Title: En introduktion
1En introduktion
ESTER
2Vad är ESTER?
- Ett forskningsbaserat bedömningssystem som
innehåller - (1) ett screeningsystem (ESTER-screening)
- (2) ett strukturerat bedömningsinstrument
(ESTER-bedömning). - Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat,
professionellt samarbete, etc. - Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland
unga (0-18 år) med eller i riskzonen för
normbrytande beteende - Kan användas både i förebyggande och behandlande
sammanhang - Gjort för uppföljning över tid t.ex. Före och
efter insats - Gjort för att kunna användas av samtliga
verksamheter.
3Varför viktigt med strukturerad
risk-behovsbedömning?
- Kan vi vara riktigt effektiva i insatser om vi
inte innan insatserna identfierar den unges
specifika risker och brister i skydd? - Om vi gör en sådan specifik bedömning
- Individuell risk-skyddsprofil -gt insatsplan
- Då kan vi sätta in specifika insatser som kan
reducera de aktuella riskerna och stärka de
aktuella skyddsfaktorerna - Bra förutsättningar för insatserna
4Varför viktigt med strukturerad
risk-behovsbedömning? (forts.)
- En bra risk-behovsbedömning kan bidra till
effektivare insatser! - Minskar subjektivitet och godtycklighet i
bedömningar - Ökad samstämmighet mellan oberoende bedömare
- Kan användas för att följa upp effekter av
insatser - Utvärdering på individ- och organisationsnivå
5ESTER är utvecklat av forskare i samarbete med
praktik
- Utvecklat av Henrik Andershed, docent i psykologi
och Anna-Karin Andershed, fil.dr. i psykologi.
Verksamma vid Örebro universitet. - Kommentarer och förslag från
- Praktiker från förskola/skola, socialtjänst, BUP,
etc. - Forskare inom området
- Har formats genom praktisk och vetenskaplig
prövning - Oktober 2007 - Pilotversion Praktisk testning -
Revisioner - April 2008 - Version 1 Praktisk testning
Revisioner Vetenskaplig testning - Oktober 2008 - Version 2 - forts. vetenskaplig
testning - Januari 2009 - påvisad interbedömarreliabilitet
- Januari 2009 släpps till praktik utanför
forskning
6Att användas av alla verksamheter och
professioner som arbetar med barn och ungdomar
- Samtliga som går utbildning kan använda ESTER
(oavsett förkunskaper) - Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att
mäta risker och skydd som alla verksamheter ska
kunna acceptera, hantera och tycka är relevant - Förbättra kommunikation och samarbete mellan
verksamheter - Datorstödet underlättar samarbete
7ESTER - relation till annat och vilken är
målgruppen?
- ESTER-bedömning är tänkt att komplettera
utredningar som genomförts med stöd av t.ex.
BBiC, DSM-IV-TR eller annat ambitiöst
utredningsverktyg. - ESTER är relevant att användas t.ex. på
- Unga som begått brott
- Unga i riskzonen för normbrytande beteende
- Med riskfaktorer eller brister på skyddsfaktorer
eller båda - Hjälper att identifiera vilka specifika
riskfaktorer som finns i det specifika fallet och
vilka skyddsfaktorer som brister - En specifik risk-skyddsprofil -gt insatsplan
8Unga med eller i riskzonen för normbrytande
beteende
- Med normbrytande beteende menas beteenden som på
olika sätt bryter mot gällande normer och regler
i den miljö individen be?nner sig. - Kan innebära allt ifrån regelbrott som att skolka
från skolan, snatta och klottra till mer
allvarliga förseelser som till exempel att slåss
(fysisk aggressivitet), sexuellt ofreda andra och
att plåga djur. - Hög risk för långvariga psykosociala problem
bland barn och unga med normbrytande beteende - Unga med eller i riskzonen för normbrytande
beteende bör prioriteras - ESTER-systemet är tänkt för denna breda grupp
9ESTER baseras på ett risk-skyddsperspektiv
- Detta innebär
- Identifiering/bedömning av riskfaktorer
- Identifiering/bedömning av skyddsfaktorer
- Bedömningen ger en unik risk-skyddsprofil för
den unge - Gör insatsplan som syftar till att
- Reducera de riskfaktorer som finns
- Stärka de skyddsfaktorer som brister
10Vad är risk- och skyddsfaktorer?
- Riskfaktor
- Något som ökar sannolikheten/risken för
normbrytande beteende. - Skyddsfaktor
- Något som fungerar som en buffert mot risk, eller
som en mekanism som förändrar effekterna av att
exponeras för risk - Minskar sannolikheten för att risker ska leda
till normbrytande beteende
11Risker och skydd som mäts i ESTER-bedömning
- Risker och skydd som har mest praktisk betydelse
för insatser till unga i riskzonen - Risker och skydd som
- (1) kan gå att påverka och förändra
- (2) kan anses vara direkt snarare än indirekt
kopplade till den unges risk för normbrytande
beteende. - De risker och skydd som bedöms är uttryck för
föränderliga saker - Ger den viktiga signalen om att man utgår ifrån
att ett problem går att arbeta med, förbättra
och t.o.m. lösa.
12Risker som bedöms i ESTER-bedömning
- Föräldrarnas egna svårigheter
- Svårigheter i föräldra-barnrelationen
- Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategie
r
- Trotsighet, ilska eller oräddhet
- Överaktivitet, impulsivitet eller
koncentrationssvårigheter - Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger
- Bristfälliga språkliga förmågor eller
skolprestationer - Negativa problemlösningar, tolkningar eller
attityder - Nedstämdhet eller självskadande beteende
- Normbrytande beteende
- Alkohol- eller droganvändning
- Problematiska kamratrelationer
13Skydd som bedöms i ESTER-bedömning
- Positiv skolanknytning och prestationer
- Positiva förhållningssätt eller problemlösningar
- Positiva umgängen och aktiviteter
- Den unges medvetenhet och motivation
- Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd
- Föräldrarnas positiva attityder och
uppfostringsstrategier - Föräldrarnas medvetenhet och motivation
14En viss tidsperiod bedöms
- Man bedömer en bestämd tidsperiod tillbaka i
tiden - 1-36 månader tillbaka i tiden
- Man väljer som professionell detta
- Utgår ifrån vad som är syftet med bedömningen
- Längre tid tillbaka vid den första bedömningen?
15ESTER-bedömning
- Forskningsbaserat strukturerat risk-behovsbedömnin
gsinstrument av risker och skydd för normbrytande
beteende hos unga 0-18 år - 19 risk- och skyddsfaktorer
- Beslutstöd inför insatser
- Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före
och efter insatser) - Datorstöd som förenklar tolkning, presentation
och samarbete
16ESTER-bedömnings huvudsakliga syfte
- Syftet med ESTER-bedömning är att fungera som
ett strukturerat, forskningsbaserat beslutstöd
för den professionelle inför val och beslut om
vilka insatser som ska sättas in till den unge.
17Delar i en ESTER-bedömning
- En ESTER-bedömningsbok fylls i vid varje ny
ESTER-bedömning - Bakgrund
- Informationsbas
- Bedömning av de 19 risk- och skyddsfaktorerna
- Man kan välja att endast använda denna del om man
så önskar (dvs. göra bedömning av de 19
faktorerna men inte använda övriga delar i
ESTER-bedömningsbok) - Planerade insatser
- Genomförda insatser
- Uppföljningsanalys
18Exempel på informationskällor som kan användas
för att göra en ESTER-bedömning. OBS! Samtliga av
dessa källor måste inte användas.
19Vad har man tid med och vad är möjligt?
- Hitta ett sätt som fungerar tidsmässigt i din
verksamhet att samla in information från minst
två olika källor (t.ex. föräldrar och lärare
eller föräldrar och den unge). - Värna om kvalitén.
20- Bedömning av en riskfaktor i ESTER-bedömning
21Datorstöd till ESTER-bedömning
- Användarvänligt
- Via internet
- Följer datainspektionens riktlinjer, PUL, etc.
- På säker server med dubbla lösenord, kryptering.
- Underlättar
- Tolkning och presentation av resultat
- Visualiserar resultaten på enkelt sätt
- Rapporterna som produceras kan användas direkt
med föräldrar och den unge - Samarbete mellan kollegor och verksamheter
- Kan enkelt dela och flytta klient till annan
ESTER-användare
22Startsida för klient
23Risk-skydds profil
24Sammanställning över tid av varje risk- och
skyddsfaktor
25Summerande stapeldiagram - risker
26Summerande stapeldiagram - skydd
27ESTER-screening
- Kort frågeformulär om styrkor och
svagheter/svårigheter 4 sidor (ca 15 minuter) - Fokus framförallt på riskfaktorer
- Huvudsyfte
- Att screena för att se vilka barn/ungdomar som är
i behov av mer detaljerad bedömning/insatser - Versioner till
- Föräldrar/vårdnadshavare (med eller utan
familjerisker) - Professionell (t.ex. lärare, behandlingsassistent,
etc) (med eller utan familjerisker) - Den unge själv (10 år eller äldre) (med eller
utan familjerisker)
28ESTER-screening (forts.)
- Två öppna frågor om styrkor och
svagheter/svårigheter - Ett antal kryssfrågor om riskfaktorer hos den
unge och i familjen (familjedelen kan väljas
bort) - Ett öppen fråga i slutet om upplevt behov av
hjälp eller stöd
29ESTER-utbildning och stöd
- ESTER-grundutbildning
- En heldag.- Samtliga ESTER-användare skall
genomgå grundutbildningen - Utbildningen är
introducerande och förutsätter egenstudier av
ESTER-manual Intyg erhålls. - ESTER-handledarutbildning
- En halvdag - Två personer från varje
enhet/arbetsplats/team görs till
ESTER-handledare. - Handledarna har tillång till
daglig support via e-post. - ESTER-handledare
erbjuds ESTER-fortbildning.- Utbildningen
fokuserar på handledarens roll, supportfunktionen
samt djupare genomgång av ESTER-manualen -
Föreslås hålla i kontinuerliga ESTER-träffar
lokalt - Intyg erhålls. - ESTER-fortbildning
- En halvdag. En första fortbildning ca 2-3 månader
efter grundutbildningen. Riktar sig främst till
handledarna Övriga också välkomna i mån av
plats.
30Viktig litteratur för socialtjänsten
www.socialstyrelsen.se
31BBiC i kombination med mer specifikt
risk-behovsbedömningsintrument
- BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument
utan utmärks av flexibilitet när det gäller både
struktur och innehåll. Därför kan det vara
värdefullt att inom ramen för en utredning enligt
BBIC använda standardiserade bedömningsinstrument
som komplement i den mån sådana finns.
32ESTER är forskningsbaserat
- ESTER är forskningsbaserat på så sätt att de
riskfaktorer och skyddsfaktorer som mäts/bedöms
har påvisats vara just risk- och skyddsfaktorer i
empirisk forskning. - Observera dock att ESTER som instrument är
relativt nytt och forskning på dess psykometriska
egenskaper (reliabilitet och validitet), samt
praktiska funktion och nytta pågår. - Forskningsresultat läggs upp på
www.ester-bedomning.se
33Implementering av ESTER
- Viktigt att man upplever behov av
utveckling/förbättring vad gäller bedömningar - Annars inga bra förutsättningar för framgångsrik
implementering - Att man anser att ESTER är den metod som kan
bidra med denna utveckling - Välja annat instrument annars?
- Att man har en implementeringsplan och håller sig
till den - Planera in grundutbildning, handledarutbildning
och fortbildning direkt. Planera ESTER-möten,
etc. - Ledningen behöver ge stöd åt implementeringsproces
sen - Chefer bör gå ESTER-grundutbildning och sen ge
tid åt instudering, övning, etc. - Ge en mindre grupp mer tid i början för att komma
igång och visa vägen istället för att ge alla
lite tid? - Implementering tar tid
34