Skolans m

1
Skolans mål och möjligheter Skolan som ressurs
för barn och ungas innlärning, beteende och
utveckling

• Folkets hus,
• Stockholm City Conference Center
• 8. oktober 2008
• Terje Ogden
• Atferdssenteret Unirand
• Norwegian Center of Child Behavioral Research
• Universitetet i Oslo

2
Vad vill vi med skolan?

• Hur påverkar skolan elevernas inlärning och
  utveckling?
• Hur påverkar lärare elevernas inlärning och
  utveckling?
• ---------------------------------------------
• Hur lär sig elever?
• Ledarskap i klassrummet
• Socialt lärande i skolan

3
Hva skal förebyggas?

• Det vanligste är att förebygga drogmissbruk,
  psykiska hälsoproblem, kriminalitet, våld och
  aggressivt beteende i hem, skola och fritid
• Skolan skal också förebygge at elever inte
  misslyckas i skolan på grund av
  innlärningssvårigheter, motivationsbrist och
  beteendeproblem (våld och hot, skolk, mobbning)
• Förebyggande innsatser
• Situationsförebygging (Target hardening, Hot
  spot policing)
• Sosial och individuell förebygging (förebygga
  problembeteende, stärka social kompetens och
  individuella ressurser, kompensa-torisk
  undervisning).

4
Att förebygga att bygga

• Att kartlegga och utveckla barn och ungdomars
  ressurser och talanger,
• Att fremja barn och ungdomars kompetens för att
  mestra stress, motgång och kriser,
• Redusera riskfaktorer för utveckling av problem,
• Hälsofrämjande åtgärder (matvanor, motion etc),
• Social kompetens som barn och ungas verktygslåda
• coping og resilience
• Hjelp til självhjelp empowerment.

5
Analys av förebyggande arbete

• TING HENGER I HOP Barn och ungas riskbeteende
  har över tid en tendens till att konvergera
  alkohol och drogmissbruk, kriminalitet och
  psykiska problem,
• GEMENSAMA RISKFAKTORAR Det är ofta dom samma
  underliggande sociala och psykologiska processer
  som leder till utveckling av barn och ungas
  problem,
• FRAGMENTERADA INNSATSER Det förebyggande arbetet
  föregår ofta innan isolerade problemområden
  (droger, kriminalitet, våld, mobbning, rökning,
  matvanor) och sektorer (skola, social barnavård,
  somatisk och psykisk helsa)
• HELHETLIG FÖREBYGGANDE Det förebyggande arbetet
  bör riktas mot hela spekteret av problem och
  fokusera på dom felles underliggande
  risk-faktorene för att ha tilrekkelig
  kontinuitet, brädd och intensitet.

6
Verkar verkar inte?

• VI ÄR ALLA FÖREBYGGARE Förebyggande innsatser
  kan anknytas til allt från fotbollsklubbar til
  fri-idrott och kulturella aktiviteter det
  räcker att hålla barn och ungdomar undan negativ
  innflytande och ge dom goda interesser,
• DEN GODA ÅSIKT Många förebyggande åtgärder
  har som sin primära åsikt att förmedla budskapet
  någon tar problemet på allvar och man vil markera
  sig som seriös förebyggande aktør,
• LÖP OCH KÖP Några förebyggande program
  kännteknas mer av god layout och välorganiserad
  marknadsförning enn av trovärdighet,
• BRIST PÅ UTVÄRDERINGAR Det är möjligt att
  förebygging funkar, men lite är systematisk
  utvärderad och vi vet inte om det ger
  resultater eller inte.

7
Förebyggande innsatser som inte fungerar

• Interventioner som samlar høgrisk ungdomar på et
  sätt som leder till negativ social innlärning,
• Det är oklart hur inverventionen skall
  iverkställas (implementeras),
• Personalen får inte tilräcklig handledning och är
  inte ansvarliga för resultaten,
• Interventioner med åsikt att skräma (eksv. scared
  straight) ellre strategier för rough treatment
  (eksv. boot camps) ,
• Interventioner där vuxna förmanar/belärar barn
  och ungdomar.

National Institute of Health state-of-the-science
conference statement, 2004
8
Effektiva skolbaserade förebyggande program

• Ett interaktivt och deltakande innlärningssett
• Förmedlar relevant kunnande som utmanar
  provåldelige attityder och åsikter
• Fremjer perception av normer, prosociala
  attityder och värden
• Fremjer generell livskompetens
• Stärker elevernas interpersonliga sociala
  färdigheter
• Undervisningsmetoder som engasjerar eleverna,
  fremjer anvending av lärostoffet i naturliga
  situationer och ändrar sättet att kommunisera på
  i problemsituationer
• Multikomponent, flerårig, och iverkställes på
  flera nivå, där vänner, föreldrar och andra i det
  sociala nätverket uppmuntrar til att anvenda
  färdigheterna.

Ferrer-Wreder, Stattin m.fl. 2004
9
Skolan förebygger

• Det är möjligt att skolan bäst tar tillvara sin
  förebyggande och hälsofrämjande insats genom att
  göra det den skall göra främja elevernas lärande
  och utveckling genom skolorganisation, läroplan
  och pedagogisk praktik.

10
Hur påverkar skolor elevernas inlärning och
utveckling?

• Genom de skillnader som finns i skolornas
  rekrytering, miljö, undervisning och
  inlärningsaktiviteter (school effectiveness
  research)
• Genom planerade och målinriktade
  utvecklingsarbeten, projekt och planer för att
  främja elvernas inlärning, utveckling, sociala
  kompetens och hälsa (school improvement and
  school based prevention research)

11
Effektiva skolor
Rutter Maughan, 2002

• 1) Kontext Ett avvägt elevintag adekvata
  resurser, stöd från lokalmiljön och politikerna
• 2) Skolorganisation Professionellt ledarskap med
  strategiska vyer gemensamma visioner och mål hos
  personalen
• 3) Skolans ethos En ordnad atmosfär attraktiv
  arbetsmiljö höga, men realistiska förväntningar
  eleverna får ta ansvar positiva belöningar och
  rättvis disciplin, fokus på prestationer och
  positivt beteende goda lärar-elevrelationer
• 4) Effektiv utvärdering och tillsyn regelbunden
  mätning av elevprestationer, utvärderingar av
  lärareffektivitet och skolans samlade
  prestationer
• 5) Gruppledning i klassrummet och pedagogisk
  kvalitet skydda inlärningsaktiviteterna
  engagemang av elevernas intressen effektiv
  undervisning struktur god ämneskunskap hos
  lärare.

12
Så skapas arbetsro i skolan

• Goda lærer-elevrelationer i och utanför
  klassrummet,
• Ledarskap i klassrummet Riktlinjer för att skapa
  produktiv arbetsro för att utöka den effektiva
  undervisningstiden, - etablera normer och regler,
• Målinnriktad och strukturerad undervisning och
  aktiviteter,
• Effektiv och differensierad undervisning,
• Socialt lärande, - social kompetensutveckling och
  elevansvar,
• Induktion att förklara hur elever och deres
  beteende påverkar andra
• Goda kommunikationsfärdigheter pedagogisk
  anvending av lärarens uppmerksamhet, uppmaningar
  och feedback,
• Att uppmuntra positivt beteende och stoppa ellre
  förebygga problembeteende.

13
Vad kan lärarna göra?Ledarskap i klassrummet

• Här fokuserar man på lärarens förhållningssätt i
  klassrummet och på kommunikationen mellan lärare
  och elever
• Kompetens i att hantera störande och bråkiga
  elever och grupper, att arbeta med regler och att
  stärka det som är positivt,
• Klassledning bygger på positiva relationer och
  har en stark anknytning till god undervisning,
• Ett proaktivt förhållningssätt för att förebygga
  att problembeteende sprids och trappas upp.

14
Inlärningsfrämjande relationer

• Läraren är tillgänglig, vänlig och hjälpsam
• Läraren lär känna eleverna, hälsar på dem och
  använder deras namn
• Läraren talar elever på tumanhand
• Behandlar eleverna med respekt fair och
  rättvis
• När eleverna förmedlar att de respekterar och
  litar på läraren
• När läraren önskar att eleverna skall lyckas i
  skolan, berättar att hon bryr sig om dem även
  om de inte tycker om att höra det.

15
Klassens utvecklingssteg

• Gruppbildning (Forming)
• Inskolnings- och lära kännaaktiviteter
• Lärarens genuina uppmärksamhet
• Inkluderande aktiviteter och grupper
• Dominans och kontroll (Storming)
• Klara ut ledarskapet i klassen
• Inflytandemönster och popularitetsstruktur
• Normbildning (Norming)
• Förhandlingar, inkluderande sammanhållning och
  anpassning
• Den produktiva perioden (Performing)
• Produktivitet, justeringar, problemlösande

16
Den lägsta effektiva ingripandenivån

• Lägsta effektiva ingripandenivå för att
  förebygga eskalering och spridning av
  problembeteende
• Didaktisk nivå Planerad undervisning och
  inlärningsaktiviteter med vikt på direkt
  undervisning och struktur,
• Förebyggande nivå Beteendekorrigering utan att
  störa aktiviteten i klassen med användning av
  regler, övervakning, uppmärksamhet, beröm,
  rörelse och signaler till eleverna,
• Problemlösande nivå Direkt beteendekorrigering
  med problemlösande praktiserande av regler och
  planerade konsekvenser.

17
Verksamt beröm och bekräftelse

• Bekräfta prestationer, insats, hjälpsamhet och
  kreativitet,
• Var konkret och förklara varför du är nöjd,
• Beröm måste vara uppriktig, spontan och varierat,
  
• Fokusera på vad eleven eller klassen har
  presterad,
• Både frekvens (hur ofta) och kvalitet (hur bra)
  är viktigt,
• Beröm har störst effekt när elever har en god
  relation med läraren och tycker att arbetet är
  intressant och viktigt,
• Bekräftelse eller beröm har framför allt en
  informativ funktion,
• Ta eleven på bar gärning när han har gjort något
  bra, som psykoterapeuten och specialläraren
  Birgitta Kimber uttrycker det. f

18
Proaktivt ledarskap i klassrummet

• UPPMÄRKSAMHET ÖVERBLICK - när läraren är
  uppmärksam på vad som försigår i klassrummet och
  eleverna är medvetna om det,
• ÖVERLAPPNING hanterar flera händelser
  samtidigt,
• AKTIVITETSFLYT aktiviteterna skyddas mot yttre
  ellre inre avbrott och störande händelser,
• MJUKA ÖVERGÅNGAR när klassen byter från en
  aktivitet till en annan
• MOMENTUM - god progression och tempo under
  lektionen
• GRUPPFOKUS så många elever som möjlig är
  uppmärksamma och engagerade. (Kounin, 1970/1977)

19
Utvecklingsuppgifter ur elevernas perspektiv

• Social kompetens
• att komma överens med jamnåriga kontakt, vänskap
  och socialt accepterande,
• Att lyckas i kontakten med vuxna, hemma och i
  skolan,
• Akademisk kompetens att lyckas med skolgången
  och skolämnena,
• Beteende Följa normer och regler i familj och
  samhälle.
• (Masten m.fl., 2002)

20
Personlig kompetens
Fysisk kompetens
Social kompetens
Kognitiv kompetens
Backe-Hansen,E. Ogden,T. (1998). 10-åringer i
Norden, Kompetanse, Risiko og oppvekstmiljø,
Rapport Nordisk Ministerråd, København, Forlag
Nord Helse
21

• Social kompetens är barn och ungas kapacitet till
  att integrera tänkande, känslor och beteende för
  att lyckas med sociala uppgifter och utveckla sig
  positivt (Weissberg Greenberg, 1998)

Social kompetens går som en röd tråd genom
framgångsrika förebyggande insatser
22
Betydelsen av social kompetens vad säger
forskningen?

• Utökar möjligheterna att bemästra viktiga
  utvecklingsuppgifter
• Att lyckas i skolan
• Att få vänner
• Att utveckla positiva relationer til vuxna
  (Masten et al., 1995)
• Vaccination mot psykosociala problem (resiliens)
  (Garmezy, 1990)
• Förebygger alkohol- och drogmisbruk (Ennet m.fl.,
  2003)
• Bidrar till socialt inkluderande i skolan
  (Gresham, 1987)
• Förebygger social isolering och tillbakadragelse
  (Ogden, 1995)
• Förebygger aggressivt beteende genom att peka på
  positiva alternativ (Walker et al.,2004
  Webster-Stratton Hammond, 1997).

23
Dom bortvalda eleverna

• En undersökning bland 1111 elever i årskurs 2 i
  63 klasser ved 31 grunnskolor i Stockholm
• Eleverna valde 3 medelever dom ville leka med og
  3 elever som dom inte ville leka med
• 18 av elevene blev bortvald av medeleverna
• Hvem blev bortvald?
• Stökiga pojker, generade och tilbakadragna
  flickor och pojker, elevar med
  innvandrarbakgrund
• Lärarna hadde identifierad hälften mens
  föreldrarna uppfattade varje femte som hadde
  kameratproblem dom som var stökiga blev oftast
  identifierad
• Orsaksanalyser indikerade att det var bristande
  sociala föresetnader och färdigheter som ledde
  til att elever ble bortvalda och detta påvärkade
  indirekt skoleprestationene i negativ riktning
• Sundell Collbiörnsen, 1999

24
Varför socialt lärande i skolan?

• Skolan ställer stora sociala krav, men undervisar
  lite
• Förebygga problembeteende i undervisningen,
• Stöd till social inkludering i skolan,
• Social kompetens som barn och ungas verktygslåda
• coping och resilience
• Hjälp till självhjälp empowerment
• Eleverna lär sig hur de själv kan reglera
  uppmärksamhet, känslor och beteende.

25
Självkontroll
Samarbete
Sociala färdigheter
Empati
Självhävdelse
Ansvars- tagande
Gresham Elliott, 1990
26
Sociala färdighetsdimensionerför elever och
lärare

• SAMARBETE dela med sig och hjälpa andra följa
  regler och instruktioner
• EMPATI kunna se saker ur någon annans synvinkel
  och leva sig in i hur andra har det ha omtanke
  och respekt för andras känslor och synpunkter
• SJÄLVKONTROLL bringa känslor under
  intellektuell kontroll
• SJÄLVHÄVDELSE uttrycka egna uppfatningar och
  rättigheter på positiva och tydliga sätt ta
  initiativ, presentera sig och stå emot negativt
  grupptryck
• ANSVARSTAGANDE hålla avtal visa respekt for
  ägodelar och arbete
• (Gresham Elliott, 1990)

27
Program för utveckling av social kompetens

• Second step Committee for children, Seattle,
  Beland, 1991 (Stegvis)
• Interpersonal Cognitive Problem-solving (ICP)
  Shure, 1997
• The prepare curriculum Goldstein, 1999 (Sosial
  ferdighetstrening for ungdom og voksne)
  (Aggression Replacement Training)
• Livsviktigt Birgitta Kimber.

28
Programinnehåll

• SOCIAL PERCEPTION
• Att uppmärksamma och koda verbala och ickverbala
  sociala signaler
• Noggrann kodning av sociala signaler avläsa
  normer och intentioner
• PERSPEKTIVTAGANDE OCH EMPATI
• Förstå andras perspektiv och leva sig in i deras
  situation
• INLÄRNING AV FÄRDIGHETER OCH PRIORITERING AV MÅL
• Lära sig sociala färdigheter av högre och lägre
  grad
• Formulera sociala mål och avväga målkonflikter
• PROBLEMLÖSNING
• Generera alternativa lösningar på sociala problem
  och konflikter
• Förutse hinder och förvänta konsekvenser
• SOCIALT EFFEKTIVT BETEENDE
• Omsätta sociala beslut till effektivt beteende.

29
Socialt lärande i skolan det räcker inte med
strukturerade program

• Sociala färdigheter och kompetens kan undervisas
  på
• samma sätt som skolämnen strukturerat och
  autentiskt lärande
• Färdigheterna bör vara socialt verksamma för
  eleverna och anpassad til åldersgruppen,
• Upplärningen påverkas av skolans övriga
  undervisning och bör integreras i denna - man kan
  inte kursa eleverna att bli socialt kompetenta
  (miljöåtgärder nödvändigt)
• Sociala färdigheter används när dom modelleras,
  efterfrågas, uppmuntras och bekräftas.

30
Skolövergripande normer och förhållningsett

• Utveckla positiva relationer til lärare och
  medelever som social anknytning och vennskap,
• Klara regler och förventningar till positivt
  beteende, och konsekvent anvending av beröm för
  norm och regelstyrd beteende.
• Små och negativa konsekvenser på negativt
  beteende som observeras och rapporteras på et
  systematisk sätt,
• Informell social kontroll som förmedlas av
  medelever och personalen,
• Gemensama värden, normer och förventningar i
  skolans personal Det som går före sig i
  klassrummet påverkar och påverkas av det som
  händer på skolan och av den skolövergripande
  innlärningsmiljön (klimat) och normer
  (skolkoden),
• Utvidgat samarbete och kommunikation mellan hem
  och skola.

31
En begreppsmodell för utnyttjande av skolan som
ressurs för barns utveckling och helsa
Strukturerade program och metoder för
undervisning och innlärning
Principer för ledarskap i klassrummet
Forskningsbaserade kriterier för effektiva
skolor
Principer och värden om inkludering, demokrati
och jämnlikhet
32
Litteratur

• Ogden,T.(2005)Skolans mål och möjligheter.
  Rapport, Folkhälsoinstitutet, Stockholm.
• Ogden,T.(2003)Social kompetens och
  problembeteende i skolan. Kompetensutvecklande
  och problemlösande arbete. Stockholm, Liber
  forlag
• Klefbeck,J. Ogden,T.(2003)Barn och nätverk.
  Ekologiskt perspektiv på barns utveckling och
  nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbete
  med barn. Andra upplagan. Stockholm, Liber forlag
• Ogden,T.(1993)Kvalitetsmedvetande i skolan.
  Lund, Studentlitteratur
• Ogden,T. Asmervik,S. Rygvold, A.L.
  (red.)(2001)Barn med behov av särskilt stöd.
  Lund, Studentlitteratur
• Ogden,T. (1991) Specialpedagogik. Att förstå och
  hjälpa beteendestörda elever. Lund,
  Studentlitteratur