Nya fr

1
Nya fröplantager är ett samhällsintresse

• CFoP 2002-05-23
• Dag Lindgren

Web Denna föredragning ..genfys.slu.se/staff/dag
l/Papers/REFLECT/NyaFroplantagerCFoP.ppt Underligg
ande dokument ..genfys.slu.se/staff/dagl/Papers/R
EFLECT/StateandNewSeedOrchards.doc
2
Min föredragning ser fröplantager mest ur
samhällets (dvs Skogsstyrelsens)
synpunkt SkogForsk driver ett program som ser
motiveringen mer ur markägarnas och möjliga
finansiärers synpunkt som presenteras av Ola
Rosvall Min föredragning är ett komplement
3
Ökar värdet av Sverige!
Nationen Sverige har ansvaret för det geografiska
Sverige Sverige är dominerat av skog Företag och
personer flyttar. Men de kan inte ta skogen med
sig! Tall och gran är de mest betydelsefulla
arternas för Sveriges framtida ekonomi och
ekologi Deras utveckling är väsentligt för
Sverige! Fröplantager ökar värdet av Sverige!
4
Vem vinner på fröplantager?
Vinsten kommer om ett sekel. Privata investerare
är alla döda då. De flesta juridiska investerare
kommer också att vara borta. Företagen kommer att
vara omstrukturerade. Plantagefröet gagnar ofta
annan mark än ursprungligen avsett. En del
plantager blir tekniskt misslyckade och bästa
fröanvändning och plantageutnyttjande förändras
över tiden. Tidsperspektivet gör det omöjligt att
förutse specifika vinnare. Vinnare på nya
fröplantager är vi alla som bor i det framtida
Sverige! Våra barnbarn!
5
Trygghet
Fröförsörjningen kan hotas av vårt klimat (kärva
lägen, oregelbunden frösättning) och det
internationella klimatet (Vitryssland) Fossila
bränslen tar slut, är politiskt inkorrekta och
politiskt osäkra. Inhemsk råvara och energi ger
optioner när de andra källorna sinar. Grundtrygghe
t i framtiden garanteras av resurser som byggs
upp idag. Krig och avspärrning kan inträffa gott
skogstillstånd ger då överlevadsoptioner. Civilisa
tionen kanske kollapsar, skog ger då
överlevnadsmöjligheter i ett småskaligt
lokalsamhälle Fröplantager bidrar till ett
tryggare Sverige!
6
Demonstrerar vilja satsa på en framtid
Fröplantageuppbyggnad visar vilja att satsa på
framtiden, att satsa för att ofödda generationer
skall få en dräglig framtid Vill vi inte anlägga
fröplantager, så lever vi nog i ett samhälle som
inte har någon framtid.
7
Skogspolitik
SVL inledning Skogen är en nationell tillgång
som skall skötas så den uthålligt ger en god
avkastning Sektorsmål Förädlat
föryngringsmaterial används i större
utsträckning. Mot denna bakgrund förvånas jag
över SVOs passivitet när det gäller genetik och
förädling, exempelvis som den tar sig uttryck i
SUS 2001, (dvs förbigås med tystnad). Nya
fröplantager torde platsa förträffligt i
skogspolitiken och de gamla borde inte vara något
att skämmas för!
8
Miljö

• Skog gör råvaror av vatten, luft och solljus
• Skog renar luft, utjämnar hydrologi och motverkar
  erosion
• Skog är uthålligt kretsloppssamhälle
• Mera och bättre skog genom fröplantager är
  miljömässigt sunt
• Så länge som all skog inte kommer från
  fröplantager och fröplantagerna inte är mer
  avancerade, så utgör de ett försumbart miljöhot.
  Kanske intensivare skogodling på en del areal och
  ingen på annan.

9
Kommer nya fröplantager att behövas?

• Ersätts knappast av bioteknik (sticklingar,
  fröfabriker) de närmaste decennierna
• Världens befolkning och konsumtion ökar och
  världens skogsmark minskar
• Även vid minskade totala behov ger fröplantager
  fördelar

10
Gran södra Sverige angelägnast för samhället

• Kom inte med ordentligt förra plantageomgången
  (samhället stöttat minst förut)
• Stöttar störst produktion
• Större vinstpotential
• Högre internränta (lönsammare)
• Svårast att få till av marknadskrafterna

11
Kontroll

• Samhället har formell kontroll och godkänner
  material. Detta är oundvikligt med EU
• Kontroll gör det viktigt att samhället har
  kunskaper och deltar i dialog
• Ett aktivare engagemang kan bidra till en bättre
  och relevantare kontroll

12

• Kontinuitet är bra för att hålla kompetens, (men
  detta hinner nog inte bli ett beaktansvärt
  problem)
• Samordning i samhällets regi fordrar nog bidrag.
  Det verkar inte angeläget ur de storas
  perspektiv, men kan vara det för små och dåligt
  organiserade.
• Samhällets bidrag till förädling gör bidrag till
  fröplantager också logiskt

13
Statliga bidrag?

• I Finland bekostar staten helt etablering av nya
  fröplantager (för drygt 7 MSEK/år). Detta gjordes
  tidigare i Sverige också. Det avskaffades
  eftersom finansieringen skogsvårdsavgift togs
  bort.
• Huvuddelen nya fröplantager kommer nog utan
  statens direkta stöd. Eventuella statliga bidrag
  kunde begränsas till anläggning, där det inte
  fungerat ändå. Orättvist? Nej, dessa har inte
  fått del av utbytet av samhällets satsningar på
  förädling tidigare.
• För att inte göra egna satsningar ointressanta
  kunde statliga bidrag begränsas till lågintensiva
  fröproduktionsanläggningar. Av gran för södra
  Sverige