Kriser

1
Kriser
Marie Carlander, Cybergymnasiet Göteborg,
Göteborg www.lektion.se
2
Vad är en kris?

• Individen
• drabbas av en smärtsam händelse
• upplever att ett viktigt behov är starkt hotat
• har en självbild som håller på att förstöras
• kan känna stark ångest, och/eller lida av smärtor
  och andra somatiska (kroppsliga) reaktioner
• behöver hjälp

3
Traumatiska kriser

• Trauma skada
• Traumatiska kriser uppstår av yttre faktorer, ex
• Förlust död, skilsmässa, separation, kraschad
  vänskap, amputering av kroppsdel
• Allvarliga/obehagliga besked sjukdom, död, få
  sparken
• Naturkatastrofer tsunamin 2004, vulkanutbrott,
  jordbävning
• Olyckor Gottrörakraschen 1991, Estonia 1994,
  Backabranden 1998
• Våld/hot misshandel, rån
• Konflikter krig, terror, WTC 2001
• Kränkt självkänsla otrohet, bli av med jobbet,
  inte kunna få barn, social skam, frihetsberövande
• Kombinationer av flera olika faktorer

4
Utvecklingskriser (livskriser)

• En utvecklingskris uppstår när en individ möter
  en händelse som kan anses höra till en viss fas i
  livet, men som ändå upplevs påfrestande och svår
  att hantera.
• Har ni några förslag på möjliga livskriser?

5
Exempel på utvecklingskriser

• Börja skolan
• Puberteten (ex. fysisk utveckling)
• Sluta skolan
• Flytta hemifrån
• Äktenskap
• Skaffa barn
• Medelåldern
• Pensionen
• Ålderdomen
• OBS! Ovanstående behöver inte leda till kris

6
Jämförelse

• Traumatiska kriser

• Utvecklingskriser

• Oväntad knock-out
• Vanligtvis svåra besvär
• Mer långvariga
• Sannolikt att professionell hjälp krävs

• Mindre oväntade
• Vanligtvis måttliga besvär
• Mindre långvariga
• Inte lika sannolikt att professionell hjälp
  krävs, men det är långt ifrån omöjligt
• Viktigt att få hjälp vid behov för att kunna gå
  vidare

7
Krisens olika faserOBS! Alla går igenom dessa
faser, men alla drabbas inte av alla punkter
8
Chockfasen

• Varar vanligtvis några timmar eller dygn
• Förmågan att tänka är störd
• Handlingar sker närmast automatiskt
• Avtrubbade affekter (ex. apati)
• Okontrollerat starka känslor (ex. gråt, skrik,
  skratt)
• Regression
• Förnekande

9
Reaktionsfasen

• Varar vanligtvis i dagar eller veckor
• Innebörden av det som har hänt sjunker in i
  medvetandet
• Påtagligt lidande i form av stor sorg, och
  eventuellt också känsla av vrede och skuld
• Somatiska (kroppsliga) symtom
• Sömn- och ätstörningar
• Svårigheter med vardagliga sysslor
• Dra sig undan familj och vänner (konsekvenser?)
• Svårt att sköta skola/jobb (konsekvenser?)
• Risk för missbruk

10
Bearbetningsfasen

• Läkningsperiod
• Varar vanligtvis i månader eller år, beroende på
  grad av trauma samt individens psykologiska och
  sociala förutsättningar
• Individen reflekterar och bearbetar upplevelser
  och känslor
• Individen börjar se realistiskt på förlusten
  (vanligt att i början idealisera den/det man har
  förlorat)
• Allt längre mellanrum mellan smärtattackerna
• Sömn- och ätstörningar vanliga
• Repetition av traumat genom mardrömmar
• Ångest, nedstämdhet och somatiska symtom vanligt

11
Nyorienteringsfasen

• Avslutas i vissa fall aldrig
• Utan att glömma det som har hänt anpassar sig
  individen till rådande situation
• Den omgivande verkligheten kan åter tas in (innan
  dess tunnelseende)
• Individen blir kapabel att glädjas åt nuet och se
  framåt
• Såret på själen ärras
• Sorgen blir ett smärtsamt minne som inte längre
  dominerar

12
Bemötande

• Stor respekt för sorgen.
• Smittas av olyckan.
• Andra människors närvaro och stöd är viktigt,
  även om ingen kan eliminera smärtan.

13
Existentiella frågor

• Varför hände det?
• Varför hände det just mig?
• Den som drabbas av en kris försöker ofta
• finna/skapa mening i det som har hänt för att
• minska känslan av att det är slumpen som styr.
• Detta meningssökande är ett sätt för individen
• att återfå kontrollen.

14
Exempel på hjälp att få

• Nära anhöriga
• Kurator
• Psykolog
• Psykiatriker
• Kristerapeut (speciellt utbildad för sådana
  former av samtal, får inte ha för bråttom, men
  måste ändå kunna sätta ord på det svåra som
  händer)
• Krisgrupper (ex. debriefing snabb krishantering
  i grupp vid stora olyckor (Vad har hänt? Hur har
  det känts?) Kan få motsatt effekt.
• BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin)
• Jourhavande medmänniska
• Jourhavande kompis
• Jourhavande präst
• Röda Korsets telefonjour
• Nationella Hjälplinjen
• BRIS (Barnens Rätt I Samhället)
• Rädda Barnens föräldratelefon

15
I värsta fall

• håller den drabbade sina känslor tillbaka på
  grund av
• (omedveten) förnekelse av betydelsen av det som
  har hänt, eller
• av rädsla för att krascha. Detta är ett hinder
  för att arbeta sig
• igenom krisens olika faser. (Läs om Erich
  Lindemanns studie av
• sorgereaktioner på s. 114.)
• En kris är inte detsamma som en psykisk sjukdom,
  men om den
• inte blir hanterad och löst på ett bra sätt kan
  den leda till en
• sådan.
• Men vanligtvis
• leder kriser till självkännedom och livskunskap!

16
Överdeterminerade kriser

• Överdeterminerad kris när krisreaktionen blir
• värre än väntat.
• Uppstår på grund av tidigare obearbetad kris, och
  river upp gamla sår.
• Utöver den direkta anledningen till krisen (ex.
  risk att behöva lämna sitt hem) finns det andra
  faktorer (ex. en turbulent barndom med många
  flyttar) som påverkar (determinerar)
  krisförloppet.

17
Kris-matematik

• hinder
• aktuella känslor
• obearbetad kris
• återkommande känslor
• överdeterminerad kris
• (maktlöshet/känsla av övergivenhet/känsla av att
  vara oälskad/känsla av att bli bortvald/osv)

18
Posttraumatiskt stressyndrom

• Traumatisk stress uppkommer när individen utsätts
  för något
• som genererar affekterna skräck, rädsla eller
  hjälplöshet.
• Händelsen rubbar individens grundläggande
  antaganden om en
• förutsägbar värld och dennes eget värde.
• Individen förlorar med andra ord en
  trygghetsskapande illusion.

19
Posttraumatiskt stressyndrom

• Posttraumatisk stress förkortas PTSD och kan
  drabba individer
• som har varit med om livshotande upplevelser
  eller allvarlig
• kränkning av integritet. Exempel på sådant är
  krig, tortyr, rån,
• sexuella övergrepp, svåra olyckor,
  naturkatastrofer, svåra
• förlossningar, etc.
• PTSD är ett syndrom som består av flera olika
  symtom.
• Alltså symtom symtom symtom PTSD
• Vanligtvis tar det några veckor innan symtomen
  visar sig, ibland
• flera år.
• Symtomen kan uppstå i samband med nya
  påfrestningar eller
• när individen minst anar det.

20
Posttraumatiskt stressyndrom

• Vanliga symtom är att
• individen återupplever den traumatiska
  situationen genom minnen,
• mardrömmar, flash-backs eller något den ser, hör,
  känner lukten av o.s.v.
• individen blir känslomässigt avtrubbad
  (likgiltig) inför allting.
• individen försöker undvika allt som påminner om
  traumat (isolerar sig).
• tillfällig minnesförlust.
• individen blir överspänd och känner sig ständigt
  stressad, vilket kan leda till
• sömnstörningar, vredesutbrott, misstänksamhet,
  koncentrationssvårigheter,
• att vara lättskrämd m.m.

21
Posttraumatiskt stressyndrom

• Vad gäller behandling, för att bota eller lindra
  PTSD, är kognitiv
• beteendeterapi mycket vanligt. I KBT närmar sig
  den hjälp-
• sökande, tillsammans med en terapeut, de
  traumatiserande
• upplevelserna. Målet är att personen dels ska
  våga minnas det
• som har hänt, dels våga utsätta sig för
  omständigheter som
• förknippas med traumat.
• Forskningsresultat indikerar att snabb behandling
  ger bättre
• resultat än om tiden mellan traumat och
  behandlingen dröjer.
• För cirka 40 av dem som utvecklat PTSD en månad
  efter
• traumat har inga besvär ett år senare.

22
Källor

• Levander, M. (2010)
• www.lartecken.se/psykologi (2011)
• www.ne.se (Nationalencyklopedin, 2011)
• www.vardguiden.se (Vårdguiden, 2011)