Axel Hgerstrm and the nihilism of values

1
Axel Hägerström and the nihilism of values

• Fernando Flores
• VT08

From Flores, F Sweden, the country of the
Social Skyscrapers and Wikipedia
2

• Antecedents The 19th century in Sweden, is the
  century of idealism.
• The most important of all Swedish idealists is
  Christopher Jacob Boström (1797-1866) who will
  define his philosophy as rational idealism.
• The parting point of all philosophy should
  according to Boström be the world as it is
  experienced. Exposing this reality to logical
  analysis makes it possible to understand what
  really lays in this reality.
• Idealism in Sweden was fundamentally an academic
  phenomenon and did not reflect the ideological
  battle fought on the economic and social fields.
• On the other hand one should keep in mind that
  the industrial revolution is not noticed in
  Swedish society until the decade of 1870.
• Up until then the urban centers only include ten
  percent of the countrys population and
  approximately 70 are farmers.

3

• Neokantianism arrives in Sweden at the end of the
  19th Century.
• The force of social changes taking place in
  Europe and Sweden at the end of the 19th Century
  and the beginnings of the 20th Century destroy
  the idealistic school and introduces a new
  generation of philosophers to the academic arena,
  in general Social Democratic with neokantian
  orientation.
• This new generation presents in Uppsala the
  thought of Axel Hägerström (1868-1939), creator
  of the most original and interesting philosophy
  in the history of the Country.

4

• Axel Anders Teodor Hägerström, född 6 september
  1868 i Vireda socken i Jönköpings län, uppväxt i
  Örberga nära Vadstena, död 7 juli 1939 i Uppsala.
  Son till kyrkoherden Karl Fredrik Theodor
  Hägerström och Augusta Maria Skarin. Gift 1899
  med Esther Anna Amalia Nyander.
• Hägerström började studera vid Uppsala
  universitet 1886 och avlade teologisk-filosofisk
  examen 1887.
• Efter en personlig religiös kris lämnade han dock
  teologin och tog en fil.kand med teoretisk och
  praktisk filosofi som huvudämnen.
• I ett Uppsala promoverades Hägerström till
  filosofie doktor 1893 och utnämndes samma år till
  docent i praktisk filosofi. Han var i flera år
  tillfälligt förordnad på professuren i samma
  ämne, till dess han 1911 utnämndes till ordinarie
  professor, vilket han förblev till 1933.
• Wikipedia

5

• Axel Hägerström becomes part of the faculty of
  Practical Philosophy in 1914.
• The Uppsala school defines itself early on the
  theoretic field as anti-idealistic and
  anti-metaphysical.
• Opposing to Boströmianism and in clear contrast
  to it, the theoretic work of the Uppsala school
  gives increasing room to scientific subjects.
• It is sufficient to look at a series of
  productions by Hägerström, meant to critically
  discuss Einsteins relativistic conception that
  he accuses of having metaphysical vices.

Axel Hägerström (1868-1939)
6

• Hägerströms critique of idealism focuses on
  denying absolute knowledge as conscience.
• Absolute knowledge is instead identified as a
  consistent logical system, identical to the
  natural events in space and time. A parallelism
  is made between logical necessity and causality
  in the natural world.
• The materialistic, anti-metaphysical and logic
  character of Hägerströms philosophy permits a
  parallel between his philosophy and the thought
  of Moore and Russell in Cambridge.
• But the central problematization in the
  philosophy of Hägerström has its place in
  neokantianism and the school of Marburg,
  especially in the work of Herman Cohen.
• As a curious fact, it may be told that the
  neokantian Ernst Cassirer arrives in Sweden as a
  fugitive escaping from the Nazi regime.
• During his stay in Sweden (1935-1941) he works at
  the faculty of philosophy of Gothenburg. There he
  makes a study of Hägerström Eine Studie zur
  Schwedischen Philosophie der Gegenwart (1939).

7

• But it is on the field of theory of values that
  the Uppsala school shows its creative side
  clearly.
• Hägerströms philosophy of values is nihilistic.
• Our judgements about values, he tells us, are
  expressions of the feelings and thus neither true
  nor false.
• There is no room then for practical knowledge.
• If these feelings are projected on reality as
  values (moral, aesthetic, juridical, etc.) one
  falls into fetishism.
• This theory had a tremendous impact on society in
  general and especially on the Social Democratic
  political means.

8

• Hägerströms philosophy of Law supposes an
  implacable critique of the natural right which he
  sees as the consequence of a relation between
  fetishist forces, lacking all other value than
  the one coming from compromised feelings.
• This critique was developed by Hägerströms
  student Vilhelm Lundstedt.
• Hägerström and Lundstedt considers it an
  impossibility, for example, that human rights
  can be conceived separately from a juridical
  machinery that gives them room in collective
  opinions and in social structures.
• Any other position is considered to be purely
  metaphysical, a term that these authors
  criticize, in the sense of anti-scientific
  philosophy.

9
Natural law (Wikipedia)

• Natural law or the law of nature (Latin lex
  naturalis) is an ethical theory that posits the
  existence of a law whose content is set by nature
  and that therefore has validity everywhere.
• The phrase natural law is sometimes opposed to
  the positive law of a given political community,
  society, or nation-state, and can thus function
  as a standard by which to criticize that law.
• In natural law jurisprudence, on the other hand,
  the content of positive law cannot be known
  without some reference to the natural law (or
  something like it)

10

• The nihilism of values has significant
  consequences on the structuring of Swedish law,
  especially on the subject of punishment.
• In a clear opposition against all politics that
  sees punishment as a vengeance, political
  opinions that are based on benevolence assume the
  relative character of the crime.
• As a consequence of this, the Swedish system of
  punishment ought to be one of the most generous
  in the world.

11

• Hägerströms philosophy of value finds its most
  determined critics amongst the Jewish and German
  immigrants who escape to Sweden during the Second
  World War.
• These critics see in the Hägerströmian nihilism
  of values one of the most negative symptoms of a
  European moral decadency that they accuse for the
  Nazi barbarism.
• Hägerström is the first Swedish philosopher to
  manifest socialistic views, who reads and
  comments Marx of which he criticizes for his
  teleologsim (that is for subordinating theory to
  political actions).

12

• His philosophy of religion is based on accepting
  the feeling of faith, denying its objective truth
  (that is to say its epistemological value).
• This permits the surging of a theological school
  internationally known as the Lund school.
• According to this school it is not possible to
  present the problem of the existence of God, but
  possible to present the problem of the existence
  of God as a problem for human nature.
• The task of theology is to investigate what God
  is, what we understand as God (the ideas we have
  about God).

13

• If it is possible at an early stage to associate
  the ideological background of the Hägerströmian
  philosophy to the conquests of the workers
  movement,
• this character is quickly transformed into an
  instrument for a new social group the
  technocrats and specialists, typical of the
  Swedish contemporary cultural atmosphere.
• Hägerströms philosophy of values leads to one of
  the most distinctive features of Swedish thought
  
• the formalization of individual and social
  communication, its faith in legislation as a mean
  of change, the everlasting development of
  practical structures for a social action on any
  level.

14
Contribution to legal understanding

• The jurisprudential camp of legal realism,
  broadly speaking, consists of those scholars who
  strictly reject the concept of natural law and
  who believe that legal concepts, terminology and
  values should be based on experience, observation
  and experimentation and are thus, real.
• Hägerström is considered to be the founding
  father of the Scandinavian school of legal
  realism.
• His disciples Karl Olivecrona, Alf Ross and
  Anders Vilhelm Lundstedt all take a similar basic
  view to Hägerström in their opinions on the
  language of Western law.
• Due to their verdict on natural law, they also
  reject the concept of human rights.

15
Legal realism

• Legal realism is a family of theories about the
  nature of law developed in the first half of the
  20th century in the United States (American Legal
  Realism) and Scandinavia (Scandinavian Legal
  Realism).
• The essential tenet of legal realism is that all
  law is made by human beings and, thus, is subject
  to human foibles, frailties and imperfections.
• The chief inspiration for Scandinavian Legal
  Realism many consider to be the works of Axel
  Hägerström.
• The most famous representatives of Scandinavian
  Legal Realism were Alf Ross, Karl Olivecrona, and
  A. Vilhelm Lundstedt.

16

• Belief in the indeterminacy of law.
• Many of the legal realists believed that the law
  in the books (statutes, cases, etc.) did not
  determine the results of legal disputes.
• Belief in the importance of interdisciplinary
  approaches to law. Many of the realists were
  interested in sociological and anthropological
  approaches to the study of law.
• Belief in legal instrumentalism, the view that
  the law should be used as a tool to achieve
  social purposes and to balance competing societal
  interests.

17

• The heyday of the legal realist movement came in
  the 1920s through the early 1940s. Following the
  end of World War II, as its leading figures
  retired or became less active, legal realism
  gradually started to fade.
• Stated differently, Legal Realists advance two
  general claims
• 1) Law is often indeterminate and judges,
  accordingly, must and do often draw on extralegal
  considerations to resolve the disputes before
  them.
• 2) The best answer to the question "What is (the)
  law?" is "Whatever judges or other relevant
  officials do".

18

• Hägerström, who had been influenced by the
  Neo-Kantianism of the Marburg school, rejected
  metaphysics in their entirety.
• His opinion was that words such as right and
  duty were basically meaningless as they could
  not be scientifically verified or proven.
• if they could not stand up to a factual test,
  they were mere fantasies.
• Similarly, Hägerström regarded all value
  judgments as mere emotional expressions using the
  form of judgments without being judgments in the
  proper sense of the word.
• This position caused Hägerströms critics to
  characterize his philosophy as "value nihilism" -
  a label which was emphatically rejected by
  Hägerström.

19
Axel Hägerströms Rätten och StatenMartin
Fries förord till Axel Hägerströms Rätten och
Staten Natur och kultur Stockholm 1963.
20

• I Rättsidéers uppkomst ställer sig H. uppgiften
  att undersöka, hur iden om rättigheter och
  skyldigheter uppkommer, historiskt och
  psykologiskt.
• Materialet hämtas till stor del från den romerska
  rätt åskådningen samt från naturrättsliga
  åskådningar. Undersökningen utmynnar i tanken att
  gällande rätt i sin idévärld är "genomdraga av
  logiskt ohållbara naturrättsliga idéer".
• I sin undersökning börjar H. med en analys av
  plikten.
• I sin allmänt moraliska betydelse innesluter den
  ett imperativ av inre art, "du skall" fattat som
  sakligt hörande till ett handlande.
• Härvid föreligger en tvångskänsla förbunden med
  en viljeimpuls vid iden om en handling såsom
  moraliskt riktig.

21

• Skillnaden mellan moralisk plikt och rättsplikt
  är nu den, att
• rättsplikten är det ej endast fråga om ett "du
  skall", utan om "du skall tvingas" till en viss
  handlig.
• Om A har en rättighet, så är B förpliktad att
  respektera den.
• Om B inte följer denna förpliktelse anses det
  moraliskt rätt att tvinga B att giva ekvivalent.
• Vid rättsplikten tillkommer iden om en yttre,
  imperativ makt.

22

• I sin fortsatta undersökning av rättighetsidén
  hos romarna påvisar H. att det finns en dubbelhet
  i denna ide.
• Å ena sidan betraktas den faktiska makt över en
  sak som personen får genom processuellt
  förfarande som en följd av hans rättighet till
  saken.
• Å andra sidan skall enligt samma rättighetsidé
  den ursprungliga rätten ha sin grund i personens
  makt.
• Därmed kommer H. in på vad som tydligen utgör
  föreläsningens tyngdpunkt uppvisandet av
  rättighetsidens logiska svaghet.
• Om rättigheter antas existera oberoende av
  gällande rätt, så innesluter detta antagande iden
  om naturliga rättigheter, och frågan blir då,
  huruvida en sådan naturrättsidé kan genomföras i
  verkligheten.
• Det visar sig beträffande äganderätten följande
  Utan en faktisk rättsordning kan inte ens den
  förste "ockupanten" genom sin personliga makt
  vara trygg i sin besittning och därmed i
  realiteten äga något.
• Ty med kränkning av äganderätten är denna själv
  upphävd.

23

• För att komma ifrån fingerandet av en makt av
  naturrättslig art antog Hegel en "allmänvilja",
  bindande de båda parterna i fordringsrätten.
• När löftesmottagaren gör gällande löftet gentemot
  löftes givaren representerar han allmänviljan.
• Men, frågar sig Hägerström, hur går det med
  allmänviljan, om löftesgivaren av någon anledning
  skulle vägra att uppfylla kravet?
• Den blir i själva verket ett ingenting!
• Iden om en naturligt given fordringsrättighet kan
  endast fasthållas därigenom, att man fingerar en
  mystisk överföring av fordringsägarens makt till
  löftesgivaren genom själva löftet.
• Makten skall alltså vara given oberoende av
  rättsordningen, men den förutsätter enligt H. i
  själva verket - liksom vid egendomsrätten - i
  hemlighet en maktfull rättsordning såsom redan
  given.

24

• H, visar att samhällsmakten skulle helt förintas
  utan rättsregler.
• Staten kan inte själv ge sig rättsregler. Icke
  ens vid revolutioner försättes rättsordningen
  helt ur spel.
• En revolution får aldrig någon verklig makt, om
  den inte anknyter till folkets rättsföreställninga
  r. Annars skulle endast den rena terrorismen
  föreligga, och den har ej med statlig makt att
  skaffa.
• Allmänt kan sägas att gällande rätt för den
  enskilde utgöres av regler bestämmande vars och
  ens rättigheter och skyldigheter inom ett visst
  begränsat område.

25

• Uppfattningen om vissa reglers "bindande kraft"
  vilar ytterst på pliktkänslor beträffande
  handlingar, vilka gå emot våra intressen, samt på
  kraftkänslo- (rättighetskänslor) i fråga om
  handlingar som befordra våra intressen.
• Till det ovan sagda kommer att rättsordningen
  driver de högsta rättsvardande myndigheterna att
  ingripa mot pliktförsumlighet.
• Bakom det hela ligger ytterst människans
  samhällsbildande tendenser eller instinkter.

26
Lagens mening alltid måste bli föremål för
tolkning

• Slutligen pekar H. på att lagens mening alltid
  måste bli föremål för tolkning. Därför att veta
  vad lagförslagsställaren menat med lagen är inte
  alltid lätt.
• Det ser då ut som om rättsvetenskapen, om den
  över huvud har att fastställa meningen med
  gällande rätt, måste röra sig med en verklighet
  av helt annan natur än den i erfarenheten givna.
• Därav förklaras att man kommer till sådana satser
  som att rättsvetenskapen har att behandla börats
  värld, alltså något som inte tillhör
  verkligheten.

27

• I modernt juridiskt tänkande inskjuter man,
  föreställningen om statens eller rättsordningens
  egen vilja.
• Och denna vilja, menar man, är en naturlig
  verklighet.
• I själva verket kommer man enligt H. endast till
  mystifikationen "statens vilja".
• Idén om en sådan vilja är emellertid utan
  mening, emedan man vill ha in något i den
  naturliga verkligheten som inte finns där.

28
The End