Enk

1
Enkät en till en våren 2012
2
1. Typ av skolbibliotek
3
2. Har eller planerar skolan en till en-satsning?
4
2. Har eller planerar skolan en till en-satsning?
Kommentarer

• En till tresatsning
• Planerar en en till TRE satsning, alltså en dator
  till tre elever
• Åk 7 har fått datorer under hösten, åk 8 får nu
  under våren. Åk 6 kommer att få tillgång till en
  halvklassuppsättning. Det innebär att alla elever
  på skolan utom åk 9 har egen eller tillgång till
  dator.
• nej
• Skolan planerar inte för egen del men kommunen
  planerar.
• Har precis börjat diskussion i kommunen.
• Har ingen planerad satsning i framtiden
• Varken pågående eller planerad.
• Nej
• har varken pågående eller planerad satsning
• Det finns redan på gymnasiet, men inte för
  grundskolan.
• ingen satsning planerad
• Satsar på flexibel utbildning istället
• en till fyra planeras på denna skola
• Nej
• En till en-satsningen gäller endast de nya
  ettorna ht12.
• Jag känner inte till någon satsning. Eleverna i
  Bild och media har egna datorer.
• Nej, skolan har ingen en till en-satsning
• Alla elever i år 1 har fått ut en MAC

5
3. Påverkar en till en-satsningen
skolbibliotekets arbete?
6
3. Påverkar en till en-satsningen
skolbibliotekets arbete?
Kommentarer

• Färre stationära datorer i biblioteket, mer
  satsning på databaser och marknadsföring av
  dessa, enklare vid informationshanteringsundervisn
  ing, kommunikationen till eleverna har påverkats
  - informationen når lättare ut.
• Organiserat om det virtuella biblioteket,
  eftersom en-till-en ansluter till en speciell
  surfzon. Än viktigare med sökundervisning -
  källkritik. Eleverna behöver inte gå till
  biblioteket för att söka på nätet, mer beroende
  av samarbete med lärarna för info-kompetensundervi
  sning
• Eftersom vi är i initialskedet har vi ännu inte
  sett någon direkt påverkan, men jag kan tänka mig
  att det på sikt innebär en förändrad roll mot mer
  informativt arbete med IT
• Eleverna använder bibliotekets lokaler mer till
  att plugga. Mer fokus hos lärarna på elektroniska
  källor och databaser där biblioteket har bra
  koll.
• Biblioteket är inte så involverad i en till en
  satsningen.
• Elever och läraretar med sin egen dator till
  biblioteket. Allt sökarbete kan ske i klassrummet
• Skolbiblioteket medverkar i referensgrupp kring
  det pedagogiska it-arbetet. Bibliotekets hemsida
  uppdateras med tanke på elevernas tillgänglighet
  till databaser och e-medier i stort.
• Biblioteket märker av en minskad efterfrågan på
  faktaböcker. Eleverna använder Google i ännu
  högre grad än innan.
• Söklektioner kan genomföras i vilken sal som
  helst.
• det skulle säkert påverka om det funnes en sådan
• andra slags frågor mer teknik färre bokfrågor
• Det skulle vara positivt tänker jag
• Vet ej säkert. Har själv inget vet. underlag att
  utgå ifrån.
• Facklitteraturen används mindre än tidigare
  liksom bibliotekets datorer.
• Elever har möjlighet att arbeta i biblioteket
  utan att behöva begränsas av hur många fasta
  datorer biblioteket råkar ha och då får hjälp med
  informationssökningar och källkritik
• Jag är inte bara bibliotekarie utan också
  IKT-samordnare, lösenordsansvarig,
  fronteransvarig, skola på skolan
• de söker själva och vi ser inte var och hur de
  gör på samma sätt
• Vi har registrerat datorerna i bibliotekskatalogen
  och lånar ut dem.
• Har ett intryck av att det är färre boklån och
  förfrågningar i biblioteket, troligtvis pga att
  eleverna i högre utsträckning söker själv på
  Internet. Datorerna bidrar till hög ljudnivå i
  biblioteket eftersom många har på ljudet trots
  att det inte är tillåtet. Mycket onlinespelande
  och filmtittande.

7
4. Arbetar skolbiblioteket aktivt med en till en?
8
4. Arbetar skolbiblioteket aktivt med en till en?
Kommentarer

• Vi arbetar aktivt med att komminucera ut nyheter
  om bibliotkets verksamhet dels via vårt interna
  system Fronter som är mycket utbrett och använts
  flitigt på skolan dels via skolans facebook-sida.
  Anpassat fysiska rummmet efter en-till-en, färre
  stationära datorer, arbetsplatser vid eluttag
  etc. Arbetar aktivt med att marknadsföra
  bibliotekets digitala resurser.
• Undervisning infosök, upphovsrätt och källkritik.
  men alltför sällan! Databaser!
• Kontaktar lärarna för att få göra klassvisa
  genomgångar av bibliotekets resurser. Arbetar med
  att förbättra tillgänglihget via internet till
  bibliotekets resurser
• Vi har inte den resursperson som skulle behövas
  för att utveckla biblioteket på det sättet
• Beror på hur man ser det. Har alltid haft mycket
  användarundervisning men det blir lättare och mer
  flexibelt med laptops istället för datorsalar. Är
  inte speciellt delaktig i organisationen kring
  en-till-en dock mer än viss kontakt med ansvarig
  rektor.
• De jobbar inte aktivt eftersom jag tror att de
  inte fått tillräcklig information samt att de
  inte har koll på e - böcker. Fortbildning behövs!
• Elever och lärare har gått över till mac,
  biblioteket har pc - inget handgripligt
  en-till-en-arbete för skolbibliotekariens del
  alltså. I övrigt se ovan.
• Biblioteket arbetar inte aktivt i något uttalat
  projekt. Pedagogisk verksamhet förekommer, men
  det gjorde det även innan en till en-satsningen.
• Se ovan.
• Nej (se ovan)
• Som sagt Flexibel utb- Pingpong och flood bl.a
• Rent praktiskt så lånar vi ut datorerna via
  biblioteksdatasystemet och har nära kontakt med
  ansvariga skolledare. Undervisningen i
  info-sökning och källkritik anpassas också till
  att eleverna i högre utsträckning söker själva
  och inte frågar bibliotekarien. Vi går oftare ut
  i klasserna i stället för att de kommer till
  bibliotekets datasal.
• Se förra frågan. Tyvärr fick vi inte igenom att
  det skulle ingå ett obligatoriskt
  informationssökningspass av bibliotekarien i
  datorkursen, så det mest samarbetet handlar om
  praktisk hantering.
• Har testat OPAC-övningar i grupp.
• Skolans nuvarande lärplattform har inte lämpliga
  forum för annat än kurser
• Aktivt arbete med lärplattformen. Förändringar av
  biblioteket som studiemiljö. Färre stationära
  datorer behövs och utrymmet kan omdisponeras för
  fler studieplatser, nya tekniska lösningar som t
  ex smartboard, exponering av media etc.
• Databaser görs tillgängliga via lärverktyget
  Fronter, aktiv marknadsföring och interagerande
  med eleverna via Internet (detta var inte lika
  verkningsfullt innan de fick datorer)

9
5. Har skolbiblioteket varit delaktigt i
planeringen inför en till en-satsningen?
10
5. Har skolbiblioteket varit delaktigt i
planeringen inför en till en-satsningen?
Kommentarer

• Troligtvis inte. Personalen på biblioteket har
  bytts ut sedan satsningen.
• Med i gruppen, men den ägnade sig enbart åt
  tekniska frågor. Svårt att få gehör för
  pedagogiska aspekter
• Inte alls tillfrågad.
• Registrering av Ipads
• Studiebibliotekarien har medverkat i den
  pedagogiska referensgruppen, med representanter
  från olika arbetslag. Vi har haft
  diskussioner/fortbildning och gjort studiebesök
  på en gy-skola som kört 11 under 3 år.
  Skolbibliotekariens insats i fortbildningen har
  varit en genomgång av källkritik.
• Biblioteket har varit representerat i en av de
  grupper som har förberett en till en-satsningen.
  Det handlade dock mest om praktiska detaljer,
  snarare än pedagogiska.
• Ökar när vi kommer längre fram i planeringen i
  kommunen.
• Vi har numera trådlöst nätverk även på
  biblioteket
• Genom att jag har lagt ut bra länkar på vårt
  Fronter som lärare och elever kan ha användning
  för. Jag har också hjälpt till med att hitta
  länkar till bra appar och länkar till sidor som
  tipsar om bl.a pedagogiska appar. appar.
• Inte ännu.
• Vi samarbetade mycket med IT-avdelningen inför
  satsningen.
• Deltagit i IKT-mässa i Nacka. Förändringar i
  möblering.
• Jag jobbade inte när beslutet om En-till-en togs.
  Hade jag gjort det så hade jag krävt delaktighet,
  men så var det alltså inte.

11
6. Är lärarna delaktiga i planeringen inför en
till en-satsningen?
12
6. Är lärarna delaktiga i planeringen inför en
till en-satsningen?
Kommentarer

• Tror att det är vissa lärare, inte alla.
• Representanter för olika ämnen ingick.
  Teknikprogrammet hade stor inverkan. Övriga
  knappast alls
• Vi har en central resursperson som till största
  delen själv arbetat med planeringen. Vi på
  skolorna har fortlöpande fått information och
  sedan varit de som genomfört den praktiska delen
  med att hjälpa eleverna igång med datorerna, mm.
• Ett par lärare ingår i IKT-gruppen.
• vet inte
• Har inte kunskap om vem på skolan, mer än
  IT-ansvarig lärare och rektor, som är delaktig.
• Man har lärspridare som ser, lyfter och peppar,
  utbildningssatsningar och mycket praktiskt
  prövande av det nya arbetssättet.
• Kan inte alls bedöma lärarnas delaktighet.
• Ökar när vi kommer längre fram i planeringen.
• Man "tittar" på det, men det finns inget
  planerat.
• Jag kan inte bedöma detta
• IT-pedagoger och datoransvarig har säkert
  deltagit. Men däremot lärare i allmänhet
  förberetts väldigt lite inför en ny
  klassrumssituation där alla elever har egen
  dator. Datasalarna har tagits bort och det blir
  en hel del strul när elevdatorerna krånglar, blir
  stulna osv.
• kan inte bedöma det
• Vet ej så mkt om detta!
• Inte ännu i planeringen, men var drivande i att
  satsningen gjordes.
• Vi är i början av planeringen
• Vet inte i hur hög grad.
• Genom arbetsgrupper och en IKT ansvarig lärare
• Implementeringen av en till en gick mycket fort
  och den pedagogiska förankringen sker nu i
  efterhand.

13
7. I vilken grad är skolbiblioteket i nuläget
delaktigt i skolans arbete?
14
7. I vilken grad är skolbiblioteket i nuläget
delaktigt i skolans arbete?
Kommentarer

• Skolbibliotekspersonal sitter med i
  Skolkonferens, Arbetsmiljögrupp och
  Samverkangrupp på skolan. De deltar också vid
  diverse ämnesmöten samt arbetslagsmöten samt
  deltar i undervisning i såväl informationshanterin
  g som svenska(boksamtal/bokprat).
• Relativt mycket i det lässtimulerande arbetet men
  mindre i en till en satsningen.
• Delaktigheten beror till stor del på vår egen
  aktivitet. Den är inte formaliserad.
• Främst till hjälp med litteraturval,
  informationssökning i böcker och tidningar.
• I skolans arbete? Mycket delaktigt. Sitter med i
  genusgrupp, kulturgrupp, talar regelbuntet på
  personalmöten, gör epostutskick. Planerar projekt
  tillsammans med pedagogerna och kör sedvanlig
  användarundervisning och bokprat. Väluppdaterad
  hemsida.
• Framförallt delaktighet i undervisningen i
  svenska där vi har ett nära samarbete och är
  delaktiga även i kursplanearbete och planering.
• bokprat, litteratursökning, hjälp vid
  datorarbete, länktips
• Den fokusering på handfast mac-arbete som blev
  följden av att eleverna fick sina bärbara datorer
  i höstas har nu mattats. I och med det drar den
  pedagogiska referensgruppen igång sitt arbete
  igen (varit vilande under hösten) och där är
  skolbibliotekarien med som en självklar del.
  Väldigt bra att ha detta forum för
  biblioteksinfo, då mycket av det jag vill
  förmedla är arbetslags- och ämnesövergripande.
• En del pedagogisk verksamhet förekommer, förutom
  det som dagligen sker i biblioteket, men det
  skulle kunna utvecklas mycket mer.
• Skulle behöva mer tid för skolbibliotekarien i
  biblioteket. Ingår i lärarresursen idag.
• Önskar naturligtvis mer utrymme för att vara mer
  delaktiga i den pedagogiska verksamheten och ej
  enbart vara en servicecentral.
• Vårt skolbibliotek är sedan i höstas ej
  kommunalt. Det finns idag ingen tid för att driva
  biblioteket. Ingen extra tid för detta utan ett
  av 20 ansvarsområden delat på 3 personal.
• Läromedelsutlåning och undervisning fortlöper som
  tidigare, men det finns stora brister i att
  involvera biblioteket i planeringen av
  undervisning/grupparbeten/temaarbeten.
  Gymnasiebibliotekarierna bokas oftast in när
  arbetet ska starta och har inte möjlighet att
  påverka upplägget.
• De två dagar biblioteket är öppet har vi ett tätt
  samarbete
• Genom att biblioteket försörjer skolan med
  information i dess olika former
• Informationssökning, läsfrämjande arbete,
  datorutlåning.
• Många lärare här har inget behov eller önskan att
  samarbeta med biblioteket. Gymnasiebiblioteket
  ligger organisatoriskt under stadsbiblioteket
  vilket medför att biblioteket "glöms bort" i
  olika sammanhang.
• Genom konferenser och arbetsgrupper
• Men inte i en till en satsningen utan ordinärt
  skolbibarb som infosökn, bokutlån osv

15
8. Vad tror du kommer att påverka
skolbibliotekens roll i framtiden?
Kommentarer

• Skolledningens attityd till skolbibliotekets
  verksamhet är A och O. En aktiv skolledning som
  prioriterar skolbiblioteksfrågor och för fram dem
  på dagordningen föder aktiva lärare och en aktiv
  skolbiblioteksverksamhet. En skolledning som ser
  på skolbiblioteksverksamhet som endast ett rum
  med böcker som skall lånas ut och återlämnas
  medför dock att den enskilda skolbibliotekarien
  måste använda mycket av sin tid till att
  marknadsföra sig, sin kompetens och sin
  verksamhet i organisationen, försöka få "lärarna
  med på tåget". Svårt att nå många(/alla) på det
  sättet. Satsningen (eller inte) på digitala
  medier, databaser, informationshantering
  (Virtuellt bibliotek) är en annan sak som
  påverkar. "Ett rum med böcker" går snabbt ur
  tiden. Skolbiblioteket måste bygga på en
  verksamhet, en verksamhet som fokuserar elevens
  lärande. Tillsammans med lärare och skolledning
  fungerar biblioteket och bibliotekarien som en
  resurs för eleven för att främja dennes lärande.
  Denna resurs skall dock även bestå av ett fysiskt
  rum där medier i såväl tryckt som digital form
  finns. Hur skolledningar runt om i landet väljer
  att tolka skollagen samt hur skolinspektionen
  väljer att "inspektera" denna verksamhet kommer
  självklart att påverka. Börjar skolinspektionen
  ge anmärkningar till skolor med "bristfällig"
  skolbiblioteksverksamhet - då börjar det nog
  hända grejer på flera skolor i landet.
• Digitala medier som e-böcker. Samtidigt så
  sjunker ju läskunskapen. Svårt att arbeta med
  datorer på ett vettigt sätt om man inte har bra
  läskunskaper. Också behov av mer undervisning om
  källkritk när man arbetar så mycket med
  internet....
• Våra resurser vad det gäller böcker, andra media,
  databaser, elevarbetsplatser, personal. Tillgång
  till datorer
• alla elever kommer att ha egna datorer Det finns
  en tro att allt finns på nätet övertro på
  googlandet Lätt att förbise böckernas betydelse
  databaser och elektronisk material får större
  roll
• När det gäller it tror jag att en till en
  satsningen kommer att betyda mycket. Lyckas vi
  (alla som tror att det finns mer information än
  den som kommer högst upp när man googlar) inte
  visa på betydelsen av granskat och
  samlat/organiserat material får vi det svårt. Jag
  syftar både på vuxna och elever, bland våra
  chefer (inom utbildning) finns en attityd att man
  kan googla fram det man behöver. Med en en till
  en satsning kan man ju tänka sig att det blir
  billigt och bra att dra ner på biblioteken... Det
  är inget som är på gång eller som det talats om,
  det är bara en farhåga jag har.
• Privatisering av skolan, kommunekonomi.
  Digitaliseringens villkor - restriktioner och
  övervakning. Med krympande budget - och
  entrepenörskap - är skolledningar intresserade av
  gratis/kommeriella lösningar, och blinda för
  kvalitetsaspekten.
• om inte resurser avsätts till utbildad
  skolbibliotekarie så är risken uppenbar att
  skolbibl. läggs ner.
• IT måste få en mer central roll även på
  biblioteket. En person med rätt kompetens behövs
  för att biblioteket ska hänga med i utvecklingen.
  Då kan biblioteket bli den naturliga plats för
  all kunskapsinhämtning som den borde vara, inte
  bara behjälplig med att ta fram "rätt" bok.
• Utbildningspolitik, lärarnas kunskap om
  biblioteket som resurs, ekonomi, hänga med i
  teknikutvecklingen och viktigast av allt, vår
  egen syn på vad som är vår viktigaste roll vilket
  jag anser vara läsfrämjande arbete och
  språkutveckling, håller vi fast vi det och inte
  flörtar för mycket med TV-spel och annat kommer
  skolbiblioteket ha stark, kanske till och med
  starkare, ställning i framtiden!
• Rektorernas inställning.
• E - böcker

16
8. Vad tror du kommer att påverka
skolbibliotekens roll i framtiden? (forts)
Kommentarer

• Att personal som har ansvar för skolbiblioteket
  har tid avsatt för det i sin tjänst, t.ex.
  halvtid eller heltid på biblioteket. Som det ser
  ut nu får vi sköta det vid sidan om det dagliga
  arbetet, fulltid i klass.
• Resurser till bemanning. Anslag till inköp
• En- till-en-datorerna och den tekniska
  utvecklingen i stort.
• Beror på hur lärarna väljer att jobba med sina
  ämnen i samklang med nya arbetsplanen. Just nu
  har alla fullt upp med att anpassa sina ämnen
  enligt de nya riktlinjerna. Hoppas att
  biblioteket kan bli mer involverat när all det
  nya "satt sig".
• Jag tror det är strategiskt mycket viktigt att
  skolbibliotekarien och bibliotekets resurser blir
  kända i samband med övergången till en-till-en.
  Lärarna känner sig ofta lite vilsna, allt känns
  nytt och ovant och kan skolbibliotekarien vara en
  del i arbetet att hitta nya former för att lära
  så är väl det jättebra!
• Resurser i form av medel att inhandla böcker för
  och att det finns personal som ansvarar för
  biblioteket. Min förhoppning är att kommunen inte
  satsar alla pengar på datorer då jag hellre
  skulle se att det fanns t ex iPads och andra
  former av "plattor" i klassrummet. Då är det
  lättare att även låna böcker från kommunens
  huvudbibliotek enkelt och snabbt. Det skulle vara
  att föredra då min skola ligger ute på
  landsbygden.
• Hmm, personalen i biblioteket, hur mycket skolan
  verkligen vill satsa på en-till-en och inte pga
  att man vill locka elever till skolan.
• En svår fråga att svara på. För att rollen ska
  påverkas överhuvudtaget krävs att hela ledet från
  lärare och rektorer till politiker inser värdet
  av skolbibliotek. För att barn och ungdomar ska
  kunna dra nytta av all den information som finns
  måste de få vägledning i att söka, sålla och
  kritisk granska. Där har skolbiblioteket en klar
  roll under förutsättning att de har stöd och
  uppmuntran från skolledning. Beroende på hur
  läsvanor och läskunnighet utvecklas framöver, kan
  säkert skolbibliotekets roll utvecklas även där.
  Om dessa försämras är rollen som
  litteraturförmedlare oerhört viktig.
• Kommunernas ekonomi för att kunna satsa på
  personal, media. tidskrifter och böcker.
• Synen på kunskap. Om skolan satsar på
  läsfrämjande åtgärder eller ej. Tillgängligheten
  finns det tillgång till ett aktivt och
  stimulerande skolbibliotek eller ej, med olika
  former av media.
• Kostnader samt ikt utvecklingen
• Om det ges arbetstid för att utföra arbetet. Den
  lilla tid som ges nu räcker bara till att hålla
  ordning i biblioteket och att beställa och
  registrera böcker.
• det mesta
• Den pedagogiska kompetensen från bibliotekarier
  kommer att efterfrågas. Samarbeta med olika
  yrkesgrupper under grundskolans tak. Arbeta med
  olika medier, Daisy hjälpmedel, läsplattor,
  datorer kommer att fortsätta öka.
• Denn samlade punkten för mkt informationssökande
  , dock ej i traditionell mening . För
  upplevelseläsandet har biblioteket för alltid en
  långt framskriden position.
• Större behov av undervisning i effektiv sökning
  och källkritik på nätet.
• Hur rektor tar med skolbiblioteken i skolans
  planering
• Söka säkert, källkritik, hitta rätt information
  vid rätt tillfälle som man kan lita på

17
8. Vad tror du kommer att påverka
skolbibliotekens roll i framtiden? (forts)
Kommentarer

• Kunskapsmålen, undervisningens utformning, anslag
  och bemanning på biblioteket
• Att vi får tid och resurser att hålla
  biblkioteket igång.
• EKONOMI ... Inte datoriseringen som man kanske
  vill tro ... biblioteken hänger med ändå, bara
  ekonomin funkar.
• Det minskade läsandet. Elever ägnar mer och mer
  tid åt att spela spel på datorn och vara på
  facebok. Mer information söks på Internet, vilket
  gör att faktaböcker används mindre.
• Att skolbibliotek finns med i skollagen tvingar
  alla rektorer att ta ställning till hur det ska
  användas. Ökat fokus på elektroniska
  informationskällor och sociala medier kan
  synliggöra bibliotekariernas kompetens. Vi har
  jobbat med detta långt innan det stod i skolans
  styrdokument.
• Mycket
• Svårt att säga. En sak som stärkt bibliotekets
  roll är att det i den nya gymnasiereformens
  ämnesplaner finns starka formuleringar kring
  informationskompetens. I svenskämnet har också
  högre prioritet lagts på läsning av skönlitterär
  text, vilket kommer att ställa högre krav på ett
  bra urval och bibliotekariens förmåga att hjälpa
  elever finna böcker som passar.
• Alternativa produkter
• Informationssökningsarbetet. Jag tror att vi allt
  mera kommer att få en roll som informationscenter,
  både på Internet och i fysiskt textmaterial. Dch
  det blir därför allt viktigare med
  skolbibliotekarier som utbildats i biblioteks-
  och informationsvetenskap för att kunna
  tillgodose elevernas behov både av läsning,
  läsfrämjande verksamheter, kunskaper i
  informationssökning, upphovsrätt och källkritik.
  Områden som framför allt nyare bibliotekarier är
  utbildade i. För mig är ett skolbibliotek utan en
  utbildad bibliotekarie bara ett rum med böcker,
  inte ett bibliotek. Vi har i vår kommun turen att
  ha 6 stycken utbildade bibliotekarier som på
  frivillig väg bildat ett nätverk som lobbar för
  och arbetar med att utveckla skolbiblioteksverksam
  heten i kommunen genom olika projekt.
• datoranvändandet och hur man hittar samt söker
  information på dessa. Läsandet via dator hur
  läser eleverna egentligen och vad förstår det av
  det som de läser? Läsförståelsen är avgörande för
  hur de kan ta till sig information på nätet och
  om den är svag sen tidigare i grundskolan så gör
  det att studierna kan bli svåra och att de
  behöver mycket hjälp och stöd. Lärararnas
  uppgifter behöver kanske anpassas mer till vad
  eleven har med sig från tidigare studier på ett
  mer konskevent sätt än vad som nu görs...
  Samarbetet med lärare och bibliotekarier måste
  bli bättre så att vi arbetar mer långsiktigt med
  elever och är delaktiga i deras lärande på ett
  annat sätt än nu. Det är för stort glapp mellan
  lärare, ledning och bibliotekarierna på
  biblioteket. Skolbiblioteket bör ha utbildade
  bibliotekarier på alla skolor i hela landet, så
  att vi blir en tydlig del av skola och höjer
  statusen för yrket och det vi faktiskt kan. Inga
  outbildade personer på skolbiblioteket och gärna
  heltider ej halvtider som ska sköta ett helt
  bibliotek!
• Vilken svår fråga. Skolbibliotekarien, rektorn,
  kommunens ekonomi, skollagen synen på vad ett
  skolbibliotek är.
• Det kommer att påverka biblioteket positivt. Det
  blir lättare att undervisa i informationssökning
  och källkritik. Flexiblare att hjälpa elever i
  olika sammanhang i sitt sökande mm...
• Pedagogiken, budgeten, minskade barnkullar,
  digitaliseringen
• I vilken grad skolledning och lärare inser
  elevernas ökade behov av vägledning då det gäller
  informationssökning och källkritik.

18
8. Vad tror du kommer att påverka
skolbibliotekens roll i framtiden? (forts)
Kommentarer

• Den nya skollagen. Den ökande teknikanvändningen.
• Mindre utlåning av litteratur och att man inte är
  bunden till att arbeta med datorer i biblioteket.
  Hela skolan blir en kombination av studieplats
  och fritidsgård. Biblioteken kommer mer att få
  fokusera på sökstrategier och databasutbud.
• Gy 11 och nya skollagen inom den närmsta
  framtiden. Förhoppningsvis ny teknik och nya
  forskningsrön kring barn och ungdomars lärande!
• Skollagen
• Visst kan e-böcker och sociala medier ta plats
  istället. Men behovet hos individen och samhället
  gällande läsning och läskunskaper torde inte
  minska. Om det är så att vi ska vara/är ett
  kunskapssamhälle kan man aldrig ge avkall på det.
  Jag tror att skolbibliotekens roll förresten
  skolbibliotekariens roll bara kommer att
  accentueras. Det personliga mötet, bekräftelse,
  läslust, nyfikenhet, undran/förundran bara kommer
  att bli viktigare och då är ett par ögon o en
  röst i verkligheten betydelsefull. Tror jag
  alltså - typ!
• Vi behöver möta informationssökningsbehovet som
  ökar när de har tillgång till Google på ett så
  lättillgängligt sätt.
• Färre elever söker sig in i biblioteket (där det
  finns datorer). Det gäller att biblioteket har en
  bra hemsida med databaser, ämneslänkar etc och
  får ut info om denna.
• Vet inte
• Utökat användande av IKT gör det nödvändigt med
  ett annat arbetssätt.

19
Reflektioner

• Biblioteket, bibliotekarien, läraren och
  kompetenser
• Vilken är lärares syn på bibliotek?
• Varför ser inte lärarna ett tydligt behov av att
  involvera skolbiblioteken/skolbibliotekarien?
• Vilken kompetens behöver lärarna? Vilken
  kompetens behöver skolbibliotekarierna? Finns den
  kompetensen idag?
• Viken kompetens är viktig för ett skolbibliotek?
  Finns den kompetensen hos en person?
• Hur stort är behovet av skolbibliotekarier om
  det visar sig att det är få lärare som tar
  kontakt med skolbiblioteket i sitt
  planeringsarbete?
• Hur får vi skolledningen att prioritera
  skolbibliotek och dess resurser?
• Tillgängliga bibliotek
• Digitala skolbibliotek, behöver de finns på en
  specifik plats?
• Skulle flera skolor kunna ha samma
  skolbibliotek?
• Skolbiblioteket och skolan
• Vilken tid kan behövas för att driva runt ett
  litet skolbibliotek?
• Hur kan man samordna resurser för att det ska
  bli effektivt utnyttjade resurser?
• Vilken roll ska skolbiblioteket spela på varje
  specifik skola?
• Hur ska lärare kunna använda de resurser som
  finns på skolbiblioteket?
• I vilken utsträckning är lärarna delaktiga i
  inköp av resurser till skolbiblioteket?
• Är det endast upp till personalen på en skola
  att bestämma om skolbibliotek, teknik ,
  läromedel?