Flerspr

1
Flerspråkighet och kunskapsutveckling

• Tema Morsmål Tema Modersmål
• Eidene 20-22 sep. 2010
• Monica Axelsson, docent i tvåspråkighet
• Institutionen för utbildningsvetenskap med
  inriktning mot språk och språkutveckling, USOS,
  Stockholms universitet
• monica.axelsson_at_usos.su.se

2
Oplæg

• Forskning om tvåspråkig utbildning
• - för och emot
• Modersmålsbegreppet
• Flerspråkighet och kunskapsutveckling

3
Bilingual Education in the 21st Century (2009)
Ofelia Garcia, Prof of Urban Educ.,
Bil. Educ,

• Tvåspråkig utbildning för inhemska minoriteter
  ökat i Europa senaste 30 år
• Ej för immigranter
• Garcia starkt stöd för tvåspråkig utbildning
  för alla
• Argument Globala samhällets komplexitet, ökad
  kontakt direkt och elektroniskt

4
Bilingual Education in the 21st Century
Ofelia Garcia (2009)

• Enspråkig skolgång ytterst olämplig
• Språklig mångfald normen i nästan alla länder
  utom Island och Korea
• Ingen jämlikhet i utbildning så länge elevers
  språkliga erfarenheter och förmåga ignoreras
  eller förtrycks av skolsystemet.
• Normalisera två- och flerspråkig utbildning
  utmana enspråkiga hegemonin

5
(No Transcript)
6
(No Transcript)
7
Bilingual Education in the 21st Century
Ofelia Garcia (2009)

• Behov av heteroglossic ideology
• Languaging - språkande
• Translanguaging
• Language crossing
• Plurilingulism (Europa)
• Worldwide translanguaging det vanligaste
  kommunikationssättet

8
Modeller för tvåspråkighet Ofelia Garcia (2009
55)

• Subtraktiv - Går mot enspråkighet
• Additiv - Syftar till balanserad tvåspråkighet,
  dubbel enspråkighet
• Rekursiv - Accepterar flödet av tvåspråkighet,
  tar av det gamla, nya funktioner
• Dynamisk - Uppmuntrar kommunikativ och dynamisk
  tvåspråkighet

9
CEFR the Common European Framework of Reference
for Languages

• Bedömningsschema för språkförmåga i sex
  språknivåer (A1 C2)
• A1 Basic user Breakthrough Kan förstå och
  använda bekanta vardagsuttryck och enkla fraser
  för att tillgodose konkreta behov.
• A2 - Basic user Waystage Förstår meningar och
  frekventa uttryck inom grundläggande personliga
  områden (t.ex. familj, shopping, lokal geografi,
  anställning)

10
CEFR the Common European Framework of Reference
for Languages

• B1 Independent User Threshold Level Förstå
  huvudpunkter i tydlig standardinformation,
  kända, återkommande frågor om arbete, skola,
  fritid etc. Klarar de flesta situationer under
  resa
• B2 Independent User Vantage Förstå huvudtankar
  i komplex text, konkreta och abstrakta ämnen,
  tekniska diskussioner inom eget specialistfält.
  Interagera flytande och spontant. Beskriva,
  förklara, argumentera.

11
CEFR the Common European Framework of Reference
for Languages

• C1 Proficient User Efficiency Förstå brett
  spektrum av krävande, längre texter, förstå
  underliggande budskap. Uttrycka sig flytande,
  spontant, flexibelt.
• C2 Proficient User Mastery Med lätthet förstå
  i princip allt som hörs och läses. Sammanfatta
  information från talade och skrivna källor,
  formulera argument och redogörelser i en
  sammanhängande presentation. Uttrycka sig
  spontant, mycket flytande och precist,
  differentierade betydelser i komplexa
  situationer.

12
Europarådet

• Den europeiska språkportföljen (ELP)
• Ett språkpass uppdaterat med språkidentitet,
  språknivåer, interkulturell erfarenhet
• En språkbiografi sätter mål och följer upp
  resultat
• En aktuell mapp med representativa arbeten som
  illustrerar språkförmågan i språk utöver L1

13
Report of the National Literacy Panel on
language-minority children and youth Second
Lang. Learners (2006)

• Relationen mln L1, L2 talutveckling och literacy?
  
• ? tvärspråkliga effekter i fonologi, ordförråd,
  generellt språkoberoende inflytande
  metaspråklig förmåga
• Relationen mln L1 talutveckling och L2 literacy?
• ? varken hinder eller hjälp
• Relationen mln L1 läsförståelse och L2
  läsförståelse?
• ? ja, direkt koppling

14
School Effectiveness for Language Minority
Students Wayne Thomas Virginia Collier
1997, 2002

• 42.317 ca 10.000 L2-elever
• förskola åk 12
• SES, L1, skolår i urspr.land, betyg etc
• skolframgång långsiktigt
• alla ämnen
• undervisningsprogram
• likvärdig utbildning lika testresultat till
  slut
• tidskrävande, svårt
• ta ifatt hålla takten

15
Thomas Collier 1997, 2002

• Berikande program
• 1. Tvåvägsprogram två språk
• 2. Envägsprogram två språk
• Stödprogram
• 3. Övergångsprogram ämnesinriktat
• 4. Övergångsprogram traditionell und.v
• 5. Eng. som andraspråk - ämnesinriktat
• 6. Eng. som andraspråk utanför klassen

16
(No Transcript)
17
Slutsatser Thomas Collier
1997, 2002

• modersmål
  svenska/norska
• som
• andraspråk
• det tvåspråkiga
• barnet
• kunskapsutveckling en
• på modersmålet sociokulturellt
• och svenska stödjande miljö

18
Vad säger andra forskare om TC?

• Det er vanskeligt at finde forskning og
  forskere, der er uenige i Colliers Thomas
  forskningsresultat. Christian Horst (2003)
• Collier og Thomas viser at sterke modeller ikke
  bare kan nøytralisere virkningene av faktorer
  knyttet til eleven og familien, men til og med
  reveresere dem, slik at de får en positiv
  virkning på elevenes utbytte av opplæringen i
  stedet for å hemme dem i deres mulighet til å få
  utbytte av opplæringstilbudet. Thor Ola Engen
  (2003)

19
Jim Cummins om kritiken av TC (2000)

• C. Rossell 1) inga kontrollgrupper ?
  ovetenskaplig, 2) ingen detaljerad statistik och
  urvalsinformation, 3) stämmer inte med småskaliga
  tvåvägsstudier
• Jim Cummins 1) Rossells review?inkonsekventa
  kriterier, felaktig resultattolkning 2) stämmer
  för 1997-studien, kom 2002, men urvalet kan ändå
  kritiseras. Men rätt information för utbildare.
  3) Fler jämförelser får göras mln Progr 12 och
  3-6.
• JC ger egna skolexempel ?
• JC Thus I find the TC study highly credible
  because of its consistency with trends emerging
  from well-implemented individual two-way and
  one-way developmental bilingual programs.

20
Konferens i Berlin 2005 (Ty, Ned. USA, Sv)

• Learning to read and write simultaneously in L1
  and L2 is to be recommended. Robert Slavin
  (2005)
• Rossell Kuder (2005) do not fully object to
  this model of bilingual education, yet argue
  strongly against transitional bilingual education
• Spanish bil. educ. in the US is not a disaster
  and children do learn English (Rossell 2005)
• Pro structured English immersion (Rossell 2005)
• Nederländerna avskaffade modersmålsundervisning
  2004, i Tyskland är tvåspråkiga modeller mycket
  ovanliga (lite stöd till andraspråkselever i Ty.)
• Few studies in Germ. but clearly supportive of
  bil.educ in general (Ingrid Gogolin 2005)

21
För och emot tvåspråkig utbildning

• Tvåspråkig utbildning politiskt omstridd
• Vad är politiskt korrekt för tillfället?
• Tvåspråkig utbildning symbol för hur ett
  pluralistiskt samhälle bör behandla språkliga
  minoriteter
• Tvåspråkig utbildning motverkar social
  sammanhållning ? ett språk

22
2. Modersmålsbegreppet

• Ofelia Garcia USA från mother-tongue till home
  language practices
• Sv hemspråk ? modersmål 1988
• Barn fött i Malaysia av en tamiltalande mamma.
  tamil, kolonial malajsiska (Straits Malay)
  och/eller kolonial kinesiska (Straits Chinese),
  och/eller malajsiska (Bahasa Malay), och/eller
  engelska. Vilket eller vilka av dessa språk som
  ska betecknas som modersmål är knappast fruktbart
  att bestämma. Kaplan och Baldauf (1997, citerade
  i Garcia 2009)

23
2. Modersmålsbegreppet problematiskt

• Termen modersmål används framförallt för
  språkliga minoritetsgrupper än för språkliga
  majoritetsgrupper (t.ex. Sv.)
• The term therefore tends to be a symbol of
  separation of minority and majority, or those
  with less, as opposed to those with more power
  and status. (Baker och Prys Jones 1998 50)

24
Fyra kriterier för att identifiera modersmål
Tove Skutnabb-Kangas (1981 18)

• Ursprung Det/de språk man har lärt sig först
• Kompetens Det/de språk man kan bäst
• Funktion Det/de språk man använder mest
• Identifikation
• ? Intern Det/de språk man identifierar sig med
• ? Extern Det/de språk andra identifierar en med

25
Leung, Harris Rampton (1997) - Axelsson (2001)

• Native speaker infödd talare
• language inheritance - språkarv
• language affiliation - språkidentifikation
• language expertise - språkbehärskning
• Language crossing (Rampton (1995) kryssande
  mellan språken (Lindberg 2009)

26
Leung, Harris Rampton (1997)

• M.T. är en trettonårig flicka som bott hela sitt
  liv i London. Hennes föräldrar kommer från Indien
  och även hon tillbringade viss tid där som liten.
  Mammans familj försökte då lära henne gujarati,
  men hon visade själv inget intresse för att lära
  sig det ordentligt. Detta är något som hon ångrar
  idag eftersom hon nu använder både engelska och
  gujarati dagligen. I skolan har hon lärt sig att
  tala och skriva tyska t o m bättre än gujarati
  som hon endast förstår och talar. Hon tycker inte
  särskilt mycket om att tala gujarati eftersom det
  är svårt, men hon är tvungen att tala det med sin
  mamma. Hennes pappa är mycket noga med att hon
  ska tala vårdad engelska och inte använda slang.

27
Leung, Harris Rampton (1997)

• A.T. (flicka) beskriver hur svårt det var för
  henne att lära sig hindi som barn. Hennes mamma
  talade alltid hindi med henne, men själv hade hon
  mycket svårt att tala språket, gjorde alltid fel
  och nöjde sig med att förstå. När hon under en
  månad var på besök i Indien kände hon sig mycket
  annorlunda och utanför eftersom alla barn där
  talade hindi och endast hon talade engelska.

28
Leung, Harris Rampton (1997)

• N.K. (flicka) har engelska som förstaspråk vilket
  innebär att hon talar, skriver, läser och tänker
  på engelska. Föräldrarna har gujarati som
  modersmål och N.K. talar också detta språk. Hemma
  talar de mest engelska, men mamman tilltalar
  henne på gujarati och hon svarar på engelska.
  Hennes engelska innehåller mer slang än
  standardengelska. Hon har försökt tala
  standardengelska men anser sig inte ha lyckats
  eftersom hon är så van vid att tala slang. Hennes
  gujarati består endast av enstaka meningar och
  ord samt att hon kan vissa siffror, men inte
  alfabetet. Hennes föräldrar anser att hennes
  engelska inte är tillräckligt bra eftersom hon
  talar så mycket slang.

29
Språkarv, språkidentifikation
språkbehärskning (Axelsson 2001)
GK, kv, 23 år kurdiska svenska arabiska
Språkarv - -
Språkiden-tifikation -
Språkbe-härskning t/s, a t/s, a t/s
ttal sskrift aavanc. nivå
30
Språkarv, språkidentifikation språkbehärskning
Axelsson (2001)
SA, kv, 14 år arabiska svenska engelska
Språkarv - -
Språkiden-tifikation -
Språkbe-härskning t t/s, a t/s
ttal sskrift aavanc. nivå
31
Kartlägg 4 elevers totala språksituation

• Med avseende på
• språkarv
• språkidentifikation
• språkbehärskning

32
Same Mother Tongue Different Origins Kamilla
György-Ullholm (2010)

• Ungrare i Sverige (61 fam.)
• Enspråkiga flerspråkiga föräldrar
• Grupp 1. enspråkiga föräldrar
• Grupp 2. föräldrar uppfödda i flerspråkiga
  områden
• Grupp 3. från Transsylvanien, etnisk minoritet,
  två- eller flerspråkiga

33
Same Mother Tongue Different Origins Kamilla
György-Ullholm (2010)

• De flesta fam. önskade tvåspr. barn
• Stor variation i språkanvändnings-normer och
  mönster
• Barnen viktig informationskälla
• Föräldr. erf. före migrationen vikt.
• Gr 3 starkare flerspr.h
• Språkbevarande av ungerskan i Sv. begränsat
  geogr. spridd grupp

34
3. Flerspråkighet och kunskapsutveckling

• Begreppsutveckling på L1 stöder
  begreppsutveckling på L2 (Bialystok)
• Litteracitet på L1 stöder litteracitetsutveckling
  på L2 (Genesee)
• Skolgång på L1 främjar fortsatt skolgång på L2
  (Thomas Collier)

35
Från vardagsspråk till skolspråk

• Vardagsspråk Specialiserat
  Tekniskt/abstrakt språk språk
• ?---------------------------------------------?
• Situations- Situations-
• bunden oberoende
  språkanvändning
  språkanvändning
• Mest tal liknande Mest skriftliknande
• Novis Expert

36
Skolspråket

• Skolspråket är i hög grad skriftspråksbaserat
• Skriftspråket är ingens modersmål
• Elevers tidigare erfarenheter av
  skriftspråksbaserat språkbruk varierar mycket
• Skolspråket konstituerar snarare än
  ackompanjerar lärandet i skolan
• Skolframgång förutsätter behärskning av
  skolspråket

37
Vardagsspråk och skolspråk

• Vardagsspråk
• Informellt
• Subjektivt

• Skolspråk
• Formellt
• Objektivt
• Tekniskt (specialordförråd)
• Abstrakt

38
Språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga
barn i förskolan

Om världen
Svenska/Norska som andra- språk Norska/Svenska
Moders- mål
Litteracitet
39
Billy och Meera I write like my mum
Kenner 2000 2004
40
(No Transcript)
41
Språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga
elever

Fy, Ke, Bi, Nk
Eng
Moders- mål
Svenska/Norska som andra- språk Norska/Svenska
Ma
Sh, Ge, Hi, Re
Id
Mu, Bild
42
Passiva konstruktioner - skriftspråk

• När stambanorna skulle byggas undveks medvetet
  gamla städer och istället drogs järnvägen genom
  isolerade bygder.
• (Almgren et al. 2005224)

43
Nominalisering när verb görs till substantiv

• Förhållandena förbättrades.
• Amerika upptäcktes 1492.
• Gasen expanderar.
• En förbättring av förhållandena
• Amerikas upptäckt 1492
• Gasens expansion
• Översätt
• Uppgift Översätt till ditt språk

44
Naturorienterande ämnenbeskrivningar

• Taxonomier
• växtgrupper
• alger (mossor, lummerväxter..)
• tång, grönalger, brunalger, rödalger

45
Vardaglig vs vetenskaplig diskurs

• axel, bråk, teckna Eva Norén 2006
• Teckna ett uttryck för arean.
• En blöt myr här är det surt!
• Medhavd saft oh detta var surt
• Eleverna gnäller över regnet här var det surt
• Provtagning av sjövatten surt så det förslår
• Östman 2002

46
Vad är motsatsen till surt? (Östman 2002)

• Till vardags? I kemiklassrummet?
• Bekräfta elevernas vardagskunskap
• Utmana den
• Nu kan den vetenskapliga förståelsen utvecklas
• Språkbruken är inte i konkurrens de bara
  används i olika sammanhang

47
Svårigheter med matematikspråket Eva Norén
(2006) LHS

• mer, mest, fler och flest
• cirka, ungefär, knappt, drygt, mitten,
  mittemellan, mellan
• längd, lägst och längst

48
Matematiskt - vardagligt språk

• Matematiskt språk
• Rymmer
• Skillnad
• Volym
• Teckna uttrycket
• Axel
• Udda
• Värde
• Minst två förslag

• Vardaglig betydelse
• Flyr
• Olikhet
• Ljudvolym, hårvolym
• Rita
• Kroppsdelen axel
• Konstiga
• Något värdefullt
• längst, högst, äldst
• Mer än matematik om språkliga dimensioner i
  matematikuppgifter (2008) MSU

49
Signalord i matematiken Mer än matematik om
språkliga dimensioner i matematikuppgifter
(2008) MSU

• Mer, längre, vinner, tyngre, ökar, tjänar etc.
• ? addition
• Tappade, yngre, mindre, billigare, kortare etc.
• ? subtraktion
• Peter är 8 år och 4 år äldre än Gustav. Hur
  gammal är Gustav?
• Oliver förlorade 5 kulor. Han hade sedan bara 12
  kulor kvar. Hur många kulor hade han från början?

50
Dominanta språkfunktioner i årskurs 5 läromedel
naturvetenskap och matematik
Språklig input Läromedel Beskrivning Förklaring Definition
Språklig output Elevproduktion Beskrivning Förklaring Jämförelse/Kontrast
51
Genre mapeg White B and Custance B (2003) Genre
mapping across the curriculum in SACSA and
Polias J (2003) ESL Scope and Scales.
52
Medaljens baksida
Metaforer Lise I. Kulbranstad (1998)

• Ahmed Kanskje de får medal, medaljer, så
  bakside, kanskje
• hvor bra de jobber og sånn.
• Daud Ja, står om kanskje en, det står om
  medaljer og sånt,
• og så står det sikkert om hva, hva dem mener med
  bakside.
• Shabanah Nei, hvordan Japan var i, (skrattar)
  for noen år siden.
• Geraldine Ja, veit ikke, jeg.
• Tonje Av Japan, hvis det er så godt og flott å
  bo i Japan,
• så hva som ikke er bra i Japan.

53
Metaforen tung i läromedel i olika ämnen (OrdiL)
Inger Lindberg 2007

• tunga kommentarer (sam)
• tungt missbruk (sam)
• tunga kommunala områden (sam)
• mörkret ligger tungt över landet (geo)
• tung trafik (geo)
• tungt allvar (rel)
• hans ord väger tungt (rel)

54
Ordtyper i faktatext Nation (2001)

• högfrekventa ord 80
• kunskapsord ca 10
• fackord/tekniska ord 5
• lågfrekventa ord 5

55

• Högfrekventa ord
• funktionsord i, på, den, ett, mellan
• allmänna innehållsord skogar, regering,
• skörd, jord, adoption, gräns, brist
• Kunskapsord
• klimat, ekonomi, politik, fas, justerad,
• sammanhängande
• Fackord
• bokollon, infödd, pånyttfödelse, timmer,
  renässansen
• Lågfrekventa ord
• zonindelad, beständig, pastoral

56
Högskoleprovet ORD 2004 www.umu.se/edmeas/
hprov/04b

• frottera sig med
• samsas med
• umgås med
• jämföra sig med
• retas med
• argumentera med

• i parti och minut
• under korta stunder
• i stor mängd
• med starkt stöd
• i uttalat syfte
• med stort engagemang

57
Högfrekventa kunskapsord Gimbel (1995,
1997)

• Elever årskurs 5, ordförståelse
• 16 tu-da 16 da
• 90 ord ? 50 ord
• från biologi, geografi, historia
• individuellt, muntligt skriftligt
• tu-da 15 (min 3, max 37)
• da 42 (min 35, max 47)

58
Utlandssvenska studenter i Sverige (Håkansson
2003)

• Bra ordförråd
• Flytande, snabbt tal
• Grammatiska svårigheter i skrift
• Andra fel än andraspråkselever
• Inga fel på ordföljd
• Fel på kongruens i NP (hörs ej i tal)
• Har skrivit för lite
• Ej blivit rättade

59
Cirkelmodellen Eija Kuyumcu 2004
60
Cirkelmodellen Sellgren 2005
239-240 Bygga upp kunskap om ämnesområdetArbete
t inleds med att elevernas befintliga kunskaper
synliggörs. Därefter arbetar eleverna vidare för
att få mer information och vidga sina kunskaper.
Det förutsätter strategier för att söka
information utifrån formulerade frågeställningar
samt att kunna föra anteckningar och göra
sammanfattningar. Samtidigt som kunskaperna om
ämnesområdet byggs upp genom en mängd aktiviteter
så utvecklas den språkliga repertoaren inom
området eftersom ämneskunskaper och språk är
oskiljaktiga.

• Studera texter inom genren för att få förebilder
  
• När eleverna har en relativt stor förförståelse
  inom ämnesområdet, både innehållsmässigt och
  språkligt, börjar läsningen av texter. En central
  utgångspunkt är att diskutera vilken social
  funktion texten har och vem som brukar använda
  sig av den och varför. Man undersöker den
  övergripande strukturen och identifierar de
  viktigaste språkliga kännetecknen för genren. Det
  är bra om texterna liknar den text som gruppen
  sedan ska skriva tillsammans. Detta kan vara en
  text i en bok, en text skriven av läraren eller
  av en annan elev. I den här fasen introduceras
  också metaspråkliga begrepp (språk att prata om
  språk).

61
Skriva en gemensam text I denna fas skrivs en
text i samma genre och ämnesområde som man
arbetat förberedande med. Eleverna är aktiva vid
skapandet av texten och ger förslag på
formuleringar. Tillsammans med läraren diskuteras
struktur, lämpliga ordval, ordföljd, satsföljd o
s v. Lärarens roll och språkliga kompetens är
mycket viktig i denna fas eftersom hon är den som
leder arbetet framåt genom att ställa frågor, ta
upp förslag, vägleda och stötta. Det är också
läraren som skriver den gemensamma texten så att
eleverna ska kunna vara fullt koncentrerade på
hur texten formuleras. Läraren visar hur
elevernas talspråk formuleras om och stöps om
till skriftspråk. Det är viktigt att eleverna
blir medvetna om skillnaden mellan talspråk och
skriftspråk eftersom detta är kärnan i
genrearbetet. När texten är helt klar kopieras
den upp till varje elev för att ha som ett
viktigt läromaterial i det kommande arbetet.
Skriva en individuell text Nu har eleverna
kunskaper i ämnet, de har egna anteckningar, en
språklig kompetens i ämnesområdet, de har
närstuderat genren och varit medskapare av en
text i ämnet. I detta skede har eleverna
kunskaper och självförtroende för att kunna
skriva en egen text. Det kan göras i par eller
individuellt och inrymmer också att eleverna
hjälper varandra med textbearbetning innan
slutversionen publiceras. (Sellgren 2005
239-240)
(Derewianka, 1990 Rothery, 1996 Martin, 1999
de Silva Joyce Burns 1999 Gibbons,
2002)
62
Rothery 1994, citeret i Martin Rose, 2005.
Designing literacy pedagogy scaffolding
democracy in the classroom. In, R. Hasan, C.
Matthiesen, J. Webster (Eds.), Continuing
discourse on language A functional perspective,
vol. 1 (pp. 251-280). London Equinox Publishing,
Ltd.
63
Resultat av PIRLS (åk4) PISA (15-åringar) 2006

• De starkaste läsarna är fortfarande de som läser
  mer av längre texter som berättelser och
  sakprosa. (Liberg Säljö 2010245)

64
Litteratur

• Axelsson, M., Lennartson-Hokkanen, I. M.
  Sellgren (2002), Den röda tråden. Utvärdering av
  Stockholms stads storstadssatsning målområde
  språkutveckling och skolresultat. Stockholm
  Språkforskningsinstitutet
• Axelsson, M., Rosander, C. M. Sellgren (2005),
  Stärkta trådar flerspråkiga barn och elever
  utvecklar språk, litteracitet och kunskap.
  Stockholm Språkforskningsinstitutet
• Axelsson, M. N. Bunar (red.) (2006), Skola,
  språk och storstad. Avesta Pocky
• Gibbons, P. (2006), Stärk språket stärk
  lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande
  arbetssätt för och med andraspråkselever i
  klassrummet. Uppsala Hallgren Fallgren
• Hyltenstam, K. I. Lindberg (red.) (2004),
  Svenska som andraspråk i forskning,
  undervisning och samhälle. Lund
  Studentlitteratur