Vindkraftsplanering i Sdra Lappland

1
Vindkraftsplanering iSödra Lappland

• Eva Andersson, ÅF
• Tryggve Sigurdson, ÅF

Ett samarbete mellan Dorotea, Vilhelmina och
Åsele kommuner
1
2
Förslag till dagordning

• 1. Lägesredovisning
• 2. Identifierade områden
• 3. Generella riktlinjer i planen
• 4. Vindkraft i Södra Lappland 2020 - förslag till
  vision
• 5. Tidplan för utställning och antagande

2
3
1. Lägesredovisning
HÄR ÄR VI
3
4
Samrådet

• Samrådstid November 2008
• Öppna samrådsmöten i
• Åsele
• Vilhelmina
• Saxnäs
• Dikanäs
• Dorotea
• Samrådsutskick till berörda organisationer och
  myndigheter

4
5
Utfall av samrådet

• Nio utpekade områden borttagna
• Ett större tillkommande område Stöttingfjället
• Utveckling av planhandlingen

5
6
Stöttingfjället
7
Prop.2008/09146 Prövning av vindkraft
2. Identifierade områden
8
3. Kriterier för avgränsning av vindkraftområden

• Årsmedelvind över 6,5 m/s på 71 m nivå, enligt
  gällande vindkartering.
• 1000 m skyddsavstånd till bebyggelse.
• 100 m till allmän väg och järnväg.
• 100 m strandskydd.
• Ej inom skyddsområdena Natura 2000,
  naturreservat, riksintresse för naturvård,
  nationalpark och våtmark klass 1 och 2.
• Ej inom Dorotea kommuns utpekade stoppområde.
• Ej inom inom Vilhelmina kommuns utpekade
  stoppområde.
• Större sammanhängande områden om minst ca 3 km2.
• Områden med bygglov och/eller etablerade
  vindkraftverk.
• Förutom de områden som framkommit i GIS-analysen
  har ytterligare fyra utredningsområden (område S
  - V) tagits med inom Dorotea och Vilhelmina
  kommuner på kommunernas inrådan.

8
9
(No Transcript)
10
(No Transcript)
11
Åsele kommun
12
A Storberget (Åsele)
13
B Bräntet
14
C Skallberget
15
D Mesjöliden
16
E Granliden
17
F Blakliden
18
G Stor-Lövberget
H Storsjöliden
19
I Grovsjöbrännan
20
J Hemberget
21
K Storberget (Torvsele)
L Storbergkullen
22
M Stor-Rotliden
23
Vilhelmina kommun
24
N Almselbergen
25
O Nybrännan
26
P Västra Sjulsberget
27
Q Svartliden
28
V Stöttingfjället
29
Dorotea kommun
30
R Kälberget
31
S Dabbsjön
T Oxfjället
32
U Västvattenberget
33
33
34
34
35
35
36
36
37
37
38
38
39
39
40
40
41
41
42
42
43
43
44
44
45
45
46
46
47
3. Riktlinjer i planen

• Övergripande riktlinjer
• Generella riktlinjer
• Riktlinjer för mindre vindkraftverk, s.k.
  gårdsverk
• Kunskapsinhämtning
• Miljöbedömning

47
48
Övergripande riktlinjer

• En bärande idé i vindkraftplanen är att
  tillståndsprocesserna genom vindkraftplanens
  förutsättningsanalyser och politiska förankring
  ska kunna förenklas för vindkraftsanläggningar i
  de områden som pekas ut. Vid en prövning krävs
  dock att sökanden gör egna inventeringar och
  kartläggningar inom de utpekade områdena.

48
49
Övergripande riktlinjer (1/2)

• Kommunerna är positiva till utbyggnad av
  vindkraft om det inte medför betydande konflikter
  med annan markanvändning.
• Vid prövning av vindkraftverk ska risken för
  störningar på boendemiljöer genom buller,
  skuggor, m.m. särskilt beaktas.
• Kommunerna ska verka för att kommunmedborgare i
  allmänhet och närboende i synnerhet ges möjlighet
  att bli delägare i vindkraftverk i kommunerna.

49
50
Övergripande riktlinjer (2/2)

• Vindkraftverk bör undvikas inom och i anslutning
  till områden av särskilt intresse för
  friluftsliv, natur- och kulturvård. Därmed
  klargörs att vid prövning av vindkraftutbyggnad
  ska alla områden som i en översiktplan redovisas
  som intresseområden för friluftsliv, naturvård
  och kulturmiljövård beaktas. Graden av påverkan
  är olika från område till område.
• Vindkraftverk bör inte bullra mer än 40 dB(A)
  vid närmaste bostadshus och större verk bör inte
  lokaliseras närmare än 1000 meter från befintliga
  bostäder.

50
51
Varför inte vindkraftverk i centralorternas
närområde?

• Centralorternas närområden är viktiga för
  framtida utveckling av bostäder, friluftsliv m.m.
  Ett vindkraftverk kan få störningspåverkan på
  bostäder, anläggningar för friluftsliv, m.m. och
  ska ej kan anläggas inom ca 1000 meter från
  verket. Varje verk skapar således betydande
  restriktioner inom en yta av mer än 3 km².
• Vidare är vindkraftverk inte lämpliga i
  närströvområden med naturkaraktär.

51
52
Strategi för övriga områden

• Tre alternativ angavs
• ange endast stoppområden och medger att
  vindkraftutbyggnad prövas på övriga ytor.
• ange stoppområden som skall hållas helt fria från
  vindkraft och lämpliga områden där vindkraft
  skall prioriteras framför annan markanvändning.
  Övriga ytor är möjliga att pröva för vindkraft.
• ange möjliga utbyggnadsområden där vindkraft kan
  prövas och att övriga ytor skall hållas fria från
  vindkraft.
• Kommunerna valde i programsamrådet att hantera
  planen efter det andra alternativet.
• Övik Normalt planförfarande utanför de utpekade
  områdena.

52
53
Generella riktlinjer

• Generella riktlinjer för vindkraftutbyggnad enl.
  planförslaget redovisas nedan och avser i första
  hand de vindkraftområden som har prövats av
  kommunerna men också i tillämpliga delar enstaka
  vindkraftverk.
• Den s.k. Vindkraftshandboken (Boverkets Dnr
  2323-3518/2007) är också ett stöd i kommande
  vindkraftsutbyggnad enl. vindkraftsplanen.
  Kommunerna har tagit fram en sammanfattning av
  denna.

53
54
Generella riktlinjer- sökandens hänsynstagande

• Samtliga etableringsprocesser och etableringar,
  oavsett storlek, ska följa och uppfylla kraven i
  gällande lagstiftning.
• Sökanden ska i tillstånds- och bygglovshandlingar
  redovisa hur hänsyn kommer att tas till de
  allmänna skyddsobjekt som redovisas i
  detaljkartorna i denna översiktsplan för berört
  område.
• Sökanden ska redovisa hur hänsyn kommer att tas
  till stränder, våtmarksområden, bäckdrag och
  raviner.
• Sökanden ska redovisa hur hänsyn kommer att ska
  tas till eventuella vattentäkter inom
  påverkansområdet.

54
55
Generella riktlinjer- om detaljplan

• Detaljplan krävs inte vid etablering inom
  utpekade områden. Detaljplan krävs inte heller
  för verk som vid en samlad etablering i ett
  utpekat område med ej absolut avgränsning
  (streckad linje) placeras utanför områdets gräns.
  Detaljplan kan dock komma att krävas om det ändå
  i något särskilt fall måste säkerställas hur
  marken i detalj ska nyttjas med hänsyn till
  naturvärden, landskapsbild m.m., eller om man
  vill bygga närmare än 1000 m från bostadshus
  eller om det finns skäl att säkerställa att
  området utnyttjas energieffektivt.
  Detaljplanläggning kan också komma till på
  exploatörens initiativ.

55
56
Generella riktlinjer- effektiv markanvändning

• De områden som i planen utpekats som områden där
  vindkraft ska prioriteras framför andra intressen
  bör, vid en faktisk etablering, utnyttjas
  optimalt. Verken ska i normalfallet inte placeras
  på större avstånd från varandra än 5
  rotordiametrar. Avsteg från detta ska motiveras i
  bygglovsansökan.

56
57
Generella riktlinjer- estetik

• Varje samlad grupp med vindkraftverk bör i
  normalfallet innehålla endast en typ av verk.
  Avsteg från detta kan dock behöva göras för att
  nå energioptimalitet, då verk ska ersättas med
  nya etc. Tornen bör utformas och färgsättas på
  ett för platsen estetiskt och smakfullt sätt och
  för en god helhet.
• Antalet verk bör minimeras - hellre ett större än
  flera små.
• Placeringen bör ske i mönster som upplevs
  harmoniska i relation till det omgivande
  landskapet.

57
58
Generella riktlinjer- estetik

• Antalet rotorblad bör vara minst tre då
  cirkelrörelsen generellt upplevs mer harmonisk än
  med endast två blad.
• Vindkraftverkens torn ska vara fria från reklam.
  (Tillverkarens eller ägarens namn accepteras på
  generatorhus).

58
59
Generella riktlinjer- vägar och elnät

• Ledningar inom områdena ska markförläggas i eller
  i anslutning till vägar eller på annat sätt som
  minimerar total schaktareal.
• Anslutningar till elnät ska utföras så att
  påverkan på skyddsvärda naturområden minimeras.
  Möjligheterna till samverkan om nätanslutningar
  ska beaktas.

59
60
Generella riktlinjer- samrådskrets

• Samråd ska ske med nätägare i de fall
  vindkraftverk lokaliseras i närheten av
  kraft-ledningar.
• Alla vindkraftsprojekt ska remitteras till
  försvarsmakten när exakta höjder och positioner
  är fastlagda.
• Samråd ska ske med berörda radiolänkoperatörer.
• Samråd ske med de flygplatser vars MSA-ytor
  berörs. Vindkraftverken ska hindermarkeras i
  enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter.
• Samråd ska ske med berörda samebyar.

60
61
Generella riktlinjer- skyddsåtgärder

• Bästa möjliga teknik ska användas för att
  minimera risken för att fåglar dödas vid
  transformatorer och ledningar.
• Befintligt vägnät ska nyttjas i så stor
  omfattning som möjligt. Ny vägdragning skall ske
  varsamt.
• Befintligt elnät ska nyttjas i så stor omfattning
  som möjligt. Ny kraftledningsdragning skall ske
  varsamt.
• Vägtrummor ska utföras så att de inte blir
  vandringshinder för fisk och andra
  vatten-organismer.
• Uppkomna överskottsmassor av sprängsten m.m. ska
  nyttiggöras inom projektet eller omhändertas på
  ett sådant sätt att de inte blir synliga i
  naturen eller efter vägkanterna.

61
62
Generella riktlinjer- övrigt

• Informationstavla om projektet, varningsskyltar
  för nedfallande is och eventuella restriktioner
  för allmänheten ska uppsättas på lämplig plats.
• Om detaljplan ej krävs hanteras frågor om jakt
  mellan exploatör och markägare eller
  jakträttsinnehavare.
• Sökanden bör redovisa möjligheterna för
  lokalbefolkning och allmänhet att köpa andelar
  eller på annat sätt bli delaktig i del av den
  elproduktion som planeras.
• Uppförande av nya bostadshus för såväl permanent
  som fritidsboende ska undvikas inom 1000 meter
  från utpekade områden för att förhindra
  säkerhetsrisker och negativ påverkan från en
  eventuell framtida vindkraftetablering.

62
63
Riktlinjer för mindre vindkraftverk, s.k.
gårdsverk

• Lokalisering
• Gårdsverk ska placeras i anslutning till den egna
  verksamheten eller fastigheten.
• Vid lokalisering inom område med restriktioner
  enligt annan lagstiftning, exempelvis
  strandskydd, ska ärendet först prövas i dessa
  avseenden.
• Säkerhets- och skyddsavstånd
• Skyddsavstånd till egen bostad, den egna
  fastighetsgränsen vägar och kraftledningar ska på
  grund av risken för iskast m.m. vara minst 2
  gånger verkets totalhöjd (navhöjd rotorradie).
  För verk som monteras på byggnad avgörs den
  sammantagna lämpligheten från fall till fall i
  samband med bygglovprövningen.
• Skyddsavstånd till natur- och kulturmiljöer
  avgörs från fall till fall.
• Utformning
• Gårdsverkets höjd ska prövas med hänsyn till
  befintliga förhållanden på platsen. Navhöjden bör
  inte överstiga 30 m.
• Rotorbladen ska vara antireflexbehandlade.
• Färgsättning och andra estetiska faktorer samt
  påverkan på landskapsbilden avgörs från fall till
  fall i samband med bygglovprövningen.

63
64
Kunskapsuppbyggnad

• Kunskapsbrist om vindkraftens ekologiska effekter
  i det norrländska skogslandskapet. Forskning från
  andra länder, exempelvis beträffande
  rovfågelkollisioner, är svåra att omsätta
  resultaten till Södra Lappland.
• Brist på kunskap kan leda till problem och
  konflikter under tillståndsprocesserna, dåligt
  underbyggda prioriteringar, felaktiga
  lokaliseringar och utdragna tillståndsprocesser.
• Kunskaperna kommer gradvis att byggas upp, i
  tillståndsprövningar och i olika forsknings- och
  uppföljningsprojekt. I prövningen av varje
  anläggning är det därför angeläget att den senast
  tillgängliga kunskapuppbyggnaden tas till vara.

64
65
Miljöbedömning

• Enligt miljöbalken 6 kap 11 bedöms genomförande
  av denna vindkraftsplan medföra betydande
  miljöpåverkan och därmed ska en miljöbedömning
  med miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken
  6 kap 12 upprättas.
• För övriga miljökonsekvenser som buller,
  skuggning m.m. har kommunerna valt att använda
  sådana skyddsavstånd att särskilda miljötekniska
  utredningar ej behövt göras.

65
66
Miljöbedömning

• Planeringsprocessen har genomförts som en
  lokaliseringsprocess enligt miljöbalken, där
  miljömässigt dåliga alternativ utmönstrats och de
  givna förutsättningarna enl. GIS-analysens
  kriterier varit vägvisande för lokaliseringen.
  När de bästa områdena identifierats har
  områdesavgränsningarna upprättats.
• Därmed har gränsdragningen skett utifrån
  tillgänglig kunskap om den lokala naturmiljön och
  de arter som bedöms vara särskilt utsatta för
  vindkraftens miljöpåverkan samt övriga motstående
  intressen som kan finnas.

66
67
Miljöbedömning

• Under förutsättning att utpekade områden rymmer i
  snitt 3 st 2 MW-verk per kvadratkilometer kommer
  totalt 600 verk att kunna byggas med en
  årsproduktion av 3000 GWh. Jämförs detta med el
  från kolkraft, kommer detta att årligen bespara
  miljön
• Utvinning av 720 000 ton kol
• Utsläpp av 1 800 000 ton koldioxid
• Utsläpp av 2 160 ton svaveldioxid
• Utsläpp av 1 800 ton kväveoxider

67
68
Miljöbedömning

• Skulle energimängden användas för att ersätta
  fossila drivmedel i personbilstrafiken skulle
  detta räcka till
• En körsträcka på 1,5 miljoner mil per år (eller
  en miljon elbilar som kör 1500 mil per år).
• Minskad bensinförbrukning med minst 750 miljoner
  liter per år.
• Minskade utsläpp av 2 775 ton kväveoxider
• Minskade utsläpp av 2 100 000 ton koldioxid

68
69
Vindkraft jämfört med vattenkraft

• Vindkraftplanen för de tre kommunerna har en
  produktionspotential på minst 3000 GWh, förutsatt
  att eldistributionsfrågorna kan lösas. Detta kan
  jämföras med de 890 GWh som vattenkraftverken i
  Stalon, Stenkullafors och Åsele tillsamman
  producerar under ett normalår. Värmekraftverket i
  Vilhelmina producerar 60 GWh värme.
• Kommunernas satsning på att möjliggöra
  vindkraftsutbyggnad medför därmed ett minskat
  behov av ytterligare utbyggnad av vattenkraft i
  kommunernas forsar och vattendrag.

69
70
4. Förslag till vision

• Hur kommer utbyggnaden av vindkraften att påverka
  livet i Södra Lappland?
• Vilken utveckling önskar vi se på 10 - 15 års
  sikt?

70
71
Vindkraft i Södra Lappland - Förslag till vision
2020

• År 2020 finns minst 300 stora vindkraftverk i
  drift inom Södra Lappland. Inom det närmaste
  närområdet i våra grannkommuner har ytterligare
  500 vindkraftverk byggts.
• Ca 10 miljarder kronor har investeras i dessa
  vindkraftverk och antalet arbetstillfällen i vår
  kommun har ökat.
• Under uppbyggnadstiden har 1500 personer arbetat
  med mark- och byggarbeten samt transporter,
  boende och annan service. En stor del av detta
  arbete har utförts av lokala och regionala
  företag. 300 av dessa personer är bosatta inom
  Södra Lappland.

71
72
Vindkraft i Södra Lappland - Förslag till vision
2020

• Vindkraftens behov av personal för fortlöpande
  underhåll och service uppgår till 30-50
  årsarbeten. En stor del av dessa är bosatta inom
  Södra Lappland.
• Näringslivet i kommunerna har berikats med ett
  antal nya företag med vindkraft i fokus. Dessutom
  är några befintliga industriföretag leverantörer
  av komponenter till vindkraftbranschen.
• Kommuninnevånarna har en positiv inställning till
  vindkraft. Den positiva attityden grundar sig
  framför allt på ökad miljömedvetenhet men också
  på ekonomiska värden.

72
73
Vindkraft i Södra Lappland - Förslag till vision
2020

• En betydande del av hushållen och företagen i
  kommunen är delägare i ekonomiska föreningar som
  äger vindkraft.
• Kommunen äger vindkraftverk med en
  energiproduktion som motsvarar förbrukningen i
  kommunens egen verksamhet.

73
74
Vindkraft i Södra Lappland - Förslag till vision
2020

• Omvärldens bild av Södra Lappland är att det är
  en kommun som utnyttjat fördelarna med den
  kraftiga utbyggnaden av vindkraften.
• Investeringarna i vindkraft har skapat nya
  varaktiga arbetstillfällen och bidragit till en
  positiv inverkan på befolkningsutveckling,
  kommunal ekonomi och kommunal service.
• Den stora vindkraftutbyggnaden har kunnat ske
  utan negativ påverkan på innevånarnas boendemiljö
  eller på befintligt näringsliv.

74
75
5. Tidplan för utställning och antagande

• Beslut om utställning
• Utställning april, maj, juni, juli?
• Antagande i KF, olika tidpunkter

75
76
Prop.2008/09146 Prövning av vindkraft
76
77
77
78
78
79
79
80
80
81
81
82
82
83
83