LSS 20

1
LSS 20 år. Vem bryr sig om LSS värdegrund idag?
2015-03-19 FOMS Möjlighet till verklighet
fokus på delaktighet, självbestämmande och
relationer!Med dr Barbro Lewin,
funktionshinderforskare,anknuten till nätverket
Centrum för forskning om funktionshinder, Uppsala
universitet

• Barbro.Lewin_at_statsvet.uu.se

2
Konstnär Debbie Glover 2011
Självporträtt
3
Mina olika hattar

• Anhörig
• Medlem i FUB
• Ledamot i ALA. (Arvfondsansökningar)
• Idépolitiskt aktiv i RiksFUB som
  funktionshinderforskare
• Socialstyrelsens etiska råd

4
Temat för seminariet- Vitsen med LSS i ett
nötskal!Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade

• Delaktighet
• Självbestämmande
• Relationer möjlighet att leva ett liv som andra

5
Förutsättning att LSS funkar

• Oro för urholkning av LSS-tanken både vid
  handläggning och i utförandet
• Har LSS blivit SoL?
• Konsekvensen i korthet önskemål blir
  rutinmässigt hanterade Det här erbjuder vi,
  Så här gör vi
• Begränsat liv

6
Med de tre värdegrundsorden i LSS

• Delaktigheten i samhällslivet inte bara i det
  lilla livet kring säng, toalett och matplats
• Självbestämmandet över sitt liv? Inflytandet
  över det stöd man har rätt till
• Relationerna bara med personal i boende, daglig
  verksamhet och med anhöriga?
• Målet Att leva ett liv som andra

7
Några aktuella diskussionspunkter

• Ledsagarservice, kontaktperson svårare att få
• Välgörenhet eller offentlig verksamhet
• Volontärer
• Samverkan mellan huvudmän funkar det?
  Hälsofrågan en jämlik vård

8
Bakgrunden till projektet Att få och få behålla
LSS-insatser

• Kalla fakta Avslag till varje pris i TV4 10
  november 2013 blev den tändande gnistan (för mig)
• Idépolitiskt arbete i RiksFUB och i Uppsala FUB
• Frustrerande kontakter efter min bok För din
  skull, för min skull eller för skams skull? Om
  LSS och bemötande (2011)
• Utredningar och avslagsbeslut som verkade ha
  olika brister i rättssäkerheten
• LSS 20 år hur ser myndighetsutövningen ut?

9
Uppföljning av tidig utvärdering

• Uppföljning av Funktionshinder och medborgarskap
  (Avhandling 1998). Fokus på politik och
  reformförverkligande
• Slutsats då
• Kommunpolitiker vill inte
• Handläggarna förstår inte vitsen
• Medborgarna kan inte bevaka sina rättigheter

10
De politiska intentionerna bakom LSS

• Ur SOU 199146 Handikapp Välfärd Rättvisa
  Ideologin bakom LSS
• Våra förslag handlar inte om förmåner eller
  välgörenhet. De beskriver i stället nödvändiga
  och självklara verktyg för att göra målen om full
  delaktighet och jämlikhet möjliga att
  förverkliga. När enskildas utgångslägen är olika
  till följd av funktionsnedsättningar måste
  skillnader i förhållande till andra människors
  villkor kunna beskrivas. Men det behövs också en
  kunskap om hur skillnader kan överbryggas,
  utjämnas och/eller kompenseras. Viktigast är dock
  den målmedvetenhet som omsätter kunskapen i
  praktisk och solidarisk handling.

11
Kortversionen av LSSLSS är en
hyperindividualistisk möjlighetslag

• Rätten att leva ett liv som andra med delaktighet
  i samhällslivet efter sina egna förutsättningar
• Rätten till inflytande vid både behovsbedömningen
  och utförande har svenska folket genom
  riksdagsbeslut tillerkänt människor med svåra
  funktionshinder

12
Dagens verklighetLSS fyllde 20 år 2014 ros och
ris

• Mycket är bra
• Hälsan tiger still bra personal, det mesta
  funkar
• Men kompetensutveckling behövs inga
  regeringspengar till LSS-personal
• Lagändringar uppdateringar, förtydliganden

13
En hel del skrivet

• Intra
• LSS målsättningen som försvann.
• Om hur kommunerna, Försäkringskassan och
  förvaltningsdomstolarna tolkar och tillämpar LSS
  (Akademikerförbundet SSR och Handikappförbunden
  2014)
• Rapport 2013 om utvecklingen från Riksförbundet
  FUBs LSS-kommitté
• http//www.fub.se/sites/www.fub.se/files/bilagor/l
  ss_rapport_fran_lss_kommitten.pdf
• Bygger främst på Socialstyrelsens rapporter
• FUB rapporter om förvaltningsdomstolar

14
Några exempel på resultat från kommunerna
Verkställigheten

• Neddragning av kostnader för insatser
• Samlokalisering med äldreboenden, även samma
  personal
• Ökat antal boenden i bostad med särskild service
• Den funktionshinderpolitiska principen om den
  lilla gruppen upprätthålls inte

15
Några exempel på resultat från kommunerna
Myndighetsutövningen

• Gemensamma värdegrunder för LSS och SoL
• Begränsande riktlinjer
• Handläggare följer inte upp beslut
• Gynnande beslut ändras utan att behov ändras
• Minskning av insatsen ledsagarservice
• Den funktionshinderpolitiska principen att man
  inte ska ha merkostnader på grund av sin
  funktionsnedsättning upprätthålls inte
• T ex resor till daglig verksamhet, omkostnader
  för ledsagare

16
Hur ser det ut idag när ideologin möter
verkligheten?

• Redskapet finns
• Mycket kunskap finns om livssituationen
• Mycket kunskap finns om tillämpningen under 20 år
• Men hur är det med målmedvetenheten?

17
Det verkar finnas en misstro och bristande tillit
till myndigheterna

• Kalla Fakta 10 november 2013 väckte insikten hos
  många att det finns stora problem i
  myndighetsutövningen

18
Vi väntar på rapport från Socialstyrelsen

• Regeringsbeslut 2014-01-09 Uppdrag att kartlägga
  och analysera vissa insatser i LSS
• Ledsagarservice, avlösarservice,
  korttidsvistelse, bostad med särskild service för
  vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för
  vuxna enligt LSS
• Regionala skillnader i utformningen?
• Riktlinjer?

19
Tidigare var vi snällare Vad är det som har
hänt efter 20 år med LSS?

• Föreläsning vid jubileumskonferens 10 april 2014
  i riksdagens förstakammarsal
• Avslutande fråga Vilka aktörer kan vi hoppas på?
• Handläggarna? Kommunpolitikerna?
  Rikspolitikerna? Medborgarna själva?
• Min inställning I väntan på (eventuella)
  initiativ till återupprättande av LSS måste
  funktionshindrade främst lita till sig själva

20
Myndighetsutövning handlar om makt och beroende i
det offentligas bemötande av enskilda medborgare

• Rättigheter enligt LSS förmedlas genom kommunala
  handläggare på delegation eller av grupp
  politiker
• LSS ger rätt till ett personligt, individuellt
  anpassat stöd för att möta sociala behov och
  önskemål

21
Det verkar finnas problem när LSS rättigheter ska
förmedlas till enskilda av kommuner och
Försäkringskassan

• LSS-reformens förverkligande förutsätter att det
  är LSS som styr myndighetsutövningen (den
  parlamentariska styrningskedjan)
• Myndighetsutövningen måste vara rättssäker Att
  medborgarna uppfattar hela handläggningsprocessen
  som rättfärdig och korrekt (legitim) oberoende
  av om beslutet är gynnande eller ej

22
LSS ställer inte bara formella krav på
myndighetsutövningen

• Välfärdsstatliga mål, värden och principer ska
  också styra arbetssättet (materiell
  rättssäkerhet)
• T ex FN-konventionen, Förvaltningslagen om
  service- och informationsskyldighet (FLs
  hjälpande hand)
• De står inte om i LSS
• I Socialstyrelsens Handbok för dokumentation och
  handläggning står om Allmänna förvaltningsrättsli
  ga regler och principer

23
Preliminära resultat. Några exempel på olika
rättssäkerhetsproblem

• LSS-ärenden handläggs enligt SoL
• Begreppet Goda levnadsvillkor används på fel sätt
• Gynnande beslut får inte ändras om lag eller
  andra omständigheter inte ändras (Den
  förvaltningsrättsliga principen om gynnande
  besluts negativa rättskraft)

24
Om att LSS-ärenden handläggs enligt SoL. Hur kan
det uppmärksammas?

• Väldigt svårt för den enskilde att uppmärksamma
• Behövs kanske en forskarfalk med
  rättssäkerhetsglasögon ?
• Kan ni spela en roll i att uppmärksamma detta?
• Att funka som lots till LSS-stöd?

25
Utgångspunkten är den politiska avsikten LSS är
en pluslag till SoL

• Större inflytande för individen både vid
  handläggningen och vid utförandet
• Både behov och önskemål
• Kommunens intresse får stå tillbaka om rätt till
  stöd finns enligt LSS
• Höga ambitionsnivån goda levnadsvillkor genom
  LSS

26
Steg 1 Personkretsbedömning

• För FUB Personkretsarna 1 och 2
• Diagnosstyrda
• Personkretsbedömning (oftast) efter
  professionella utlåtanden

27
Steg 2 Att ha behov av sådan hjälp

• Vem äger behovet? Den enskilde beskriver behov
  och önskemål
• Handläggaren bedömer om behovet är sådant att en
  LSS-insats skulle vara ändamålsenlig för att möta
  behovet
• Beaktas den enskildes inflytande enligt LSS 6
  LSS? Samt många uttalanden om önskemål i Prop
  1992/93159?
• Er roll Att stötta, puffa, ge argument för behov
  av LSS?

28
Steg 3 Förutsättning för LSS-insats att behovet
faktiskt inte tillgodoses på annat sätt

• Innebörden enligt ett LSS-tänk, till skillnad
  från SoL-tänk att behov och önskemål faktiskt är
  tillgodosedda så att den enskilde kan förvänta
  sig att uppleva goda levnadsvillkor genom
  insatsen
• Er roll Bekräfta att så är fallet?

29
Om inte lag eller andra omständigheter ändras kan
inte heller ett gynnande beslut ändras

• Den förvaltningsrättsliga principen om gynnande
  besluts negativa rättskraft
• Preliminärt resultat Det verkar vara en tendens
  att personer efter många års ledsagarservice och
  kontaktperson förlorar dessa insatser utan att
  lag eller omständigheter ändras
• Det kanske kan löna sig att söka på nytt.
  Framgång i kammarrätten

30
Begreppet Goda levnadsvillkor är ett
individbaserat kvalitetsbegrepp

• Goda levnadsvillkor enligt LSS är ett
  kvalitetsbegrepp som skiljer sig från en skälig
  levnadsnivå enligt SoL
• Det är relaterat till den enskildes upplevelse av
  stödet (7 Avsnittet Rätten till insatser)
  Rätten att man genom stödet upplever sig kunna
  leva som andra med delaktighet i samhällslivet
  (individmålen)
• Huvudmannen kan inte garantera att den enskilde
  faktiskt upplever goda levnadsvillkor genom
  stödet, men har skyldighet att skapa
  förutsättningar för goda levnadsvillkor genom
  verksamhet av god kvalitet (6 ) så att
  individmålen uppnås (5 )

31
Felaktig användning av kvalitetsbegreppet goda
levnadsvillkor

• Preliminärt resultat
• Bedömningar att behov tillgodoses av givet stöd
• Ord står mot ord
• Att goda levnadsvillkor uppnås utan stöd
• Er roll Att beskriva att behov och önskemål inte
  tillgodoses så att den enskilde upplever LSS Goda
  levnadsvillkor?

32
En preliminär slutsats LSS verkar inte vara en
levande lag för handläggarna (främst)

• Vattentäta skott mellan behovsredovisning och
  bedömning
• Lagtext och utdrag ur LSS-propositionen redovisas
  men verkar inte användas vid bedömningen av behov
  och rätt till insats
• Förutsebarheten saknas också i de fall där
  motiveringen inte utgår från bedömningen

33
En preliminär slutsats Rättslösa
rättighetsbärare när LSS inte styr
myndighetsutövningen

• För att kunna förverkliga reformen måste
  handläggarna
• ha kunskap om och förståelse för LSS värdegrund
  och vad Förvaltningslagen kräver av service- och
  informationsskyldighet
• men även vilja och förmåga (genom styrning från
  högre tjänstemän och politiker) att lyda LSS

34
Idag finns risk för ett begränsat liv i en
kollektiv miljö

• Man erbjuds insatser, kan inte kräva efter sina
  egna önskemål
• Om man tackar ner, uppfattas det som om man inte
  vill ha den aktiviteten
• Etisk problematik Den svårfångade viljan

35
Offentliga initiativ eller välgörenhet?

• Förlita sig på lokala initiativ? Förenligt med
  LSS?
• Välgörenhet eller offentligt? Professionalismen?
• Förenligheten med LSS värdegrund? Personals
  bemötande
• De övergripande värdena Humanistisk människosyn
  och Goda levnadsvillkor för att förverkliga
  delaktighet och självständighet, möjlighet att
  leva som andra
• Bemötande med respekt för självbestämmande och
  integritet, frivillighet

36
Några länkar till mer av Barbro Lewin

• Intervju om boken För din skull, för min skull
  eller för skams skull. Om LSS och bemötande
  http//folkbildning.net/amnen/funktionsnedsattning
  /allmant/vitsen-med-lss/
• Unt-artikel http//www.unt.se/asikt/debatt/inkomp
  etens-utan-lagstod-3397550.aspx
• Underlag föreläsning 10 april LSS20
  http//www.fub.se/sites/www.fub.se/files/bilagor/l
  ewin_lss20_tidigare_var_vi_snallare.pdf
• Hela konferensen http//www.assistans.tv/lss20/30
  70-lss20-barbro-lewin-del-1.html
• Almedalen 2014. 20 år med personlig assistans.
  Blev det som vi tänkte oss? https//www.youtube.co
  m/playlist?listPL-P2_OMSfBELbPvBV8G4nRF0JeHClkkvp
  
• RBU-konferens http//www.rbu.se/nyheter/material-
  fran-konferensen-pesonlig-assistans
• På nätet också en hel del intervjuer om t ex
  personlig assistans