Synpunkter Dag L

1
Synpunkter Dag L

• CFOP 51, 08-04-08

2
Använder Sverige bestånds frö till
plantframställning istället för befintligt
plantagefrö och vad förlorar vi isåfall på det?

• Föranlett av propositionen.
• Debattinlägg, ej säker, men när det diskuteras
  vad Skogsstyrelsen bör göra med anledning av
  propositionen, måste man väl diskutera situation
  och bakgrund.
• Jag kan väl bara spekulera, men
  plantproducenterna kanske kan ge mer underlag.

3
Det står i prop (regeringens bedömning)

• Intresset för förädlat material har ökat på
  senare år, men fortfarande föryngrar många
  skogsägare med plantor eller frön från oförädlade
  träd från vanliga bestånd.
• Skogsnäringen har ett ansvar för att tillräcklig
  mängd lämpligt föryngringsmaterial finns
  tillgängligt.
• Även Skogsstyrelsen ska i sin framtida
  information och rådgivning till skogsägare
  tydliggöra betydelsen av att använda förädlat
  föryngringsmaterial.

4
Gran

• För gran kommer uppåt hälften av plantorna från
  svenska fröplantager.
• Av de utländska börjar vitryskt plantagefrö
  förekomma och en finsk plantage har importerats.
• Enligt Rosvall och Wennström (2003) förutses
  ungefär hälften av granfröbehovet täckas med
  svenskt plantagefrö
• Den helt dominerande flaskhalsen har hittills
  varit att det inte funnits tillräckligt med
  plantagefrö.
• Det kanske inte är ställt över rimligt tvivel
  huruvida äldre granplantager (bl a
  västkontinentala eller f d hybridplantager) ger
  bättre odlingsmaterial än östkontinentalt
  beståndsfrö? Kanske vårfrostskadorna blivit
  mindre nu? Kanske slutsatsen att det
  östkontinentala är bättre pga sen skottskjutning
  inte är lika klar nu?
• Även om hittills bristen på plantagefrö har varit
  begränsande, hur blir det från och med nu (2008)?
  Kanske andra begränsande faktorer blir relativt
  sett viktigare?

5
Ulfstand Wennström 2008-03-12 Fröbehov - kalkyl
Anm. större plantbehov än idag!
6
För gran verkar beståndsfrö på väg ut, för tall
är det fortfarande ¼ av fröet, men det är väl för
skogssådd.
STAMBREV kg frö 2006 2007
Plantagefrö Beståndsfrö Plantagefrö Beståndsfrö Införsel Beståndsfrö
Contorta 307 7 143 57 764
Ek - 3338 - 596
Gran 2887 146 8 965 901 450
Tall 2170 711 2400 426
Vårtbjörk 18 15 3 7
Lennart Ackzell, 08-03-12
7
Det verkar uppenbart att Sverige har tillräckligt
med plantagefrö i fortsättningen eller?
Art Årligt behov (för plantor) Wennström 2008 Stambrev/år Plantagefrö Ackzell 2008
Tall (inkl contorta) 1339 kg 2500 kg
Gran 2110 kg 5900 kg
8
Några frågor

• Har vi fom 2008 tillräckligt med plantagefrö?
• Har jag grubblat på en nonsensfråga för
  skogsstyrelsens räkning (frötäkt i svenska
  bestånd av tall och gran), som nu är nästan helt
  överspelad, och frötäktstemadagen 08-03-12 var i
  det närmaste helt onödig?
• Hur mycket förlorar vi på att bestånds frö
  används istället för befintligt plantagefrö?
• Debattinlägg, ej säker, men när man diskuterar
  vad och hur man skall rekommendera måste man väl
  diskutera orsakerna, se detta som ett sökande
  efter orsaker.

9
Tall

• För tall kommer bara drygt 75 av fröet från
  plantager. Plantagedelen har knappast ökad på tre
  decennier!!
• Jag skulle gärna förstå bättre VARFÖR
  plantagedelen av tall inte är större än 75 och
  inte ökat mer. Beror det på otydlig rådgivning
  och att markägarna inte vill ha förädlat
  material, när det är bäst?
• Plantagefröet borde räcka för nästan hela landet
  utom längst i norr (beräkningar av Rosvall och
  Wennström, 2003). Andelen plantagefrö borde vara
  större.
• Längst i norr finns inte tillräckligt med härdigt
  tallfrö och därför måste det fyllas i med
  beståndsfrö. Men förklarar detta mer än 15
  beståndsfrö idag? Enligt frystester 2005 ligger
  biologiska härkomstlatituden för Moliden, Alvik
  och Pålberget norr om 67. Om brist i norr
  accepteras som förklaring till 20 av bristen,
  finns det ändå 5 av tallplantorna, som det finns
  en annan förklaring att plantagefrö ej används.
• Konkurrensfördel i billigare plantor? Jag tycker
  att plantagefröet borde ha fördelar, som uppvägde
  dess högre pris, och inte resulterade i dyrare
  plantor. Plantagefrö gror snabbare och jämnare.
  Plantorna blir jämnare utvecklade. Man får färre
  tomma pottor och färre kasserade plantor. Har
  jag fel? Går det verkligen att spara pengar genom
  att använda beståndsfrö?
• Jag har efter presentationen något modifierat
  några siffror angivna med den här färgen, jag tog
  till för hprt med att det inte finns plantagefrö
  i norr.

10

• Marknadsimperfektioner? Det kanske är besvärligt
  att få reda på vad det finns för frö som kan
  tänkas vara tillgängligt? Inget forum för
  affärer? Finns det ett behov och kan man göra
  något för att få en bättre frömarknad?
• Odlarna bestämmer ofta före marknaden vad de
  skall samla\köpa\behandla\odla. Då uppstår lätt
  imperfektioner.
• Den som har plantagefrö, kanske inte vill sälja
  till konkurrenten, som inte har eller har
  ansträngt sig för att framställa? Eller vill ha
  väldigt mycket betalt och säljer de sämsta
  kvalitéerna?
• Det är väl sällan plantagefrö skördas på
  spekulation, lagret fylls på, men allt skördas
  inte.
• Är det gott om tallplantagefrö i lager för eget
  behov kanske det går till skogssådd istället för
  att säljas till plantproduktion?
• Det kanske inte finns tallplantagefrö precis
  avsett för aktuella lokaler och man använder
  hellre rätt proveniens av beståndsfrö än
  plantagefrö som ligger något utanför det avsedda
  avsättningsområdet? Nya Plantval hjälper, men
  programmet verkar ej så uppdaterad eller
  färdigställt, som vore önskvärt för att våga gå
  utanför de etablerade gränserna, vilket nog
  ibland vore förnuftigt!

11
Prissättning

• Plantskolorna säger att de inte får mer betalt
  för genetiskt bättre plantor.
• Kortsiktiga budgetar!
• Plantskolan bedöms efter sista årets resultat,
  varför då belasta detta genom att lägga ut pengar
  för ett genetiskt bättre material kommande år?
• Dessa problem accentueras nu, eftersom man
  samtidigt hanterar mer genetiskt olika
  frökvalitéer än förr (en faktor 20 olika i
  produktionskapacitet).

12
Frölager

• Jouko Paija 08-03-12
• Tapio Seed Centre Siemen-Tapio, foundation
• HOW MUCH?
• Southern Finland, 3-5 years
• Northern Finland, 5-10 years
• safety storage, northern forests
• Dvs det finns oftast lager som svarar mot 3-10
  års förbrukning. Då är det naturligt att ta från
  lagret istället för att köpa dyrt plantagefrö!

13
Ulfstand Wennström 08-03-12 IDS behandling,
fröservice i Sävar
Verkar som en väsentlig del av det frö som
verkligen används tillbringar mer än 5 år i lager
först!!. Ökar välfyllda lager avståndet förädling
skog? Leder välfyllda lager till minskad
skogsproduktion?
14
Fröskördar varierar över tiden!
15

• Om plantagefröet tar slut kanske man hellre tar
  det beståndsfrö som man har på lager, än att köpa
  dyrt plantagefrö. Det finns mycket frö i lager
  som man kanske vill få slut på? Beståndsfröet kan
  betraktas som gratis (sunk cost).
• Lagersituation betraktas ofta som en
  affärshemlighet.
• Skogsforsks behandlingar piffar upp gammalt frö
  fysiologiskt, så varför köpa nytt?
• Kvantitativt är det kanske möjligen 3 av de
  svenska planteringarna som skulle kunna få ett
  kanske 8 bättre odlingsmaterial om frömarknaden
  fungerade bättre. Kan det vara så?

16
SLUT
17
TREEBREEDEX
18
Beskrivning Treebreedex

• Treebreedex är ett EU-stött nätverk omkring
  skogsträdsförädling
• 2006-2010
• 28 organisationer från 18 länder
• SLU och Skogforsk från Sverige
• 2.8 millioner Euro på 4 år för koordinerande
  aktiviteter (ej forskning). Dvs knappt 100000
  Euro per deltagare för resor och teknisk hjälp
  vid sammanställningar.

19
Lokalisering av deltagande organisationer
20
Aktiviteter hittills

• Start-up möte och första årliga mötet
• GIS träning
• Fröplantagekonferens (ordnades av mig i Umeå).
  Treebreedex deltagarna kunde få betalt av sina
  TREEBREEDEX-anslag
• Uppläggning av olika databaser, ex fältförsök
• Möten om fröförflyttning, adaption och gränser
  för förädlingszoner.

21
Evaluation Participants who have comments about
the conference, which could be of value for this
evaluation, are welcome to write me! Place Umeå,
the University Campus, "Skogis" PO Bäckström sal
Time 26-28 September 2007. Content There were
90 participants and 36 lectures. Twenty minutes
time slots for speakers including speaker change,
to get the electronic to work, and discussion.
Recommended time for the presentation itself was
15 minutes. Seventeen posters were presented.
Participants will get a compact schedule with
many presentations and few discussions. There
were no concurrent sessions. All presentation got
the same timeslot (20 minutes) and were made in
alphabetic order (thus no presentations were
given a higher status than others, although some
presenters were encouraged). All who expressed a
wish to give speaches before the dead-line was
accepted, but some of the subjects has been
discussed with me and I have suggested some!
Besides presentations and three poster sessions,
where was a WP seed orchards business meeting,
two discussions, a dissertation, an excursion and
an adjacent TREEPLAN demonstration. The program
flowed well. There was no need of large changes
in the time schedule. After almost all lectures
(where the speaker did not use too much of the
time slot) there was place for discussion. No
uncontrollable or painful delays. Localities The
conference used "PO Bäckström sal",
lunch/dinner/coffee was served in Åteln and
posters were placed mostly at holders outside
lecture rooms at floor 6. Generally it worked
well and was not too crowded, but it should be
avoided with 90 or more eating in Åteln, at least
not if pressure from others (students) is not
low. Lectures, posters, proceedings, instructions
(experiences are longer down in this
document) Participation Participation and
presentation number become 1/3 higher than I
guessed and double as high as the point where I
had not triggered the activity in this form had I
known, and felt disappointed if it had not been
reached. International seed orchard discussions
are seen as more important that I realised a year
ago. Thus, if I complain, it is just on a
relative scale, I feel very happy with the
meeting. Statistics on participation over nations
has been compiled. Cancellations Forty oral
presentations were registered at beginning of
June 2007, when the dead line for registration of
orals expired. Funding or institutional approval
applied for was regretfully not granted for four
of them, reducing the number of actual oral
presentation to 36. But two of the four, who
could not be presented in person, instead
contributed posters with co-authors as
presenters, thus actually only 5 of once
intended oral presentations were missing. Ten who
were registered participants at some point in
time withdraw. Six withdraw at an early stage, 3
in beginning of September before dead-line and
one after that, but still a week in advance.
Reasons given for cancelling  were in six cases
missing funding or approval, in two cases medical
and in two cases no reason given. A conclusion is
that late cancellations were a minor problem.
Scandinavian Journal of Forest Research has a
section "News and Views", which covers events of
interest for the Nordic and Baltic countries. The
seed orchard conference has been mentioned
http//www.nordicforestresearch.org/newsandviews/N
V-5-2007.pdf Some peculiarities are noted. Why
were there five Fins on the seed orchard meeting,
but no-one on the DNA-meeting? Genecar is a
cooperation organisation between the four Nordic
forest research institutes in the four major
Nordic countries. Among 70 participants at a
meeting within car distance to Finland one would
expect a larger impact from the next biggest
forest country in Europe. Within the Nordic
cooperation Finland is specialised on Gene
research and biotechnology, the meeting was in
the chosen speciality of Finland, which makes the
absence still more surprising. Umeå is since
decades rather strong in seed research and the
area was represented by one participant with a
poster. Still one asks the question if not the
interface between seed science and seed orchards
should make a higher representation justified.
Treebreedex Activity 6 has experts in seeds,
vegetative propagation and poplars. 4 of 4 seed
experts 0 of 2 poplar experts and 1 of 5
vegetative experts participated. This
distribution suggests that there is a problem
that Treebreedex Activity 6 experts do not view
themselves as experts of "mass propagation", but
either seed people or vegetative people. Perhaps
Activity 6 should replace some vegetative/poplar
experts by participants in this conference. We
wait and see the representation on vegetative
meetings, The next Activity 6 conference is
planned around the subject of vegetative
propagation at the delivery end ( nursery) in
April 2009. Three organisations are responsible
for this meeting but no-one from them took part
in the seed orchard meeting. It seems important
that the concerned organisations search for
"wide" expertice in vegetative propagation, who
masters more than vegetative propagation
techniques.  My guess is that seed experts have a
broader interest and expertice than vegetative
experts and are more able to review and compare
the two different options, thus I suggest that
some of the speakers to the vegetative meeting
should be searched among speakers on the seed
orchard meeting. The Treebreedex contribution to
the conference is shown in the Figure. It was
noted that all speakers from Treebreedex
countries were also from Treebreedex
organistations, thus it seems likely Treebreedex
covers the national most important partners.
Treebreedex institutes with speakers in red,
other Treebreedex institutes with participants in
yellow ,  institutes with speakers outside
Treebreedex in green. There seems to be a
dividend between a north-east and a south-west
part of Europe in seed orchard interest.
Fröplantager kan rädda den genetiska
mångfalden Den unga tallplantan frågade år 2010
sin granne på den grekiska bergssluttningen Var
kommer jag ifrån? Var är min mamma och pappa? Dog
de i skogsbränderna 2007? Svaret var att tallen
härstammade från en fröplantage. Fröplantager var
ämnet för en internationell Treebreedex-konferens
som på fredagen avslutades vid SLU i Umeå.
Deltagare från mer än 20 länder var eniga i
slutsatsen att bästa sättet att försäkra sig om
en stabil tillgång på frön till framtida skogar
är att avsätta mark för fröplantager.
Konferensens initiativtagare och organisatör,
professor Dag Lindgren, beskrev fröplantager som
de vaggor från vilka nya generationer frön ska
bringa välstånd till skogsägarna, miljön och
mänskligheten. Fröplantager fungerar som
genpooler för egenskaper som tack vare dem kan
föras vidare till nya generationer träd. Några av
fördelarna med att anlägga fröplantager och
använda fröna därifrån för anläggning av nya
skogar är friskare och mer produktiva skogar,
skogar som också klarar att ta upp mer koldioxid
från atmosfären. Under de tre konferensdagarna
diskuterade deltagarna de senaste teknikerna och
metoderna för att konstruera och sköta
fröplantager så att man får fram frön av högsta
genetiska kvalitet. Många tekniskt inriktade
uppsatser beskrev system för fröproduktion för
att säkerställa såväl den genetiska mångfalden
som viktiga genetiska vinster. Ökad användning av
fröplantager garanterar att vi i framtiden kommer
att ha produktiva och ekologiskt hållbara skogar
i de mest skiftande miljöer. Fröplantager är
särskilt värdefulla i ansträngningarna att bevara
den genetiska mångfalden bland sådana träd- och
buskarter som är hotade av habitatförluster,
klimatförändringar och återkommande
miljökatastrofer som bränder. Konferensdeltagarna
fick veta att utan fröplantager skulle det inte
vara möjligt att återuppbygga somliga av de
grekiska skogar som föröddes av skogbränderna
sommaren 2007. Arter som svarttall (Pinus nigra)
och granar kan inte föryngras på ett naturligt
sätt efter brand. Lyckligtvis finns i detta fall
frön lagrade från fröplantager med svarttall. Men
fler fröplantager behövs, både i Europa och i
andra världsdelar.
Ofyllda svarta cirklar är TREEBREEDEX- inst, som
inte var reps på fröplantage-konferensen Produkti
onshöjande fröplantager är inte lika inne i
Europa som i Sverige!

Seed orchards save genetic diversity The young pine tree asked his neighbour on the Greek hillside in 2010, where did I come from?, where is my mother and father?, did they die in the forest fires of 2007? That pine tree came from a seed orchard. Seed orchards were the business of an international Treebreedex conference at SLU (Swedish University of Agricultural Sciences), Umea, September 26-28. Delegates from over twenty countries concluded that the best way to ensure a steady supply of seeds for future forests is to create dedicated areas that are managed as seed producing orchards. The conference organiser professor Dag Lindgren described seed orchards as the cradles from which generations of seeds will come to bring benefits to the forest owners, the environment and mankind. Seed orchards are reservoirs of genes which are passed to future generations of trees. The benefits of establishing seed orchards and collecting their harvest of seeds are healthier forests which are more productive and capable of taking up more of the carbon dioxide from the earths atmosphere. The latest technologies to design and manage seed orchards so that they produce seeds of the highest genetic quality were discussed at the three day conference. Many technical papers described systems of seed production which can safeguard genetic diversity as well as important genetic gains. A greater use of seed orchards for generating forests will ensure that they will be productive and sustainable in a wide range of environments. The value of seed orchards for conservation of genetic diversity was recognised especially for tree and shrub species which are threatened by loss of habitat, climatic change and recurrent environmental disasters such as fires. Delegates heard that without seed orchards of certain pines it would not be possible to restore some Greek forests which were destroyed by the forest fires of 2007. Species, such as black pine and fir trees cannot regenerate naturally after fire. Fortunately, in this case, supplies of seed are available from black pine seed orchards. More seed orchards are needed in Europe and worldwide. Mer information Jan-Erik Nilsson, Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU Umeå, tel [phone]. E-post Jan-Erik.Nilsson_at_genfys.slu.se  Bengt Andersson, Skogforsk, Sävar, tel [phone]. E-post Bengt.Andersson_at_skogforsk.se   Sven-Olov Bylund, Informationsavdelningen, SLU Umeå. Tel [phone], mobiltel 070-665 76 48. E-post Sven-Olov.Bylund_at_adm.slu.se    Insänt av Sven-Olov Bylund
Tallfröplantager bör inte få bli äldre än 30 år Den optimala livslängden på en tallfröplantage är 30 år, därefter avtar de genetiska fördelarna med att använda frön från den. Skörd av tallkottar kan i gynnsamma lägen ske redan vid åtta års ålder. Det framgår av en doktorsavhandling från SLU. Fröplantager är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att höja tillväxten i våra skogar. Jägmästare Finnvid Prescher, SLU i Umeå, behandlar i sin doktorsavhandling de genetiska aspekter som är förknippade med fröplantagers funktion och skötsel och fröförsörjningen från dem. Skillnader i kottproduktion mellan olika träd (kloner) i fröplantager har visat sig vara mindre än forskarna tidigare trott. Detta innebär att det optimala antalet kloner i en fröplantage är 20-25 st. Själva skörden av kottar är den största kostnadsposten i en fröplantage. Plantageträden ska därför beskäras så att kottarna kan plockas från marken eller från en kort stege. Så fort en skylift måste användas ökarplockningskostnaden dramatiskt. En fröproduktion på 9 kg tallfrö per hektar fröplantage är möjlig att uppnå, vilket motsvarar ca 1 miljon färdiga plantor. Mer information Finnvid Prescher, Svenska Skogsplantor AB, Lagan, tel [phone] finnvid.prescher_at_skogsplantor.se Insänt av Sven-Olov Bylund
Mera fröplantageforskning!!! För närvarande kan
man väl säga att det ser bra ut med
fröplantagageforskningen vid SLU. Finnvid
Prescher har gjort ett storverk, men övergår nu
till praktiken på heltid och går forskningen
förlorad. Dag Lindgren inleder efter förra
veckans klimax nedtrappningen till pension (även
om jag nog skall klara av en fröplantageundersökni
ng, som jag samlat in kottar till idag!).
Jan-Erik Nilsson (som fokuserar på
plantageproblemet pollenmigration) har också ett
begränsat antal år kvar. Tiden håller på att
rinna ut för skogsgenetik i Umeå! Det behövs en
föryngring. Det är dags för forskarskolan att nu
börja tänka på världen efter forskarskolan. En
doktorand eller forskarassistent med inriktning
mot fröplantager!! Även om fröplantager är
perifert för forskarskolans doktorander, så finns
det några som har i varjefall ett visst intresse,
vilket antytts ovan. Började man nu diskutera en
fröplantageinriktad forskarassistent, så skulle
detta intresse kunna påverka slutfasen och kanske
resultera i några mer fröplantageorienterade
uppsatser, så de klarare meriterade sig till en
kommande forskarassistent-tjänst. Det skulle öka
chansen att skogsgenetiken överlever med sådana
markeringar för framtiden. Skälet till att denna
vecka inte är den första när jag är pensionerad,
är att jag inte tror skogsgenetiken vid UPSC kan
överleva utan mig, man får nu två år till på sig!
Låt inte forskarskolan bli slutpunkten for svensk
skogsgenetik!! När Sverige nu visat framfötterna
i extrem grad internationellt för fröplantager,
borde man göra något nationellt också! Last edit
February 2008
22
Kopplingar till Skogsstyrelsen

• Ganska mycket frågor om export, import och
  rikslängd, Forest Reproductive Material. Finns
  ännu inget Treebreedex dokument eller
  sammanställning, men det kanske kommer

23
INTRYCK

• Sverige ligger i front-linjen i Europa när det
  gäller intresse, kvalité, relevans och kvantitét
  för operativ skogsbruksinriktad
  skogsträdsförädling och fröplantager.
• Detta är ett ackumulerat resultat av gt70 års
  oavbrutna strävanden av många samhällssektorer.
  Inklusive skogsstyrelsen, som kanske slackat lite
  sista årtiondet, men nu verkar vaknat till liv
  igen. Dock tror jag SLU och Skogforsk måste
  intensifiera och fokusera ansträngningarna, om
  denna positiva situation skall bibehållas.