Transcript)
42
(No Transcript)
43
(No Transcript)
44
För- och nackdelar med att bli förälder -
skalkonstruktion

• Varje påstående besvarades på en skala från 1
  (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt
  och hållet)
• Påstående 1, 2 and 3 avser tänkbara negativa
  konsekvenser av att bli förälder nackdelar med
  att bli förälder
• Påstående 4 och 5 avser tänkbara positiva
  konsekvenser av att bli förälder fördelar med
  att bli förälder

45
(No Transcript)
46
(No Transcript)
47
Den ideala småbarnsfamiljen
Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan? Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan? Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan? Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan? Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan? Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan? Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan? Vad tycker du skulle vara bäst för en familj med barn som ännu inte börjat skolan?
Förgymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Bara mannen arbetar, kvinnan har huvudansvaret för hem och barn 7 8 7 8 2 6
Kvinnan arbetar deltid och har största ansvaret för hem och barn 20 20 16 23 13 17
Båda arbetar och delar ansvaret för hem och barn lika 73 72 77 69 85 77
48
Vad inverkar på hur barnlösa unga män och kvinnor
ser på för- och nackdelar med att bli föräldrar?

• Unga män oroar sig mer för föräldraskapets
  kostnader (framför allt för minskad
  rörelsefrihet) än vad unga kvinnor gör
• Å andra sidan har de unga männen också större
  positiva förväntningar på föräldraskapet
• Idéer om jämställdhet har motsatt effekt för män
  och kvinnor gör män mindre benägna att oroa sig
  för kostnaderna, och kvinnor mindre benägna att
  förvänta sig positiva konsekvenser av
  föräldraskapet

49
Könsskillnader i synen på föräldraskapets
nackdelar beroende på attityden till jämställdhet
50
Könsskillnader i synen på föräldraskapets
fördelar beroende på attityden till jämställdhet
51
Jämställdhet och barnafödande

• Unga män med positiv attityd till jämställdhet
  oroar sig mindre för föräldraskapets nackdelar,
  medan unga kvinnor har mindre förväntningar på
  föräldraskapets fördelar
• Hur man ser på föräldraskapets för- och nackdelar
  har samma effekt på det faktiska barnafödandet
  bland män och kvinnor
• Men könsrollsattityderna har olika effekt för
  mäns resp kvinnors barnafödande unga män med
  traditionell attityd blir fäder tidigare (och
  kanske i större utsträck-ning) än unga män med
  positiv attityd till jämställdhet

52
Första respektive andra barnet

• Jämställda eller traditionella attityder bland
  barnlösa kvinnor har däremot ingen betydelse för
  steget in i moderskapet.
• Barnlösa män med jämställda attityder är mindre
  benägna att skaffa barn än män med traditionella
  attityder, alternativt skaffar barn senare en
  fråga om tajming?
• Men vad gäller för andra barnet?

53
Jämställdhet i hemmet ideal och verklighet

• Vi vet om de unga vuxna har en jämställd eller
  traditionell attityd (ideal) 1999, innan de har
  blivit föräldrar
• Vi vet om de säger sig dela ansvaret för hem och
  barn 2003, efter att de blivit föräldrar
• Om man jämför idealen 1999 med deras faktiska
  (rapporterade) beteende 2003, kan man konstruera
  följande variabel

54
Konsekvens eller ambivalens

• Om respondenten hade en jämställd attityd 1999
  och rapporterade att de delade ansvaret för hem
  och barn med sin partner 2003, klassificerades
  paret som konsekvent jämställda.
• På motsvarande sätt, om han/hon hade en
  traditionell attityd 1999, och rapporterade att
  kvinnan tog det största ansvaret för hem och barn
  2003, klassificerades paret som konsekvent
  traditionellt.
• De resterande fallen, där det rådde en
  inkonsistens mellan ideal och verklighet,
  klassificerades som ambivalenta.

55
Jämställdhet i hemmet
56
Hur inverkar jämställdhet i hemmet på
benägenheten att skaffa ett andra barn?

• Ingen skillnad mellan konsekvent jämställda och
  konsekvent traditionella
• Men ambivalenta par skaffar ett andra barn i
  väsentligt mindre utsträckning
• Det gäller särskilt dem som har traditionella
  attityder, men jämställd praxis

57
Osäkerhet i tolkningen av resultaten

• Det kan bero på att när det råder en diskrepans
  mellan ideal och verklighet så ökar
  separationsrisken
• Detta kan vi kontrollera för när vi får data från
  den tredje undersökningen!

58
Tack för uppmärksamheten!

• Fler synpunkter?
• Skicka ett mejl tilleva.bernhardt_at_sociology.su.s
  e